Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordberg, Jöran Andersson - Nordblad, Karl - Nordblom, Johan Erik - Nordborg, köping på slesvigska ön Als - Nord-Brabant. Se Brabant - Nordby, socken på danska ön Fanö - Nord-Carolina (Eng. North Carolina), en af Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteket förvarade Kirkiobalker i Sverige, en
samling officiella skrifter rörande svenska
kyrkoförfattningen från 1521 till 1720,
tio likpredikningar samt ett par teologiska
skrifter. N. afled i Stockholm d. 24 Mars 1744.
-rn.
Nordblad, Karl, läkare, född i Gefle d. 15 Sept. 1778,
blef student i Upsala 1793, med. doktor i Lund
1800 samt provinsialläkare i Helsingland 1801. Från
denna befattning erhöll han afsked 1830 (1827 hade
han erhållit professors n. h. o. v.) och kallades
s. å. till stadsläkare i Gefle, der han dog d. 27
Juli 1855. Han var ledamot af Vetenskapsakademien
(1840). Utom genom en vidsträckt praktik gjorde N. sig
bemärkt såsom en nitisk främjare af vaccinationen i
Norrland. Han utgaf Sundhets-lärobok för menige man
(1827; 2:dra uppl. 1833; öfvers. på finska 1837) och
Skeppsläkaren (1842; 2:dra uppl. 1856; öfvers. på
norska 1843). Till Sv. läkaresällskapets handlingar
och årsberättelser lemnade han en mängd kasuistiska
meddelanden från sin praktik.
Nordblom, Johan Erik, tonsättare, född d. 12 April
1788 i Upsala, sattes 1803 i handel i Stockholm,
men återkom till Upsala och studerade der musik för
Haeffner 1808–4. Sistn. år blef han musikdirektör
vid Gefle gymnasium, hvilken plats han lemnade 1821
och flyttade till Stockholm, der han 1824 blef lärare
i elementar- och kyrkosång vid Musikaliska akademien
och 1827 akademiens ledamot. Vid Haeffners död (1833)
blef han director musices vid Upsala universitet,
med hvilken befattning han två år senare förenade
organisttjensten vid domkyrkan. År 1846 öppnade han i
Stockholm ett sånginstitut, gjorde senare konstresor
i landsorten och uppträdde som konsertsångare. Död
i Upsala d. 25 Dec. 1848. N. var en god sånglärare
och utbildade flere elever. Hans Sångskola utkom
i tre kurser 1836–40 och antogs vid rikets flesta
läroverk. Som tonsättare röjde han melodisk begåfning
och tjusade sin samtid med visorna Ungmön i lunden,
I fallets stund, Vyss, cyss, Vore du ett ax m. fl.,
och af hans mansqvartetter sjungas stundom ännu
i dag Härliga land, Forntida minnen samt O, låtom
oss svärja ett fostbrödralag. N. kan sägas i en
del melodier bilda en öfvergång mellan Ahlström och
Geijer, mellan den rent haydnska formgifningen och ett
tydligare anslående af nordiska strängar. Han skref
äfven stycken för orkester, flöjt, fagott o. s. v. –
Tvänne barn till N. blefvo bemärkta på sångarebanan,
nämligen dottern Johanna Maria (född i Stockholm d. 23
Maj 1827), som blef elev af I. A. Berg och sjöng
på faderns turnéer och sedermera i hufvudstaden,
der hon 1853 blef gift med tullkontrollören och
tonsättaren P. A. Ölander, samt sonen Hjalmar Henrik N.
(född i Upsala 1842), som först egnade sig åt
affärslifvet, men 1864 reste till Amerika, der han
fick studera sång på bekostnad af sångerskan Parepa
Rosa och biträda vid hennes konsertresor. Han har
sedermera med framgång sjungit på engelska teatrar.
A. L.
Nordborg, köping på slesvigska ön Als, nära nordkusten
och på den nordvestra sidan af Nordborgsjön. 1,277
innev. (1880). Slottet N., som i 12:te årh. uppfördes
på en ö i sjön, tjenade till statsfängelse. Der hölls
först biskop Valdemar af Slesvig inspärrad 1193–98 och
sedermera den unge Erik Glipping, då han 1261 blifvit
tillfångatagen af hertig Erik af Sönderjylland. I
kriget 1658–59 intogs det två gånger af svenskarna
och en gång af brandenburgarna. 1665 nedbrann det
till grunden, men en ny byggnad uppfördes 1679. Efter
N. benämndes tvänne linier af danska konungahuset,
nämligen den äldre nordborgska (1622–1722) och
den yngre nordborg-plönska (1671–1761), hvilka
båda härstammade från Fredrik II:s broder Hans
d. y. År 1730 kom slottet i danske konungens ego,
men såldes 1766 och raserades derefter delvis.
E. Ebg.
Nord-Brabant. Se Brabant.
Nordby, socken på danska ön Fanö med 2,280
innev. (1880). Besökt badort. E. Ebg.
Nord-Carolina (Eng. North Carolina), en af
Nord-Amerikas förenta stater, ligger vid Atlantiska
hafvet och begränsas för öfrigt i n. af staten
Virginia, i v. af Tennessee samt i s. af Georgia
och Syd-Carolina. Areal 135,322 qvkm., deraf 9,505
qvkm. vatten. Längs kusten löper en rad sandöar
och dyner, skilda från fastlandet genom än smalare,
än bredare vikar och sund, af hvilka de största äro
Albemarle och Pamplico sound. Närmast kusten i en
bredd af 100–150 km. bildar landet en fullkomlig
slätt, med långsamt rinnande floder och många
kärrtrakter. Utom vid flodstränderna är jorden mager
och sandig, till större delen bevuxen med skogar
af Pinus-arter (företrädesvis Pinus australis
och P. taeda) jämte en och cypress. Bakom detta
slättland vidtager ett kuperadt landskap af 60–300
m. höjd och v. om detta ett bergland, inneslutet af
en tudelad sydlig förlängning af Appalacherna: Smoky
mountains och Blue ridge, de förra bildande statens
vestra gräns. Der ligga Nord-Amerikas högsta toppar
ö. om Klippbergen, bl. a. Clingman’s Peak l. Black
Dome, 2,044 m. Vattendragen äro många, men af ringa
betydelse för samfärdseln, enär flodmynningarna äro
spärrade af sandbankar. Med undantag af några små
tillflöden till Tennessee gå floderna i sydöstlig
riktning till Atlantiska hafvet. De största äro
Chowan, Koanoke, Tar, Neuse och Cape Fear river. –
Klimatet liknar Frankrikes och Italiens, men
nederbörden är betydligt större, uppgående i östra,
mellersta och vestra delen af staten till resp. 1,500,
1,150 och 1,450 mm. Klimatet är sundt, utom i
låglandet vid några floder. Dödsprocenten i staten är
mindre än medeltalet för hela unionen. – Omkr. 2/3
af statens område äro ännu skogbevuxna. Alster af
jordbruket, hvilket sysselsätter 3/4 af befolkningen,
äro företrädesvis bomull, tobak och ris i östra delen
samt hö, bokhvete, majs och andra sädesslag i den
vestra. 1880 uppgick skörden af majs till nära 10
mill. hl., af tobak till omkr. 12 mill. kg. och af
bomull till 390,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
