Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moreæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes liberala åsigter och satiriska teckningar
af Englands sätt att styra Irland ådrogo henne
häftiga anfall från tory-partiets skribenter. Hon
skref vidare romanen Ida, a woman of Athens (1809;
»Ida eller Grekland», 1822), reseskildringarna France
(1817; »Resa i Frankrike». 1822), Italy (1821; »Resa
uti Italien», 1823–25) och France in 1829 (1830;
»Frankrike, åren 1829–30», 1831), monografien Life
and times of Salvator Rosa (1824), The book of the
boudoir (1829; »Handbok för den eleganta verlden»,
1832), Woman and her master (1840; 2:dra uppl. 1855),
i hvilket arbete qvinnokönets historia tecknas,
och Passages from my autobiography (2 bd. 1859;
fortsättn. utg. af W. H. Dixon, 1862).
Morgan [må’rgen], Lewis Henry, nordamerikansk
antropolog, f. 1818, d. 1881, gjorde de
nord-amerikanska indianstammarna till hufvudsakligt
föremål för sina studier. Bland hans arbeten märkas
Systems of consanguinity and affinity of the human
family (1870), Ancient society (1877) och House life
and archaeology of North american indians (1881).
Morgan [må’rgen], John, engelsk krigare, f. 1826,
slöt sig vid nord-amerikanska inbördeskrigets utbrott
(1861) till de konfedererade och uppsatte en sqvadron,
med hvilken han utförde den första af de sedermera så
beryktade »raids», samt utmärkte sig såsom en skicklig
partigängare. Vid ett tåg genom Indiana och Ohio,
under hvilket han förstörde 34 broar, uppref jernvägar
på 60 ställen, tog och lössläppte 5,000 fångar samt
förstörde statsegendom för många mill. dollars,
råkade han d. 26 Juli 1863 i fångenskap, men
lyckades befria sig i Nov. s. å. I Mars 1864
fick han befälet öfver en del af West-Virginias
oregelbundna rytteri, men blef s. å. genom
förräderi öfverfallen vid Greenville och dödad.
C. O. N.
Morgana. Se Fata morgana.
Morganatiskt äktenskap (Med. Lat. matrimonium ad
morganaticam, af osäker härledning), »äktenskap till
venster», det slags giftermål emellan en furste eller
adelsman och en qvinna af lägre börd, genom hvilket
hon såväl som barnen blifver utesluten från gemålens
rang samt anspråk på arf af hans förmögenhet. Vid
morganatisk vigsel räcker mannen venstra handen åt sin
brud. Vanligen öfverlåter han åt henne en begränsad
del af sin förmögenhet såsom morgongåfva. I kyrkligt
hänseende gäller föreningen såsom ett verkligt
äktenskap. Alltsedan den senare medeltiden hafva
i Tyskland morganatiska äktenskap ofta ingåtts af
regerande furstar och högadliga män. Enl. preussisk
landsrätt äro sådana förbindelser tillåtna äfven
för lågadeln. Under 1500- och 1600-talet hände det
ofta, att tyska furstar togo en morganatisk gemål
vid sidan af den legitima. Kejsar Alexander II af
Ryssland förmälde sig 1880, kort efter sin första
gemåls död, morganatiskt med sin älskarinna Katarina
Dolgorukij. – Morganatiskt brukar äfven kallas ett
giftermål med likartade inskränkningar, hvilket ingås
mellan en furstinna och en henne ej
jämnbördig man. – Enligt svensk lag kunna ej morganatiska
äktenskap ingås.
Morgans hjul [må’rgens]. Se Hjulskoflar.
Morgarten, bergssluttning i schweiziska kantonen Zug,
s. ö. om Egerisjön, på vägen till Schwyz, bekant
genom de edsförbundnes (uppbåd från kantonerna
Schwyz, Uri och Unter-Avalden) första seger öfver
österrikarna, d. 15 Nov. 1315. De förre räknade
icke mera än 1,350 man; de senares styrka uppgick
till 9,000 man och fördes af hertig Leopold af
Österrike. Segern befordrade i väsentlig mån den
schweiziska resningen. Vid södra änden af sjön är till
minne af segern ett kapell uppfördt, der på årsdagen
af slaget tacksägelsegudstjenst hvarje år firas.
Morgen, ett förr i Tyskland brukligt fältmått af olika
storlek i olika land. Enligt lag var det i Baden =
36 ar, i Bajern = 34,07 ar, i Preussen = 25,5 ar,
i Sachsen = 27,67 ar, i Würtemberg = 31,5 ar.
Morgonbladet, norsk daglig tidning, högerns förnämsta
organ, grundlades 1819 af boktryckaren Hviid,
var 1832–57, då det redigerades af A. B. Stabell,
oppositionelt mot regeringen, men öfvergick
sedermera till att stödja dess politik. F. n. (1887)
redigeras det af Kr. Friele och är sedan 1884 å nyo
oppositionsblad, O. A. Ö.
Morgonbladet, dansk daglig tidning, uppsattes
1873 i Köpenhamn såsom »Förenade vensterns»
(se d. o.) hufvudorgan. Dess redaktör var till
1880 juris kand. N. J. Larsen. Efter Förenade
vensterns splittring var M. 1878–83 organ för
»Radikala venstern» samt utgafs 1881–83 af K. Berg,
E. Brandes och V. Hörup, med den sistnämnde som
redaktör. Den 1 Jan. 1884 blefvo K. Berg och
F. Bojsen utgifvare af tidningen, hvilken sedan
dess är organ för »Danska venstern». Kandidaten
Korsgaard blef då redaktör, och vid hans sida
ställdes sedermera i samma egenskap O. Borchsenius.
E. Ebg.
Morgenstierne, Bredo Henrik von Munthe af, norsk
jurist och författare, född i Vordingborg d. 27
Sept. 1774, tillhörande den norska grenen af slägten
Munthe, blef 1795 assessor vid Köpenhamns hof-
og stadsret samt 1802 höiesteretsadvokat. 1806
bosatte han sig i Norge och inrättade i Moss
en enskild skola, som han 1809 flyttade till
Kristiania. 1810 blef han overretsprokurator,
1814 höiesteretsadvokat, 1816 regjeringsadvokat
och 1820 sorenskriver (häradshöfding) i Bamle,
från hvilket ämbete han 1829 fick tjenstledighet
för att arbeta i lagkommissionen. Död i Kristiania
d. 3 Juni 1835. Bland M:s många skrifter må nämnas
Historisk beretning om afgangne generallieutenant
von Staffeldts forhold under det norske feldttog
mod Sverige (1827–29), Bemærkninger til lov
om forbrydelser (1831) samt de i samarbete
med andra personer utgifna Juridiske samlinger
(1826–31) och Juridisk repertorium (1818–23).
O. A. Ö.
Morges [mårsj], T. Morsee, stad i schweiziska kantonen
Vaud, vid Genèvesjön och jernvägen Genève–Lausanne,
10,5 km. v. om Lausanne. 3,592 innev. (1880). Liflig
industri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
