Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prestgårdsbyggnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkorätten, som för prestämbetets utöfning
företrädesvis äro af nöden. De, som genom aflagda
examina eller annorledes visat sig ega ett större
mått af lärdom, kunna af K. M:t dispenseras från
prestexamen, antingen helt och hållet, eller så,
att denna examen ersättes af disputationsprof i
teologiska ämnen inför teologisk fakultet. 1888 års
kyrkomöte har hos K. M:t hemställt om befrielse från
prestexamen inför domkapitel för teol. professorer,
för dem, som aflagt godkända prof för teol. professur,
samt för teol. docenter, teol. licentiater och
de teol. lektorer, som vid universitetet aflagt
teol. examen. H. W. T.
Prästgårdsbyggnad, kamer., ett redan i några bland
landskapslagarna stadgadt allmänt onus, hvarom
gällande lag meddelar föreskrifter i Byggningabalken,
särskilda för land och för stad. På landet bygger
församlingen boningshus med 2 kamrar, sätesstuga,
förstuga och kök, brygghus, bod med dubbel botten och
loft, visthus, fähus, stall och äfven en lada. (Med
afseende å byggnadsskyldigheter till sistnämnda
hus meddelar k. förordn. d. 27 April 1877 närmare
föreskrifter.) Presten bygger och underhåller de
hus, som i öfrigt erfordras. Genom lagförändring
d. 1 Maj 1885 har stadgats, att alla, hvilka inom
församlingen erlägga kommunalutskylder, skola
deltaga i prestgårdsbyggnad, för fastighet efter
hela och för andra beskattningsföremål efter en
fjerdedel af fyrktalet. Förut utgjordes detta onus
uteslutande af jordbruksfastigheter efter oförmedladt
mantal. Från dessa allmänna stadganden äro undantagna
dels Skåne, der enligt k. förordn. af d. 16 Dec. 1870
presterskapet ensamt bekostar erforderliga hus,
Gotland, der, jämlikt en k. stadga af år 1648,
församlingen svarar för all prestgårdsbyggnad,
samt Bleking och Halland, der presten sjelf
bygger, i fall han bland sina löneförmåner
räknar helgonskyld (se d. o.), dels trakter i
Vestmanland, Värmland, Dalarna, Norrland, Bohus län
m. fl. landskap, der byggnadsskyldigheten reglerats
genom ingångna konventioner mellan församlingarna
och presterskapet, vanligen på sådant sätt, att
församlingen bygger allt eller större delen. I stad
åter har presterskapet alltid åtnjutit boställe
eller lämplig hyresersättning; men jämlikt 1723 års
prestprivilegier ålåg det boställsinnehafvarna att
vårda husen, så att de ej förderfvades. Skyldighet
att deltaga i kostnaderna för prestgårds byggnad och
underhåll ålåg enl. 1734 års lag dem, som idkade
borgerlig näring. Genom lagförändring d. 19 Juli
1859 stadgades, att alla, som å kyrkostämma ega
rösträtt, skola deltaga i sådana utgifter. Jfr
Prestbol, Skånska presterskapets byggnadskassa.
Kbg.
Prestgäll, detsamma som pastorat (se d. o.).
Prestige [-stisj], Fr. (af Lat. praestigium), egentl.
bländverk, hexeri; stort inflytande, anseende,
trollmakt öfver mängdens sinnen, »nimbus».
Prestissimo. Se Presto.
Prestkonferens. Se Konferens.
Prestkonventioner. Se Prestlön.
Prestkrage, Chrysanthemum L., bot., ett slägte af ett-
eller mångåriga örter inom nat. fam.
Synanthereae Rich., kl. Syngenesia L. Blomkorgarna
äro tämligen stora, med skålformiga holkar af
hinnkantade, tegellagda fjäll i flere rader, utan
ytterholk. Diskblommorna äro gula (»gyllene»),
rörformiga, 2-könade, frambringande nästan trinda
skalfrukter. Kantblommorna (strålblommorna) äro
hvita (eller gula), tunglika, endast försedda med
pistiller, efter hvilka utvecklas skalfrukter, som
antingen likna diskfrukterna eller äro 3–4-sidiga,
med vingade kanter. Fruktpenslar saknas. – Den
allmänna prestkragen (prestskallen, prestnacken),
Chr. leucanthemum L., har sitt svenska namn deraf att
dess hvita strålblommor erinra om de af de svenske
presterna fordom (och ännu af de danske) burna
pipkragarna. Med »prestkragen leker» ofta ungdom på
det sätt att man bortplockar strålblommorna, en efter
en, under uttalande eller tänkande på omvexlande
ja, nej, ja, nej, o. s. v. eller något annat för
tillfället passande alternativ (t. ex. kommer, kommer
icke o. s. v.), då den sista strålblomman afgör om det
man tänkt på skall inträffa eller icke, alltefter som
denna blomma motsvarar ja eller nej. En annan svensk
art, Chr. segetum L., växer å åkrar, oftast bland
vårsäd, och har äfven strålblommorna gula, hvaraf den
erhållit namnet gullkrage eller gulkrageblomma samt
dessutom en mängd andra namn, bland hvilka
solsicka (förvrängning af Lat. Sol-sequia, »solvända»)
är gemensamt med många gula blomkorgsväxter. I
trädgårdar och växthus odlas flere arter af
detta slägte. Särskildt må nämnas Chr. indicum
L. (Chr. japonicum Thbg), som mycket värderas för
sina vid jultiden utvecklade stora, vanligen hvita
blommor, som äro dubbla, emedan diskblommorna äfven
äro tunglika. Det är denna art, som i Japan har
en så hög rang, såsom en snart sagdt helig blomma,
efter hvilken Japans bekanta förnäma riddareorden,
af européerna kallad Chrysanthemum-orden,
är uppkallad. Många arters blommor hafva förr
användts i medicinen, men äro nu bortlagda.
O. T. S.
Prestlön är den ersättning, som svenska
kyrkans presterskap erhåller för sitt
arbete. Vanligen nyttjas emellertid ordet i
inskränkt mening, nämligen om endast det egentliga
församlingspresterskapets aflöning, så att med
uttrycket ej afses biskoparnas löneförmåner (om
dessa se Biskop och Biskopslöneregleringsfonden). –
Församlingspresterskapets aflöningsförmåner voro redan
under medeltiden bestämda i de minsta detaljer; men i
sammanhang med reformationens genomförande sökte man
undandraga sig skyldigheten med afseende på afgifterna
till presterskapet, hvilkas fullgörande delvis var en
hård beskattning. Redan Gustaf Vasa såg sig nödsakad
att erinra undersåtarna om presträttigheternas
fortsatta utgörande jämlikt kyrkobalk och hvarje orts
sedvänja, och sådana förmaningar måste sedermera
under en lång tidsföljd gång på gång förnyas. 1617
verkställdes en förändring i sättet för presterskapets
aflönande, hvilken 1681 lagfästes för det gamla
Sverige och ännu ligger till grund för regleringen af
presterskapets löner. Redan förut, 1648, hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
