Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nymfer var hos forntidens greker i allmänhet en benämning för unga fullvuxna flickor eller äfven för unga gifta qvinnor - Nymfomani (af Grek. nymfe, klitoris, och mania, lidelse) l. metromani (T. manntollheit), en sjukligt stegrad könsdrift hos qvinnan - Nymil. Se Mil - Nymindegab benämnes inloppet från Vesterhafvet till Ringkjöbingsfjorden. Vigtig fiskeplats - Nymphæa. Se Lotusblomma och Neckros - Nymphæum, Lat. (se Nymfer), en åt nymferna invigd helgedom - Nymphenburg, kungligt lustslott i Bajern straxt v. om München - Nymwegen. Se Nijmegen - Nymåne. Se Aspekt och Fas 3 - Nymö, socken i Kristianstads län - Nynäs, friherreskap - Nyon, T. Neuss, Lat. Colonia Julia equestris l. Noviodunum, stad i schweiziska kantonen Vaud - Nyord, en liten ö i Ulvsund mellan Själland och Möen - Nypers. Se Nipertz - Nypels, Guillaume - Ny-platonism l. neo-platonism, en ursprungligen från Alexandria härstammande, i senantiken vidt utbredd filosofisk skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturföremål, som de tillhörde. Särskildt gäller
detta om skogs- eller trädnymferna, hvilka tänktes
bo i träden och dö med dem. På många ställen hade
nymferna egna helgedomar (nymfaia; jfr Nymphaeum),
hvarest åt dem hemburos offer af lam, getter, mjölk,
olja, stundom äfven vin. Af den bildande konsten
framställdes de såsom unga tjusande flickor i lätt
eller alls ingen klädnad, stundom med ett eller annat
attribut, som antydde deras speciella karakter. –
I det moderna språkbruket nyttjas ordet nymf om en
ung qvinna med föraktlig bibetydelse (glädjeflicka).
A. M. A.
Nymfomani (af Grek. nymfe, klitoris, och mania,
lidelse) l. metromani (T. manntollheit), en
sjukligt stegrad könsdrift hos qvinnan, yttrande
sig i ett oblygt, aggressivt, cyniskt beteende i
synnerhet i mäns sällskap, är sällan en sjelfständig
sinnessjukdom, utan oftast ett symtom af en allmännare
sinnessjukdom, företrädesvis manien (se Hysteri
och Mania). Motsvarande yttring hos män kallas
satyriasis. F. B.
Nymil. Se Mil.
Nymindegab [-minne-] benämnes inloppet från
Vesterhafvet till Ringkjöbingsfjorden. Vigtig
fiskeplats.
Nymphaea. Se Lotusblomma och Neckros.
Nymphaeum, Lat. (se Nymfer), en åt nymferna invigd
helgedom. Särskildt förstod man härmed de med källor
eller springvatten förenade grottanläggningar,
hvilka plägade förekomma i de gamle romarnas
parker och trädgårdar. Ett sådant nymphaeum af
tämligen ansenliga dimensioner är det s. k. Minerva
Medica-templet i östra delen af Rom. – Ur betydelsen
invigd källa framgick äfven benämningen nymphaeum
på den för religiösa tvagningar afsedda brunnen
å förgården till de fornkristna basilikorna.
Upk.
Nymphenburg, kungligt lustslott i Bajern straxt
v. om München, bygdt 1663 och senare utvidgadt och
förskönadt med parkanläggningar. Nära detsamma ligger
en 1747 anlagd porslinsfabrik. Det fördrag, som skall
hafva ingåtts på slottet N. d. 18 Maj 1741, och i
hvilket Frankrike och Bajern skola hafva beslutit
en delning af österrikiska staten, anses af nyare
historieskrifvare vara uppdiktadt af kejsar Karl
VII:s fiender.
Nymwegen. Se Nijmegen.
Nymåne. Se Aspekt och Fas 3.
Nymö, socken i Kristianstads län, Villands
härad. Areal 1,064 har. 431 innev. (1886). Annex till
Fjelkinge, Lunds stift, Villands kontrakt.
Nynäs, friherreskap, hvilket d. 22 April 1610
förlänades åt Abraham Leijonhufvud samt omfattade
Nynäs gård inom Nousis socken i Masku härad med
dess underlydande hemman. Efter Leijonhufvuds död,
1618, hemföll länet till kronan samt gafs derefter
d. 1 Febr. 1619 åt rikskansleren friherre Axel
Oxenstierna till förbättring af hans friherreskap
Kimito. G. F.
Nyon [niå’ng], T. Neuss, Lat. Colonia Julia equestris
l. Noviodunum, stad i schweiziska kantonen Vaud,
vid Genèvesjön och jernvägen
mellan Genève och Lausanne. 3,567 innev. (1880). I
närheten ligger slottet Prangins, förr tillhörigt
Josef Bonaparte, nu en mährisk brödraförsamling,
som från Lausanne flyttat sin skola dit.
Nyord, en liten ö i Ulvsund mellan Själland och
Möen, utgör en egen socken i Möenbo härad. 341
innev. (1880). E. Ebg.
Nypers. Se Nipertz.
Nypels [nipä’ls], Guillaume, belgisk jurist,
f. 1803, d. 188ö, blef 1835 e. o. professor i
civilprocessrätt och rättshistoria i Liége och 1839
ordin. professor i kriminalrätt derstädes. 1848
insattes han i en lagkommission, som erhöll uppdrag
att omarbeta den i Belgien dittills begagnade
franska »code pénal», och sedan den på detta sätt
tillkomna nya belgiska strafflagen promulgerats
(1867), utgaf han Le code pénal belge, interprété
principalement au point de vue pratique (3 dlr,
1867–84). Dessförinnan hade han offentliggjort
Le droit pénal français progressif et comparé, code
de 1810 et lois modificatives (1863), hvartill han
fogat en katalog på de bästa skrifter, som beröra
kriminalrätten och processen i brottmål, med titel
Bibliothèque choisie du droit criminel.
Ny-platonism l. neo-platonism (af Grek. neos, ny),
en ursprungligen från Alexandria härstammande,
i senantiken vidt utbredd filosofisk skola, som
kan anses utgöra den alexandrinska bildningens
yppersta frukt och mest typiska representant. I
likhet med denna bildning i det hela kännetecknas
ny-platonismen af tendensen att sammansmälta olika
verldsåskådningar till ett helt, särskildt att
försona öster- och vesterländsk bildning. Dess syfte,
i synnerhet i dess senare skeden, är att dymedelst
likasom samla den gamla bildningens skilda härar
till strid för existensen gent emot den nye fienden,
kristendomen, till hvilken den i allmänhet trädde i en
mycket skarp opposition. Gemensamt för skolans olika
representanter och riktningar är vidare att den, såsom
namnet antyder, tog sin utgångspunkt i den platonska
filosofien; ja vanligen såg man ej ens sina egna
afvikelser från denna, utan betraktade sig som trogna
platonici. Afvikelserna äro dock oförnekliga. Det
orientaliska inflytandet ledde till en afgjordt
panteistisk tendens. Det absoluta fattades såsom en
rent bestämningslös enhet (det urena, urljuset),
hvilken saknar alla såväl kroppsliga som andliga
egenskaper, all mångfald, allt tänkande och viljande,
all verksamhet. Detta absoluta kan endast negativt
bestämmas. Man kan säga hvad det icke är, ej hvad det
är. Men utan att sjelf vara verkligt är det grunden till
all verklighet, ty ur detsamma hafva verklighetens
alla former i aftagande fullkomlighet »utflödat»
(emanerat). Den första och högsta emanationsformen
är förnuftet (nus), eller den platonska idéverlden,
näst det urena sjelf det allmännaste af allt,
derför ock det mest verkliga. Derefter följa i
ordningen själarna och främst bland dem verldssjälen,
hvilken såsom princip för verldens daning benämnes
demiurg. Menniskans själ tillhör ursprungligen en
öfversinlig region. Men genom ett affall, hvilket
dock fattas som nödvändigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
