Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval / 1155-1156 (1887) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nisams rike ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hakedalen och Nitedalen ned på den stora Romerikeslätten,
der den efter ett lopp af 45 km. faller ut i
Öjeren vid jernvägsstationen Lilleströmmen.
Y. N.

Nithard, missionär i Sverige, der han led
martyrdöden. Se Ansgar.

Nithard, frankisk historieskrifvare, f. omkr. 790,
d. 858, son af Karl den stores dotter Berta
och abboten Angilbert, var en af kejsar Karl den
skalliges förnämsta rådgifvare och stupade i en strid
mot nordmännen. Hans på latin författade Historia om
delningarna emellan kejsar Ludvig den frommes söner
är af mycket värde.

Nithart, tysk medeltidsskald. Se Neidhart von
Reuenthal.

Nitid (Lat. nitidus) egentl. skinande, glänsande;
fin, vårdad, sirlig.

Nitimur in vetitum, Lat., »vi sträfva (gerna) efter
det förbjudna». Uttrycket förekommer i Ovidius’
»Amores», III, 4: 17.

Nitning, den operation, hvarigenom två metallstycken
medelst nitnaglar förbindas. Då två plåtar skola
sammannitas, kan man gå till väga på följande
sätt. Antingen lägges den ena plåtens kant öfver den
andras, hvarefter den af de hoplagda plåtkanterna
bildade vexeln efter behof förses med en enkel eller
en dubbel rad naglar:



Eller ock läggas plåtarna intill hvarandra, kant
i kant, hvarefter öfver det mellan plåtkanterna
bildade nåtet lägges en skarfribba af sådan bredd,
att i densamma, allt efter behof, kunna anbringas en
eller flere rader naglar på hvardera sidan om nåtet,
eller skarfribbans midt:



Nagelhålen i plåtarna och skarfribborna åstadkommas
antingen genom pressning eller borrning. Då det ej är
möjligt att i två plåtar få pressade hål att passa
så väl öfver hvarandra, som förhållandet blir, då
hålen borras genom de sammanlagda plåtarna, så är det
nödvändigt, att, innan nageln insättes i det pressade
nagelhålet, detsamma upprymmes och så mycket som
möjligt afjämnas derigenom att en dorn medelst några
hammarslag indrifves deri, hvarefter, sedan dornen
blifvit utjagad, nageln insättes och nitas. Nitningen
sker antingen för hand eller, med bättre resultat,
medelst nitmaskin, i hvilket senare fall den kraft,
som utför nitarbetet, åstadkommes antingen genom
hydrauliskt tryck eller ångtryck. – Innan nageln
insättes i nagelhålet för nitning, uppvärmes den
i en ässja. Nagelns nitända värmes mest, nästan
till hvitglödgning. Skall nageln nitas för hand,
insättes den, efter att hafva blifvit lagom värmd, i
nagelhålet samt intryckes deruti och mothålles under
nitningen med ett verktyg, kalladt fust. Nitningen
utföres af två man medelst nithammare. Då nitningen
är utförd, men innan niten ännu hunnit svalna,
sättes en stans på densamma, hvarefter genom några
hammarslag på stansen niten får sin kullriga form. Är
nit en försänkt, behöfver och kan ej någon stans
användas. Då nitningen utföres med nitmaskin,
måste hela arbetsstycket, sedan den värmda nageln
kommit in i nagelhålet, skyndsamt förflyttas
och passas till sådant läge, att nagelhufvudet
kommer väl in i dynan, hvarefter med en enda
tryckning af stansen niten är fullkomligt
färdig (både nitad och stansad på en gång).
J. G. B.

Nitokris är namnet på två egyptiska drottningar,
den ena tillhörande 6:te dynastien, den andra
gift med Psametik II af 26:te dynastien. Omkring
den förstnämnda har legenden flitigt spunnit sina
trådar. Än är hon en kraftfull och modig drottning,
som, förbittrad öfver mordet på sin broder och
företrädare, på våldsamt sätt ombringar hans mördare,
för att derefter sjelf dö en hjeltinnas död. Än
är hon en skön grekisk hetär, på hvilken genom
under faraos blickar riktas, och som uppstiger till
värdighet af Egyptens drottning. Än är hon ett spöke,
som i qvinnohamn besöker konung Mykerinos’ pyramid
och förtrollar dem, som komma i hennes närhet. –
Man antager allmänt, att denna N. haft sin graf i
nyssnämnda pyramid, d. v. s. i den till storleken
tredje bland Gises konungagrafvar. K. P.

Nitrat (af Lat. nitrum, se d. o.), kem., salt af
salpetersyra, eller salpetersyradt salt. Nitraten
äro i allmänhet lättlösliga i vatten och förpuffa,
om de upphettas på kol. Vid glödgning förhålla de
sig på olika sätt: ammoniumnitrat sönderdelas i
qväfoxidul och vatten, alkalimetallernas nitrat
i syrgas och nitrit, de tunga metallernas nitrat
i syrgas, undersalpetersyra och oxider. – Nitrat
af kali och natron, eller vanlig salpeter och
kalisalpeter, användes såsom kylande, feberstillande
och urindrifvande medel. Se vidare under Salpeter.
P. T. C.

Nitril, kem., benämning på organiska radikalers
föreningar med cyan, af den allmänna formeln
RCN. De äro i allmänhet flyktiga oljor eller fasta,
kristalliserande ämnen. P. T. C.

Nitrilbas, kem., kallas en förening af den allmänna
formeln R₈N, i hvilken R betyder en alkohoiradikal.
P. T. C.

Nitrit, kem., salt af salpetersyrlighet, eller
salpetersyrligt salt. Nitriten äro i regeln
lättlösliga i vatten och sönderdelas af syror, så
att salpetersyrlighet, som med vatten omsätter sig
till qväfoxid och salpetersyra, bildas. P. T. C.

Nitrobenzol (-benzin), kem., en gulaktig
olja, C₆H₅NO₂, som uppstår genom inverkan
af salpetersyra på benzol. Den utmärkes af
intensiv mandellukt, hvarför den användes till
parfymering af tvål. Dess vigtigaste tekniska,
användning är dock för tillverkning af anilin.
P. T. C.

Nitrocellulosa. Se Bomullskrut.

Nitroföreningar, en klass organiska föreningar, som
innehålla radikalen NO₂ och erhållas genom inverkan
af salpetersyra på organiska ämnen. Somliga af dessa
nitroföreningar innehålla radikalen NO₂ medelst syre
förenad med kol och äro sålunda i sjelfva verket
nitrat af alkoholer. Så är t. ex. nitroglycerin
C₃H₅ (ONO₂)₃. Till dem höra de explosiva ämnena
bomullskrut, nitroglycerin, nitromannit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>