Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rademacher, Johann Gottfried - Radera (Lat. radere), utskrapa, genom skafning med knif utplåna något skrifvet - Radesyge (N., af rada, elak, ond) kallade man förr en sjukdom, som i början af 1700-talet lär öfver Stavanger hafva blifvit införd till Norge - Radetzky, Joseph Wenzel, grefve de Radetz - Radetzky, Fedor Fedorovitj - Radewin, Florentius. Se Bröder och systrar af den goda viljan - Radiant. Se Radiationspunkt - Radiata. Se Stråldjur - Radiationspunkt l. radiant, astron. - Radie (Lat. radius, egentl. staf, stråle i hjulkransen). Se Cirkel - Radikal (af Lat. radix, rot), som går till roten af en sak; som afser att upprycka det onda med roten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutsatsen att ifrågavarande medel vore ett organläkemedel
för föreliggande, antaget insjuknade organ». Trots att
R:s hela system hvilade på obevisade antaganden, vann
det likväl anhängare och »lemnade ett nytt exempel på
att det icke finnes något så galet, att icke många
räkna sig till heder att derur utfundera en djup
sanning» (Wunderlich). R. T-dt.
Radera (Lat. radere), utskrapa, genom skafning
med knif utplåna någonting skrifvet; teckna med
radérnål. – Radering. Se Etsning.
Radesyge (N., af rada, elak, ond) kallade man
förr en sjukdom, som i början af 1700-talet
(enligt andra ännu tidigare) lär öfver Stavanger
hafva blifvit införd till Norge. Den förblandades
merendels med spetälska, stundom med skorbut, men
torde hufvudsakligen hafva varit en form af syfilis,
möjligen i förening med nämnda sjukdomar äfvensom med
elephantiasis arabum och andra kroniska hudsjukdomar.
F. B.
Radetzky, Joseph Wenzel, grefve de Radetz,
österrikisk fältmarskalk, född i Böhmen 1766, inträdde
1784 såsom kadett vid ett kyrassierregemente och
vann 1786 officersbefordran. Såsom ordonnansofficer
hos fältmarskalken Lacy gjorde R. sina första
lärospån 1788–89 i kriget mot Turkiet. Efter att
1792–95 hafva kämpat vid Rhen och i Nederländerna
organiserade R. 1796 i Italien en pionierbataljon,
vid hvilken han blef major. 1799 blef han öfverste och
fick efter slaget vid Marengo (1800) befäl öfver ett
kyrassierregemente. 1805 förde R. såsom generalmajor
en lätt kavalleribrigad i Italien. Under 1809 års
fälttåg utnämndes han till fältmarskalk-löjtnant
och deltog i spetsen för en division vid 4:de kåren
(Rosenberg) med synnerlig utmärkelse i venstra
flygelns strid vid Wagram. Han utnämndes derefter
till chef för arméns generalstab och följde
Schwarzenberg i denna egenskap under fälttågen
1813–15. Efter att under den följande tiden hafva
varit dels nästkommenderande i Ungern, dels, sedan
1821, kommendant i Olmütz ställdes R. 1831 i spetsen
för Österrikes italienska armé och utnämndes 1836 till
fältmarskalk. Såsom högstkommenderande i Italien
fick han tillfälle att göra sina stora egenskaper
gällande. Förutseende den annalkande stormen, riktade
R. hela sin uppmärksamhet på truppernas utbildning och
på höjandet af deras moraliska egenskaper, hvarjämte
han pådref fästningsbyggandet. Då kriget
1848 utbröt, var R. redo. Fälttågen 1848 och
1849 äro bevis på hvilken sans, planmässighet
och skicklighet den åldrige fältmarskalken förstod
att inlägga i sin krigföring. Genom segrarna
vid Castozza (d. 23–25 Juli 1848) och Novara
(d. 23 Mars 1849) och Venczias betvingande
var Österrikes ställning i Italien för denna
gång räddad. Såsom generalguvernör och
militärbefälhafvare till 1857 i det österrikiska
Italien upprätthöll han sedan lugnet derstädes
med stor stränghet. R. dog i Milano 1858
och ligger begrafven i Wetzdorf (i Nedre Österrike).
I Prag upprättades 1858 öfver R. en praktfull
minnesvård (med statyer, modellerade af bröderna Max).
C. O. N.
Radetzky, Fedor Fedorovitj, rysk härförare,
föddes 1821 af borgerliga föräldrar, blef 1839
officer vid ingeniörkåren och sändes efter att hafva
genomgått generalstabsakademien till Kaukasien,
der han i lägre befattningar, såsom stabschef vid
21:sta infanteridivisionen, chef för Daghestanska
infanteriregementet m. m., verksamt deltog i striderna
ända till dessas afslutande 1865. Redan 1860
generalmajor, ställdes R. 1865 i spetsen för 38:de
infanteridivisionen och blef 1868 chef för 21:sta
divisionen, alltjämt i Kaukasien. Vid krigsutbrottet
1877 fick R. befälet öfver 8:de armékåren, hvarigenom
han kom att leda striderna i Schipka-passet, hvarest
han genom skicklighet och uthållighet bibehöll denna
vigtiga punkt i ryssarnas händer ända till nyåret
(1878), då han jämte öfriga ryska trupper fick tåga
ned till Rumilien. Efter fredsslutet chef för 5:te
armékåren, sedan för grenadierkåren och derefter
för Charkovska militärdistriktet, flyttades han i
sammanhang med dettas delning på hösten 1888 till
Kievska militärdistriktet, hvilket innefattar alla
i närheten af österrikiska gränsen förlagda trupper.
C. O. N.
Radewin, Florentius. Se Bröder och systrar af den
goda viljan.
Radiant. Se Radiationspunkt
Radiata. Se Stråldjur.
Radiationspunkt l. radiant, astron., kallas en
sådan punkt på himmelen, från hvilken stjernskott,
stjernfall eller meteorer synas gruppvis utstråla
(radiera). Sålunda synas stjernfallen omkr. d. 10
Aug. utstråla från en radiationspunkt i stjernbilden
Perseus; stjernfallen d. 12–14 Nov. hafva till radiant
en punkt i Lejonets stjernbild. Att radianterna för
stjernfallen hafva ett fixt läge bland stjernorna och
äro oberoende af jordens rotation bevisar, att dessa
företeelser härröra af kroppar, som tillhöra icke
jorden, utan verldsrymden. Att stjernskotten synas
utstråla från sin radiationspunkt förklaras såsom
ett perspektiviskt fenomen, om man antager, att alla
till samma grupp hörande meteorer i verkligheten löpa
i nära parallella banor. Enligt denna förklaring
är radianten ingenting annat än projektionen på
himmelssferen af den riktning, i hvilken meteorerna
röra sig. Då nu meteorerna få antagas röra sig i
paraboliska eller långsträckt elliptiska banor, så
måste radianten långsamt förflytta sig, alltefter
som jorden råkar meteorer i skilda punkter af
banan. Observationerna bekräfta äfven detta. – Man har
med större eller mindre säkerhet beräknat radianterna
för ett stort antal stjernfallssvärmar; antalet
så bestämda radianter ökas med hvarje år. Dessa
radianter äro tämligen likformigt fördelade öfver
hela himmelen, hvilket visar, att meteorer från alla
möjliga håll från verldsrymden instörta på jorden.
K. B.
Radie (Lat. radius, egentl. staf, stråle i
hjulkransen). Se Cirkel.
Radikal (af Lat. radix, rot), som går till roten af
en sak; som afser att upprycka det onda med roten;
som eftersträfvar en genomgripande och fullständig,
i riktning till frihet och jämnlikhet gående
omgestaltning af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
