Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nièvre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärligen. Vid Onitsja, omkr. 240 km. från hafvet,
börjar flodens stora delta, som vid kusten utbreder
sig i v. till Lagos och i ö. till Gamla Kalabar,
höjer sig knappt öfver vattenytan och bildar ett
af mangrovelundar uppfyldt träsk, ur hvilket
under den torra årstiden de osundaste miasmer
utvecklas. Hufvudarmen kallas Nun och är spärrad af
en bank. – Mellersta N. börjar stiga i Juli och når
sin största höjd i Jan. Binue deremot börjar stiga i
Maj, når sitt maximum i Aug. l. Sept. och blir i Mars
så obetydlig, att man på många ställen kan vada öfver
den. N. nedanför Binues mynning börjar stiga i Juni,
når sitt maximum i Sept. och faller i Okt., men har
åter en mindre stigning i Jan.–Mars, när högvattnet
från öfre N. nedkommer. – Ångbåtar trafikera floden
åtminstone upp till Binue, och missionsstationer äro
anlagda utmed dess stränder ofvanför Bussa. – Namnet
N. härstammar från forntiden, men gifves med orätt åt
Kworra, emedan Plinius’ N. enligt Viv. de S:t Martins
m. fl:s undersökningar är densamma som Wadi Igargar i
norra Sahara. Arabiska geografer trodde, att den stod
i förbindelse med Nilen, och denna åsigt förfäktades
ända till 19:de årh. En ny epok för européernas
kunskap om floden börjar med stiftandet (1788) af
»African association» i England, hvarefter floden
blifvit nästan fullständigt känd genom forskningsresor
af Mungo Park (den förste europé, som såg floden,
1795), Reichard, Laing, Caillié, Clapperton, bröderna
Lander, Barth m. fl. samt slutligen Zweifel och
Moustier, som 1879 upptäckte källorna.
Niger. Se Pescennius Niger.
Niger, Petrus. Se Peder Svart.
Nigger, Eng., i Amerika föraktfullt appellativ på
negrer, i st. f. negro.
Nightingale [na’jtingel], Florence, en engelsk
qvinna, som gjort sig ett frejdadt namn genom
sin filantropiska verksamhet, f. 1823 (20?) i
Florens, dotter af en engelsk godsegare,
studerade organisationen af välgörenhets-
och förbättringsinrättningar såväl i England
som på kontinenten och lärde sig praktisk
sjukvård i diakonissanstalten i Kaiserswerth
(1849). Derefter ställde hon sig i spetsen för
ett i London inrättadt sjukhus för lärarinnor,
åt hvilket hon gaf en mönstergill anordning. Då
under Krimkriget underrättelsen om militärlasarettens
dåliga tillstånd trängde till England, begaf hon sig i
slutet af Okt. 1854 med ett antal sjuksköterskor till
krigsskådeplatsen, hvarest hon införde en ny ordning i
lasaretten och dröjde till Aug. 1856. Hennes landsmän
insamlade till hennes ära ett kapital af 50,000 pund,
hvars räntor användas till utvidgning af S:t Thomas
Hospital i London, i hvilket qvinliga sjuksköterskor
utbildas. I flere skrifter har hon meddelat sina rika
erfarenhetsrön om sjukvård och hvad dertill hör. Här
må nämnas endast Notes on nursing (1858; »Anteckningar
om sjukas vård och skötsel», 1861), Hints on hospitals
(1859), Notes on lying in institutions (1871) och
Life or death in India (1873).
Nigidius Figulus. Se Figulus.
Nigra, Constantino, cavaliere, italiensk diplomat,
f. 1827 nära Ivrea, deltog såsom student i Sardiniens
fälttåg mot Österrike 1848, hvarunder han sårades
vid Rivoli. Han egnade sig åt den diplomatiska banan
och blef mycket värderad af Cavour, användes 1859 vid
underhandlingarna med Frankrike och var under kriget
s. å. tillstädes i Napoleon III:s högqvarter. Sedan
han biträdt vid fredsslutet i Zürich (s. å.), blef
han Sardiniens, senare Italiens diplomatiska ombud
vid franska hofvet, med ett kort afbrott 1861, då han
tjenstgjorde såsom generalsekreterare hos prinsen
af Savojen-Carignan, de neapolitanska provinsernas
ståthållare. Efter Napoleon III:s fall (1870)
representerade N. sitt land hos franska republiken,
men förflyttades 1876 till Petersburg, i Nov. 1882
till London och i Okt. 1885 till Wien.
Nigritella Rich., bot., en lågväxt ört, hörande till
nat. fam. Orchideae L., kl. Gynandria L., och försedd
med två handlikt delade stjelkknölar, en mängd smala
blad och ett tätt, rundadt ax af små svartröda,
välluktande blommor. Blomaxets form och färg samt
de rödbruna skärmbladen hafva gifvit anledning till
folknamnet »brunkulla». Denna lilla vackra orkidé
förekommer i Norrlands sydligare landskap (Herjedalen,
Jämtland, Ångermanland) ned till Helsingland å ängar
och fjälltrakternas gräsmarker. Å södra Europas
alper finnes den ännu mer välluktande N. fragrans
Saut. O. T. S.
Nigritien. Se Sudan.
Nigrities, Lat., svartpigmenterade fläckar å huden
(melasma). Se Melanos. F. B.
Nihil, Lat., ingenting. – Nihil admirari. Se
Nil admirari. – Nihil desperandum, man bör aldrig
förlora hoppet. – Nihil est ab omni parte beatum,
»ingenting är i hvarje hänseende lycksaligt», det
gifves ingen fullkomlig lycka. Yttrandet härrör
från Horatius (»Odae», II, 16: 27). – Nihil humani a
me alienum puto. Se Homo. – Nihil in intellectu,
quod non ante in sensu, i förståndet (finnes)
ingenting, som ej förut (funnits) i den sinliga
varseblifningen. Denna tanke är en grundsats för
empirismen och sensualismen. – Nihil per saltum,
ingenting genom språng (filosofen Bacons valspråk). –
Nihil probat, qui nimium probat, den bevisar
ingenting, hvilken bevisar för mycket. – Nihil
sciri potest, ne id ipsum quidem, man kan icke veta
någonting, icke en gång detta sjelf (d. v. s. att
man ingenting vet). Så formulerades under antiken
skepticismens grundsats. – Nihil tacuisse nocet,
att tiga skadar icke. – De nihilo nihil (Ex nihilo
nihil fit), af intet blir intet. Denna tanke går igen
hos flere antika naturfilosofer (Epikur, Lucretius
o. s. v.).
Nihilianism. Se Nihilism 1.
Nihilism (af Lat. nihil, intet). 1. Teol.,
en skolastisk term, som fått sitt namn (äfven
»nihilianism») deraf att Petrus Lombardus framställde
den satsen att Guds sons menniskoblifvande icke
varit ett egentligt ingående i menskligheten, utan
blott ett antagande af mensklig gestalt, och att
han följaktljgen vid inträdet i menskligheten intet
blifvit. Åsigten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>