Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muratori ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representationsskicket, utom 1853–54 och 1859–60 års. Han
hade vid dessa riksdagar plats såsom ledamot i
bevillningsutskottet, utom vid riksdagen 1856–58,
då han satt i statsutskottet, och var vid 1862–63
och 1865–66 års riksdagar äfven vice talman för sitt
stånd. Äfven i de två första riksdagarna (1867 och
1868) efter representationsförändringen deltog han
såsom ledamot af Andra kammaren. Såsom representant
verkade han nitiskt och med synnerlig framgång för
en friare närings- och tull-lagstiftning samt för
genomförandet af N. Ericsons statsbanesystem. För
Gefles storartade industriella och merkantila
utveckling har M. i många hänseenden varit den
drifvande kraften; bland hans skapelser på detta
område förtjena att hugfästas Strömsbro fabriker och
Gefle manufaktur-aktiebolag, Gefle–Dala jernväg,
anläggningen af Nyhamn, Korsnäs och Sandviken
samt stiftandet af Gefleborgs enskilda bank, Gefle
sjöassuransförening och Norrlands ångbåtsbolag.
J. H.
Murena, Muraena Helena L., zool., representanten
för ett till ålfiskarnas familj (Muraenidae)
hörande fiskslägte, af hvilket finnas öfver 80
arter, tillhörande den tropiska och den subtropiska
zonen. De skiljas från öfriga ålfiskar genom sina
små gälöppningar och starkt utvecklade tänder samt
genom saknaden af fjäll och bröstfenor. Kroppsformen
är betydligt gröfre och klumpigare än hos vanliga
ålen. Flere arter nå en betydlig storlek, äro
ytterst rofgiriga och sky ej ens att angripa
menniskor. Murenan, som utgör slägtets europeiska
och sedan forntiden mest kända form, förekommer
såväl i Medelhafvet som i Indiska oceanen och vid
Australien. Utom Medelhafvet förekommer hon i Europa
sällsynt vid franska kusten och har äfven, ehuru
mycket sällan, anträffats vid engelska kusten, men
icke nordligare. Hon når en längd af öfver 1,5 m., är
till färgen brunaktig, med stora, gulaktiga fläckar,
inuti hvilka finnas mindre, bruna fläckar. Köttet är
välsmakande, och arten hörde till de af forntidens
romare mest värderade fiskarterna samt plägade
underhållas i deras fiskdammar (vivaria), der de
göddes med kött och stundom pryddes med guldringar
o. d. Publ. Licinius, som år 103 f. Kr. var pretor,
fick till följd af sina storartade anläggningar
af murena-dammar tillnamnet Muraena, hvilket sedan
gick i arf till hans efterkommande. En viss Dedius
Pollio, hvilken lefde under Augustus, berättas hafva
fodrat sina murenor med kött och blod af de slafvar
han dömt till döden, hvilken grymhet emellertid
slutligen blef af kejsaren straffad och förbjuden.
R. L.
Muret [myra], stad i franska depart. Haute-Garonne,
vid Louges utlopp i Garonne. 2,509
innev. (1876). Staty öfver marskalk Niel, som var
född i M. Vid M. stupade 1213 konung Peter II af
Aragonien i ett slag mot Simon af Montfort.
Muret [myrä], Marc Antoine, fransk humanist, mest
känd under den latinska namnformen Muretus, f. 1526,
höll lärda föreläsningar redan vid 18 års ålder,
men måste på beskyllningar för sedlighetsbrott lemna
Frankrike och mottogs då väl uti Italien, hvarest han sedaik 1563 i
Rom föreläste öfver antika författare ock juridik. Han
lät prestviga sig 1576. Död 1585. M. utgaf en mängd
klassiska (mest latinska) författare. Han är berömd
för sin oöfverträffadt smakfulla behandling af
latinet. Hans arbeten på detta språk (Orationes,
Epistolce, Variae lectiones, dikterna Juvenilia,
Poemata varia m. m.) utgåfvos i 5 bd 1727–30 (3:dje
uppl. i 3 bd 1834–41).
Murex L., zool., ett slägte bland de kamgälade
snäckorna (Gastropoda, Ctenobranchia). Skalet har rund
mynning med rak kanal och är försedt med åtminstone
tre rader af ribbor och taggar. Ögonen sitta vid
tentaklernas bas, och fotsulan är måttligt lång,
men bred. Arterna af detta slägte äro egendomliga
genom sina utstående taggar. Skalets färg är
omvexlande. Slägtet har representanter i de varmare
hafven, men finnes äfven i Medelhafvet. O. T. S.
Murexid, en af Prout 1818 upptäckt
sönderdelningsprodukt af urinsyra, uppkommen
genom inverkan af salpetersyra. Murexid bildar röda
kristaller med metallisk grön reflex och löser sig
med intensiv röd färg i vatten. Den nyttjades en tid
som färgämne, men utträngdes snart af de billigare
anilinfärgerna. P. T. C.
Murfreesborugh [mörfrisbå’rrå], stad i
nord-amerikanska staten Tennessee, 1817–27 denna
stats hufvudstad. 3,880 innev. (1880). Säte för det
af baptisterna 1841 grundade Union university. Den
31 Dec. 1862 och d. 1 Jan. 1863 stod en strid vid
M. emellan den unionistiska Cumberland-armén under
general Rosecrans (Rosenkranz) och de konfedererades
här under general Bragg. Unionisterna betraktade sig
som segrare. Hvardera parten förlorade omkr. 12,000
man.
Murg, biflod till Rhen i Baden, upprinner i
würtembergska Schwarzwaldkretsen och faller ut i
Rhen nedanför Rastatt. Längd 78 km. Nedanför Rastatt
är strömmen kanaliserad. M:s dal är djup och vildt
romantisk. Trakten är mycket skogrik, hvarför en
mängd trävaror flottas utför strömmen.
Murgalt, ett slags simpel plåtkamin, medelst hvilken
eldas i de oinredda rummen till nybyggda hus för att
uttorka murarna.
Murger [myrsjär], Henry, fransk författarer f. i
Paris 1822, d. 1861, hade att kämpa med fattigdom och
vedermödor för att kunna slå sig fram på den literära
banan. Hans ryktbara arbete Scènes de la vie de bohème
(1851, 2:dra uppl. 1859; »Vagabondlif i Paris»,
1882) utgör en liffull, ömsom glädtig, patetisk och
svårmodig skildring af fattiga skriftställares och
konstnärers äfventyrliga lif. I många följande arbeten
varierade han mestadels samma ämne. Här må nämnas Pays
latin (1851, 2:dra uppl. 1859; »I studentqvarteret»,
1882), Scènes de campagne (1854) och Les buveurs d’eau
(1855; 2:dra uppl. 1860). Han skref äfven fängslande
dikter (Les nuits d’hiver, 1861) samt komedierna
Le bonhomme Jadis (1852; »Allas farbror», 1862) och
Le serment d’Horace (1860; »Punkt för punkt», 1861).
Murgröna, Hedera Tourn., bot., farmak., ett slägte af
långrefviga, krypande eller medelst korta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
