Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nikolausdotter, Margareta. Se Margareta
Klausdotter.
Nikolaus Kufung. Se Arnmödlingarna, sp. 1108.
Nikolsburg, stad i södra Mähren, nära gränsen mot
Nedre Österrike. 7,642 innev. (1880). Vinodling. Midt
i staden ligger Dietrichsteinska slottet, med stort
bibliotek och naturaliekabinett. Under Preussens och
Österrikes krig 1866 förlade konung Vilhelm d. 17
Juli sitt hufvudqvarter till detta slott, och der
började de fredsunderhandlingar, som d. 26 Juli 1866
ledde till preliminärfred (definitiv fred i Prag
d. 23 Aug. s. å.) mellan Preussen och Österrike.
Nikomachos, grekisk målare i Thebe, i 4:de
årh. f. Kr., är den förste betydande thebanske målare
man känner. Föga är dock om honom bekant. Han tog
sina ämnen ur den grekiska mytologien (Proserpinas
bortröfvande, Segergudinnan, som i fyrspann far
mot himmelen, Scylla, Bacchantinnor, öfverraskade af
satyrer m. fl.). Han berömmes för sin snabbhet och
lätthet i utförandet, men äfven för sin duktighet. Ett
exempel härpå var enligt Plinius ett under några
dagar måladt monument öfver poeten Telestes,
uppfördt af Aristatos, envåldsherre i Sikyon.
C. R. N.
Nikomachos, grekisk matematiker, f. i Gerasa (i
Arabien eller Palestina), lefde antagligen omkr. 100
e. Kr. och tillhörde den nypythagoreiska skolan. Han
författade arbeten i musik, geometri och, enligt
en gammal uppgift, i talsymbolik. Hans förnämsta
skrift är dock Eisagoge arithmetike. Aritmetiken
(i grekisk mening, d. v. s. ungefär motsvarande vår
talteori) hade visserligen blifvit behandlad redan
af Euklides, men under geometrisk omklädnad och
instucken i »Elementa». N. är deremot den förste
nu kände författare, som utarbetat en speciel
aritmetik. Hans arbete består af två böcker. Den
första innehåller en mängd indelningar af talen i
särskilda klasser, t. ex. jämna och ojämna, primtal
och sammansatta tal o. s. v., den andra åter läran
om figurtalen och proportionsläran. Af särskildt
värde äro de stränga definitionerna, teorien för
polygonaltal samt läran om aritmetisk och harmonisk
proportion. Äfven förekommer hos N. för första gången
den vanliga multiplikationstabellen. N:s aritmetik
öfversattes, bearbetades eller kommenterades af flere
grekiska och latinska matematiker (bl. a. Iamblichos
och Boetius); på arabiska bearbetades den af
Tabit ben Korrah (d. 901). Den har blifvit flere
gånger utgifven (senast af Hoche, 1866). N:s
lärobok i musik utgafs af M. Meibom i samlingen
»Antiquae musicae scriptores septem» (1652).
G. E.
Nikomedeia (Lat. Nicomedia), Bityniens hufvudstad,
anlades 264 f. Kr. af Bityniens konung Nikomedes I
vid nordöstligaste vinkeln af Olbianska l. Astacenska
viken af Marmarasjön. Den inbjöd genom sitt vackra
läge samt blef en af forntidens praktfullaste och mest
blomstrande städer. Åtskilliga af de senare romerske
kejsarna, såsom Diocletianus och Konstantin hade
tidtals sitt residens i N. I närheten af staden dog
kejsar Konstantin den store år 337. Obetydliga ruiner
af N. finnas vid nuv. Ismid.
Nikomedes, konungar i det forna Bitynien.
– 1. N. I, som regerade 281–246 f. Kr.,
grundade det bitynska riket och besegrade Antiochos
Soter med tillhjelp af de af honom till Asien
inkallade gallerna, åt hvilka han sedan
anvisade det efter dem uppkallade Galatien
såsom boningsort. – 2. N. II Epifanes
banade sig väg till tronen genom mord
på sin fader Prusias (148 f. Kr.) och utmärkte sig
äfven under sin regering genom kallblodig grymhet.
Han dog år 91 f. Kr. – 3. N. III Filopator,
den förres son, låg i fejd med konung Mithradates
i Pontos. Af denne blef han två gånger förjagad
från sitt rike, men blef två gånger åter insatt i
väldet af sina bundsförvandter, romarna, senare
gången genom Sulla år 84 f. Kr. Vid hans död
(75 f. Kr.) tillföll hans rike romarna, enligt en
uppgift på grund af testamente. A. M. A.
Nikomedes, grekisk matematiker, antagligen i
2:dra årh. f. Kr., uppfann den kroklinie, som
fått namnet konkoid, och undersökte närmare
dess egenskaper samt använde den för lösning
af det bekanta problemet om kubens fördubbling.
G. E.
Nikon, rysk patriark, f. 1605 nära Nisjnij-Novgorod,
blef prest och senare munk samt vardt såsom abbot
känd af tsar Alexej Michailovitj. Han upphöjdes 1646
till arkimandrit i Moskva, 1649 till ärkebiskop
i Novgorod och 1652 till Rysslands högste kyrklige
styresman såsom patriark i Moskva. Han genomdref 1654
en revision af den i bruk varande bibeltexten och
ritualen till större likhet med de äldsta slavonska
och de grekiska texterna, men framkallade genom
denna reform uppkomsten af ett oppositionelt
religiöst parti, de s. k. starovertserna
(»gammaltroende»). N. sjelf fick dock ej länge leda
reformen, ty genom sina oböjliga hierarkiska anspråk
väckte han till den grad tsarens förtrytelse, att
han 1658 måste begifva sig från Moskva. Då han senare
åter infann sig der, kallade tsar Alexej patriarkerna
i Alexandria och Antiochia till ett koncilium, som
1666 afsatte N. från patriarkatet och förviste honom
till klostret Therapont vid Bjélo Ozero. Tsar Feodor
Alexejevitj gaf honom slutligen, med den dåvarande
patriarkens bifall, tillåtelse att återvända till
det af N. anlagda klostret Voskresensk i närheten af
Moskva, men på resan dit afled N. i Jaroslav d. 17
Aug. 1681. – Med orätt har man tillskrifvit N. den
s. k. »Nikonskrönikan» (8 bd, utg. 1767–92 af
vetenskapsakademien i Petersburg).
Nikopol, stad i ryska guvern. Jekaterinoslav, på högra
stranden af Dnjepr, något nedanför det ställe, der de
zaporogiska kosakerna hade sin setja (befäst läger),
hvarom en mängd grafvar erinrar. Omkr. 10,000 innev.,
lillryssar, judar och mennoniter. Jordbruk samt
handel med hvete, hampa, linfrö, talg och ull.
Nikopoli (Turk. Nigebolu l. Nebul), stad, fordom
fästning, i Bulgarien, distriktet Plevna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
