Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neapel (Ital. Napoli), fordom konungarike i södra hälften af Italienska halfön - Neapel, prins af, titel för den italienske tronföljaren - Neapolis (Grek. »nya staden»), namn på ett stort antal forngrekiska städer i Asien, Afrika, Macedonien, Tracien m. fl. land - Neap tide, Eng., sjöv., »död tid». Se Tidvatten - Nearchos (Lat. Nearchus), son af Androtimos - Neath, stad i södra Wales - Nebelong. 1. Nils Sigfred N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karl I af Anjou (från 1265) till år 1282, då den
sistnämndes förtryckande styrelse på ön Sicilien
hastigt ändades genom den under namnet »sicilianska
aftonsången» kända folkresningen. Riket Siciliens
fastlandsdelar bildade derefter till 1442 en
sjelfständig monarki – konungariket Neapel – under
regenter af huset Anjou: Karl I (d. 1285), Karl II
(1285–1309), Robert den gode (1309–43), Johanna I
(1343–81), Karl III af Durazzo (1381–86), Vladislav
(1386–1414), Johanna II (1414–35) och den till en
yngre gren af huset hörande Renatus (1435–42). Den
sistnämnde undanträngdes af aragonska huset
(1442–1516) genom Alfons V af Aragonien (såsom konung
af N. Alfons I), hvilken förutom Aragonien, Sicilien
och N. äfven innehade Katalonien, Valencia, Mallorca,
Corsica, Sardinien och Roussillon. Han valde staden
N. till sitt residens och dog der 1458. Konungariket
N. blef derefter åter ett sjelfständigt rike under
hans naturlige, men legitimerade son Ferdinand I
(1458–94). Dennes äldre son, Alfons II (d. i
Nov. 1495), afträdde i Jan. 1495 tronen åt sin son,
Ferdinand II. Denne måste s. å. flykta för franske
konungen Karl VIII, den dåvarande innehafvaren af
huset Anjous anspråk, men återvände från Sicilien före
årets utgång, sedan en spansk styrka under Gonsalvo
de Cordova kommit till hans hjelp. Han dog 1496 och
efterträddes af sin farbroder, Fredrik (d. 1504),
hvilken i känslan af sin oförmåga att afslå ett
angrepp, som riktades mot honom af spanske konungen
Ferdinand den katolske – Siciliens herre – och franske
konungen Ludvig XII, öfverlemnade sig åt den senare
och blef hans pensionär. Sedan de båda eröfrarna
råkat i inbördes strid om bytet, men Gonsalvo de
Cordova vunnit en afgörande seger vid Cerignola (d. 29
Dec. 1503), stannade det hos Ferdinand den katolske
(d. 1516), hvilken var son af Alfons V:s broder
och efterträdare på den aragonska tronen, Johan
II. Såsom tillhörigt spansk-habsburgska dynastien
(1516–1700) var N. derefter jämte Sicilien ett biland
till den spanska kronan och råkade i det sorgligaste
tillstånd genom sina vicekonungars utpressningar och
de dryga skattebördor, som framkallades af Spaniens
ständiga krig. En episod i denna bedröfliga tidrymd
var Masaniellos uppror 1647 (se Masaniello). Under
det spanska arfföljdskriget var N. sedan 1707 i
Österrikes våld, och fredsslutet mellan Österrike och
Spanien (1714) tillerkände det åt habsburgska huset i
Österrike. Detta förvärfvade 1720 äfven Sicilien, och
»Bägge Sicilierna» hade derefter åter gemensamma öden
till 1806. Genom freden i Wien 1735 gjordes de jämte
Elba och Stati degli presidii till en sjelfständig
monarki såsom sekundogenitur för spanska grenen af
huset Bourbon. I Jan. 1799 inträdde en tillfällig
skilsmässa mellan denna monarkis tvänne hufvuddelar,
då fransmännen med anledning af dess anslutning till
den andra stora koalitionen mot Frankrike inryckte
i N., sedan det k. hofvet derifrån flyktat till
Sicilien. Fastlandsbesittningarna ombildades då
till Parthenopeiska republiken. Redan i Maj s. å.
måste emellertid fransmännen till följd af franska
vapnens motgångar i norra Italien aftåga från N.,
och understödd af trupper från Sicilien, en
engelsk flotta samt ryssar och turkar, återställde
en inhemsk resning under Lodovico Ruffo den
bourbonska dynastiens välde i N. 1801 vanns fred
med Frankrike mot uppoffrande af allenast Stati
degli presidii. Men 1805, sedan N. brutit ett
utfäst löfte om neutralitet, förklarade kejsar
Napoleon att »dynastien i Neapel upphört att
regera» (d. 6 Dec.). Denna tog i början af 1806 åter
sin tillflykt till Sicilien, men fransmännen under
Masséna besatte N., och fastlandet utgjorde under
den närmast följande tiden ett eget rike under Josef
Bonaparte (1806–08) och Joakim Murat (1808–15). 1815
kommo bourbonerna tillbaka, och genom en organisk
lag af d. 12 Dec. 1816 förenades N. och Sicilien till
ett odelbart rike under namnet Bägge Sicilierna. Se
vidare Sicilierna, Bägge.
Neapel, prins af, titel för den italienske
tronföljaren.
Neapolis (Grek. »nya staden»), namn på ett stort
antal forngrekiska städer i Asien, Afrika, Macedonien,
Tracien m. fl. land. Bland dem märkes staden N. uti
italienska landskapet Kampanien (se Neapel). – Flavia
Neapolis, stad i Palestina, Bibelns Sichem,nu Nablus
(se d. o.).
Neap tide [nip tajd], Eng., sjöv., »död tid». Se
Tidvatten.
Nearchos (Lat. Nearchus), son af Androtimos,
var en af Alexander den stores ungdomsvänner och
fältherrar. Efter Mindre Asiens eröfring insattes
han till ståthållare öfver Lycien och de närgränsande
landen. Han åtföljde sedan konungen på fälttåget till
Indien och erhöll befälet öfver den för seglingen på
Indus byggda flottan. Slutligen mottog han konungens
uppdrag att från Indusmynningen, fortsätta seglingen
utmed kusterna af Erythreiska hafvet och Persiska
viken för att upptäcka Eufrats mynning, hvilket
märkliga företag äfven lyckligt utfördes. Ett utdrag
af hans under titeln Paraplus (kustfärd) författade
beskrifning öfver denna resa är bevaradt i Arrianos’
Indiska historia.
A. M. A.
Neath [nit], stad i södra Wales, grefskapet
Glamorgan, nära mynningen af floden Neath och vid
två jernvägslinier, 13 km. n. ö. om Swansea. 10,409
innev. (1881). Stora verkstäder för tillverkning
af förtent bleck, masugnar, jerngjuterier,
maskinverkstäder, kopparverk och kemiska
fabriker. Stor export af stenkol, koppar, jern och
tenn. Staden ligger på samma plats som romarnas Nidus
l. Nidum.
Nebelong. 1. Nils Sigfred N., dansk arkitekt, född
d. 14 Okt. 1806 i Köpenhamn, genomgick dervarande
konstakademi med mycken utmärkelse (Hansens medalj
1835, stora guldmedaljen 1837) och fick 1839 hennes
stora resestipendium. Efter sin hemkomst från
utlandet erhöll han 1843 i uppdrag att restaurera
Ribe domkyrka, blef 1855 medlem af konstakademien
och konstituerades 1863 till stadsarkitekt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
