Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Elementarskolan i Stockholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbehållen skolans tre högsta klasser (motsvarande
klasserna V–VII vid de öfriga allmänna läroverken),
medan klassläsningssystemet har införts i de
öfriga. I sammanhang med klassläsningens införande
och monitörsystemets försvinnande, har öfverläsningen
på lärorummet för de fasta klasserna upphört och
äfven för de öfriga klasserna inskränkts, utan att
man dock för dessa fullständigt återgått till den
gamla hemlexläsningsmetoden.
N. E. började sin verksamhet med 6 lärare och
3 »mästare» (öfningslärare) samt ett beräknadt
maximum af 100 lärjungar, men 1859 bestämdes de
sistnämndes antal till 200, och sedan 1862 har det
utgjort 300. I sammanhang med det växande elevantalet
har lärarnas antal ökats och utgör f. n. (1887)
19. Den lärarna från början åliggande skyldigheten
att författa lämpliga läroböcker har haft den följd
att skolan under de gångna 59 åren af sin tillvaro
lyckats åstadkomma en samling dugliga läroböcker,
så stor, att intet annat svenskt läroverk dertill kan
uppvisa ett motstycke – inalles 155 läroböcker i 335
upplagor (bland dessa Almqvists »Svensk språklära»,
Oldes »Fransk grammatik», Pallins hist. läroböcker,
Calwagens läroböcker i moderna språk). I början af
1887 ingick N. E:s styrelse till K. M:t med ett i
flere vigtiga punkter förändradt program för skolans
framtida verksamhet, och hon har deri upptagit
åtskilliga af de reformförslag, som f. n. stå på
dagordningen på det pedagogiska området. (Se härom
»Årsredogörelse för 1886–87.») – Jfr G. Sjöberg:
»Bidrag till Nya Elementarskolans historia under de
första femtio åren af hennes tillvaro» (1878–85).
Nya Elfsborg. Se Elfsborg.
Nya England. Se New England.
Nya Extra posten, en i Stockholm två gånger i veckan
(Måndag och Torsdag) förr utkommande tidning,
hvars första nummer utgafs d. 4 Okt. 1819. Den
uppsattes af boktryckaren Joh. Imnelius, antagligen
i samråd med Hammarsköld, som blef tidningens
förnämste medarbetare, möjligen dess ledare. Andra
medarbetare voro C. F. Dahlgren och P. A. Sondén,
och tidningen, som bl. a. hade till uppgift att
mer än sina samtida sysselsätta sig med literära
frågor och teatern, blef sålunda ett organ för
Nya skolans Stockholmsafdelning. I slutet af
Sept. 1820 seqvestrerades två nummer (75 o. 76)
af tidningen med anledning af ett i dem infördt,
af finnen A. I. Arwidsson författadt »Bref ifrån
Finland af en resande svensk», hvilket ansågs
innehålla alltför fria yttranden om Finlands
styrelse. Imnelius åtalades och häktades samt
dömdes till ett års fängelse, hvilket straff dock
genom kungl. nåd nedsattes till hälften. Tidningen
upphörde mot slutet af 1821 års första qvartal.
K. F. W.
Nya Finland. Se Gamla Finland.
Nya födelsen (pånyttfödelsen) är i biblisk betydelse
en af Gud verkad ny lifsbegynnelse i menniskans
hjerta, hvilken har till följd, att hon försättes i
ett nytt lifsområde (Guds rike), och äfven innebär ett
förnyande af det menskliga naturlifvet. Grundstället
är Joh. 3: 3
o. f. – I dogmatisk betydelse fattas nya födelsen
vanligen som den akt af den frälsnings-tillämpande
nåden, hvarigenom den hel. ande i menniskans
hjerta upptänder tron, som har med sig
rättfärdiggörelse och nytt andligt lif. Medlen för
nya födelsens åstadkommande äro dopet och ordet.
K. H.
Nya följetongen. Se Europeiska följetongen.
Nya Georgien, 1. Fordom namn på den nuv. britiska
kolonien Britiska Columbia på Britiska Nord-Amerikas
vestra kust. – 2. Se Salomon-öarna.
Nya Granada, förr benämning på Columbias förenade
stater. Se Columbia.
Nya Guinea l. Papúa, jordens största ö, ligger i
Stilla oceanen omedelbart n. om Australien, mellan 0°
25’ n. br. och 10° 40’ s. br. samt mellan. 130° 50’
och 150° 35’ ö. lgd tfrån Greenw.). Ön har en längd af
2,400 km. och en maximibredd af 700 km. samt beräknas
hafva en areal af 785,362 qvkm. Under miocenperioden,
om ej senare, var ön sannolikt förenad med Australien,
ty det 150 km. breda Torres-sundet, som nu skiljer
N. G. från denna kontinent, är i allmänhet ganska
grundt och till 3/4 fyldt med korallref. Vid båda
ändarna af ön ligga några öar (sammanlagd areal 22,590
qvkm.), hvilka äro skilda från hufvudön endast
genom smala kanaler. På grund af de svårigheter,
som äro förenade med sjöfarten vid N. G:s kust,
det osunda klimatet och befolkningens vildhet äro
kusterna endast ofullständigt undersökta, och öns
inre är äfvenledes mycket litet kändt. I allmänhet
äro kusterna höga, och från dem har man iakttagit och
namngifvit berg och bergskedjor af ända till 3,500
m. höjd, såsom Charles-Louis-bergen, nära sydvestra
kusten, Finisterre (Bismarck-bergen), på nordöstra,
samt Mount Owen Stanley och Mount Suckling i östra
änden. Täta skogar omvexla med öppna grässlätter
och dalar, med floder och odlingsbara marker. Flere
stora floder finnas, ehuru man hittills ej undersökt
många. Om öns geologiska beskaffenhet känner man
föga. I nordvestra delen, på den af M’Cluer-viken
och Geelvink bay från hufvudön nästan skilda halfön,
bestå Arfak-bergen hufvudsakligen af granit och
gneis; nära Geelvink bay förekomma mörk kalksten,
tydligen gammal, och lagrade lerskiflrar. En svart
jernhaltig sand (med spår af guld) samt bly lära
anträffats på sydöstra kusten. Klimatet vid kusten
är osundt, i synnerhet under den långa öfvergången
mellan monsunerna. Hettan mildras af de häftiga
regnen, som komma med nordvestmonsunen. Äfven
sydöstmonsunen är ofta fuktig, i synnerhet i östra
och södra delarna af ön. En stor del af ön är
till flere tusen fots höjd klädd med täta skogar
af jättelika träd, ehuru arterna äro färre än på
arkipelagens öar. Floran är hufvudsakligen likartad
med Indiska arkipelagens, men vid Torres-sundet är den
australiska vegetationen representerad af Eucalyptus,
acacior och Pandanus. Bland odlade växter må nämnas
bananer, papaya, tobak, sockerrör, majs, hirs, tarro
(Colocasia esculenta), jams, batater m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
