Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Donau, något nedanför Osmas och Alutas
mynningar. 1881 hade staden 4,652 innev., men
hade före sin förstöring genom ryssarna i Juli
1877 omkr. 10,000 innev. Staden ligger på samma
plats som forntidens Asamus, men fick genom någon
förvexling under medeltiden namnet Nicopolis, som
egentligen tillhörde en af Trajanus anlagd stad,
belägen nära Jantra, n. om Tirnova, vid ruinerna
Stari-Nikup. Vid N. vann sultan Bajasid med 200,000
man d. 28 Sept. 1396 en dyrköpt seger öfver konung
Sigismund af Ungern i spetsen för en förenad här af
ungrare samt korsfarare från Frankrike, Tyskland och
Österrike, tillsammans 60,000 man. Der blefvo turkarna
slagna 1595 af Stefan Bathori och 1598 af furst Mikael
i Valakiet. 1810 intogs staden af ryssarna, som 1829
förstörde en turkisk flottilj på floden samt några
månader senare stormade turkarnas befästa läger vid N.
Nikopolis l. Actia N., en forntida stad i Epirus,
var beläget på den mellan Ambraciska viken och
Joniska hafvet utskjutande halfön, 5 km. n. om det
nuv. Preveza, och grundlades 31 f. Kr. af Octavianus
till minne af hans seger vid det ej långt från
N. belägna Actium. Han byggde der ett tempel åt
Neptunus samt instiftade till Apollo Actius’ ära de
s. k. Actiska spelen. Kejsar Konstantin den store
(d. 337) gjorde staden till Epirus’ hufvudstad,
men den var redan på Julianus’ tid (361–363) delvis
förfallen. Den plundrades af goterna, återuppbyggdes
af kejsar Justinianus (527–565), men försvann ur
historien under medeltiden. De ansenliga ruinerna
(af akropolis, 2 teatrar och en vattenledning) kallas
nu Paleopreveza.
Nikosia. Se Levkosia.
Nikotin. 1. Kem., en flyktig och syrefri, af Posselt
och Reimann 1828 i rent tillstånd framställd alkaloid,
C10 H14 N2, hvars salter med äplesyra och andra syror
förekomma i tobak (Nicotiana). Tobaken innehåller
från 0,7 till nära 5 (någon gång ända till 8)
proc. nikotin. I rent tillstånd är nikotinet en
oljelik vätska med döfvande tobakslukt. Den löses
lätt i vatten, förhartsas i luften och ger med syror
kristalliserbara salter. – 2. Med. Nikotinet är
upptaget i Sv. farmakopén, men torde ytterst sällan
komma till användning, t. ex. i dos af 1 mgr. mot
anfall af stelkramp (tetanus). Det är endast i
förtviflade fall användandet af ett så häftigt och
redan i dos af några få mgr. oftast hastigt dödande
gift kan vara berättigadt. Vanligen antager man,
att det är nikotinet, som förorsakar illamåendet
af tobaksrökning hos den ovane, men det är möjligt,
att äfven andra giftiga ämnen, såsom pyridinbaser,
hvilka uppkomma under tobakens förbränning, dervid
äro verksamma. Nikotinet har varit begagnadt till
sjelfmord samt äfven några gånger till giftmord,
såsom då grefvinnan Bocarmé i Belgien dödades med
nikotin, hvilket påvisades af Stas i flere af likets
delar. Nikotinet upptages i kroppen, äfven om det
anbringas på oskadad hud, och dess verkningar närma
sig i hastighet blåsyrans. Äfven en ringa dos verkar
nedsättande på hjernans och
nervsystemets förrättningar, och man öfverfalles
af kallsvett, svimning och maktlöshet,
hvarunder hjertats rörelse är mycket långsam
och liksom hotar att afstanna. Se vidare Tobak.
1. P. T. C. 2. O. T. S.
Niksar, stad i Mindre Asien, turkiska vilajetet
Trabezon, ej långt från Germily (forntidens
Lykos). Omkr. 9,000 innev., deraf 1/4 kristna. N. är
forntidens Kabeira, som senare fick namnet
Neocaesarea, hvaraf formen Niksar uppkommit.
Niksic [ni’ksjitsj], befäst stad i Montenegro, med
omkr. 2,000 innev., låg före 1878 i Herzegovina
samt utgjorde under Herzegovinas uppror 1875–76
och i kriget med Montenegro en af turkarnas
förnämsta stödjepunkter, som af dem hårdnackadt
försvarades. Först d. 8 Sept. 1877 gaf N. sig åt
montenegrinerna och förenades i freden med Montenegro.
Nikud, Nord. mytol. Se Hnikarr.
Nikutowski, Johann Arthur Severin, tysk målare,
f. 1830 nära Königsberg, i hvars akademi han gjorde
sina första studier. Han begaf sig sedan till
Düsseldorf, der han blef Lessings lärjunge. 1859
följde han honom äfven till Karlsruhe, men 1865
bosatte han sig i Düsseldorf. N. började med
smärre genretaflor, men öfvergick snart till sitt
egentliga fack, bataljmåleri, och skildringar af
soldatlif. Sådana äro Öfvergången öfver Berezina
(1858, nu i Karlsruhe), Slaget vid Leipzig (1863;
i enskild ego i Bremen), Episod ur polska upproret
och En polsk frihetskämpes begrafning (1872).
Nil admirari, Lat., »icke (förundra sig öfver något
och ej) beundra någonting», en den gyllene måttans
eller epikureiska egoismens lefnadsregel, som
anbefalles af Horatius (»Epistolae», I, 6: 1).
Nil-and. Se Räfandslägtet.
Nilen, flod i nordöstra Afrika, hör dels på grund
af sin längd (öfver 6,000 km.) och sin vattenmassas
storlek, dels på grund af sin kulturhistoriska
betydelse till de märkligaste vattendrag på
jorden. N:s källor, som af de gamle egypterna
ansågos vara ett mysterium, hvilket menniskan först
efter döden kunde genomtränga, och hvilkas läge den
moderna forskningen länge fåfängt sökt bestämma,
ligga i Eqvatorial-Afrika och kunna måhända ledas
så långt upp som till 5° s. br. I de under eqvatorn
liggande sjöarna Victoria-Njansa och Albert-Njansa,
hvilka genom »Somerset» stå i förbindelse med
hvarandra, söker man vanligen N:s ursprung (se
vidare Njansa), och ur den sistnämnda sjön kommer
floden i katarakter under namn af Bahr el-gebel
(»Bergsfloden»). Under 9° n. br. upptagas till
v. Bahr el-gasal (»Gasell-floden»), en vattenrik,
lugnt flytande ström, till höger Sobât, en vildt
brusande bergsflod. Intill 15° n. br. flyter sedan
Bahr el-abiad (»Hvita, d. v. s. klara, Nilen»,
såsom man med ett gemensamt namn kallar floden
i hela dess lopp ända till närheten af Kartum),
utan nämnvärda bifloder, men upptager på nyssnämnda
punkt Bahr el-asrak (»Blå, d. v. s. mörka, Nilen»),
en från Abessiniens berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
