Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musikfester kallas musikaliska tillställningar, då storartade tonverk uppföras med förstärkta, från flere håll samlade krafter - Musikföreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årligen sedan 1817); yngre äro de schlesiska,
nordtyska o. s. v. I Frankrike hafva musikfester
förekommit sedan 1830 (vi erinra blott om
de stora sångtäflingarna i Paris 1867 och
1878), senare i Ungern, Italien, Ryssland och
framförallt Nord-Amerika. Om något liknande
de utländska musikfesterna erinra i Sverige den
stora manskörkonserten vid industriutställningen i
Stockholm 1866, musikaliska akademiens hundraårsfest
1871 samt de af J. A. Josephson i Upsala instiftade
årliga oratoriekonserterna i »Carolina rediviva». De
skandinaviska studentmötena voro tillika musik-
(sång-) fester. Äfven folksångföreningar på skilda
orter föranstalta ej sällan gemensamhetskonserter.
A. L.
Musikföreningen. Se Harmoniska sällskapet.
Musikinstrument. Se Instrument 1.
Musik-konservatorium. Se Konservatorium och
Musikaliska akademien .
Musin-Pusjkin, Valentin Platonovitj, grefve, rysk
fältherre, f. 1735, d. 1804, utnämndes i Juni 1788
till öfverbefälhafvare i kriget mot Sverige. Redan
i Aug. s. å. började emellertid den mera energiske
general Michelson träda i förgrunden såsom ledare
af de aktiva krigsrörelserna.
Musis amici (Lat., »sånggudinnornas vänner»)
l. Sällskapet M. A., en literär förening i Upsala
1807–08. Se Aurora-förbundet.
Musivguld och musivsilfver, oäkta guld- och silfverfärg
för målare, framställd af tenn, vismut, qvicksilfver
o. d.
Musiviskt arbete. Se Mosaik.
Musivsilfver. Se Musivguld.
Musjik, R., bonde.
Musjir, muschir (Arab., »rådgifvare») betyder
vanligast »medlem af en sjura» (»ett råd») af
civilt eller militäriskt, högre eller lägre slag,
men är derjämte i Turkiet titeln på den högsta
militära rangen närmast under general-en-chef. Då
en musjir står i spetsen för hvarje af Turkiets sju
armékårer (ordu), motsvarar således musjir, såsom
armékårchef, vårt »general», men öfversättes vanligen
med »marskalk». Den närmaste befälsgraden under
musjiren är ferik, divisionsgeneral, generallöjtnant.
H. A.
Muskarin, kem., en giftig beståndsdel i flugsvampen
(Amanita muscaria). Enligt senare undersökningar
af Schmiedeberg och Harnach innehåller flugsvampen
tvänne qväfvehaltiga ämnen, nämligen amanitin, som
sedermera befunnits identisk med kolin, C2 H4(OH)
N(CH3)3 OH, och muskarin, C2 H4 O2 . N(CH3)3,
som är den egentligen giftiga beståndsdelen i
flugsvamp. Muskarin kan med konst framställas af
kolin genom dettas oxidation med salpetersyra. Det
är en stark och i vatten mycket lättlöslig bas, som
utmärkes af högligen giftiga egenskaper. Jfr Amanitin.
P. T. C.
Muskat, muskatell (egentl. »myskdoftande», af
Ital. musco, mysk), gemensamt namn på flere slags
söta och kryddrika viner från södra Europa. Till de
berömdaste italienska muskatviner höra Montefiascone
och Lacrimae Christi. Bland de franska framstå
Frontignan, Muscat-Lunel och Rivesaltes. Äfven i Spanien, på Madeira,
Joniska öarna och Cypern samt i Kaplandet odlas
muskatellviner. Under detta namn försäljas äfven
värdelösa billiga viner med tillsats af russin,
socker och fläderblommor.
Muskatblüt, tysk medeltidsskald, lefde i början af
1400-talet. Han diktade konstlade »Maria-sånger»,
friska »minnesånger», politiska visor samt
skämtberättelser. M:s dikter utgåfvos 1852.
Muskatell. Se Körsbär och Muskat.
Muskau (Vend. Muzakow), stad i preussiska
regeringsområdet Liegnitz (Schlesien), vid Neisse.
2,953 innev. (1880). Slott och utmärkt park med stort
fasaneri och mineralkälla (Hermannsbad). M. med
kringliggande landsbygd (39 byar) bildar
»standesherrschaft» M., 470 qvkm., omkr. 15,500
innev., deraf nära 9,000 vender. Äldste kände egare
voro herrarna von Bieberstein. 1597–1645 tillhörde
det borggrefvarna von Dohna, 1645–1784 friherrarna
von Kallenberg, 1784–1845 grefvarna Pückler (efter
1822 furstar af Pückler-M.), 1846–81 prins Fredrik
af Nederländerna, hvars arfvingar 1883 sålde det till
grefve Hermann von Arnim.
Muskedunder (T. muskedonner l. -tonner, en
folketymologisk ombildning af Fr. mousqueton, kort
studsare, karbin), ett tungt och klumpigt gevär med
stor kaliber. H. W. W.
Muskel. Se Muskler.
Muskelljud, muskelton, ett svagt ljud eller en dof
ton (Fr. bruit musculaire), som frambringas vid en
muskels sammandragning, och som man ofta kan höra på
sig sjelf, då man, med tuggmusklerna hårdt kniper ihop
käkarna. Den systoliska hjerttonen anses till en del
bero på en af hjertmuskelns sammandragning framkallad
ton. F. B.
Muskelsjukdomar. Den stora rol musklerna spela i en
lefvande organism såsom förmedlare af alla organs
rörelser och såsom bärare af den fysiska styrkan
förlänar äfven sjukdomarna i muskelsystemet en
framstående betydelse. På mångfaldigt sätt kan också
muskelns funktioner störas genom sjukdom både direkt
och indirekt, det senare t. ex. genom sjukdomar i
nervsystemet, då muskeln förlamas genom bristande
innervation vid sjukdom vare sig i hjernan eller
i den till muskeln förande nerven. Muskeln blir
då overksam, ehuru till en början icke sjelf sjuk,
hvilket bevisas deraf att den ännu kan sammandraga
sig vid direkt retning med elektricitet. Har den
dock alltför länge sålunda råkat i overksamhet,
förtvinar den, blir atrofisk och kan slutligen
alldeles försvinna. I motsats härtill kan muskeln
genom ofta upprepad retning och sammandragning samt
flitigt bruk tilltaga i volym, blifva hypertrofisk,
såsom hos atleter och gymnaster. En skenbar
förstoring (pseudohypertrofi), hvarvid muskeln trots
förstoringen blir svagare, inträffar i en egendomlig
muskelsjukdom, som förekommer mest hos barn och
är en progressiv muskelförlamning med förstoring
genom fettbildning. Vanligen kunna barnen då icke
stå på benen, oaktadt vadorna äro oproportionerligt
stora. Härvid lagrar sig fettet mest i bindväfven emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
