Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rankhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergarten har i Finland icke obetydlig utbredning.
E. E.
Rapallo, stad uti italienska prov. Genua, vid
Genuabukten på Riviera di Levante och vid jernvägen
Pisa-Genua. 5,372 innev. (1881). Liflig handel med
olivolja. I närheten ligger vallfartskyrkan Madonna
di Montallegro.
Rapanui. Se Påskön.
Raperd, rapert l. rappert. Se Lavettage, sp. 914,
och Sjöraperd.
Raphanus L., bot., ett slägte af tämligen
högväxta örter, hörande till nat. fam. Cruciferae
Adans., kl. Tetradynamia L. Bladen äro lyrformigt
parflikade. Blommorna äro gula hos den vilda
R. Raphanistrum L., men blekt violetta hos den
odlade R. sativus L. Frukten är en ledad skida,
hvars enfröiga rum hos den förstnämnda arten vid
mognaden brista från hvarandra, emedan de äro
afsnörade med djupa inskärningar, hvilka hos den
senare äro helt grunda inbuktningar å den långa,
randade, uppsvällda skidan, som icke brister af i
ledstyckena. R. Raphanistrum är ett ogräs i åkrar
här och der från Skåne upp till Ångermanland och
Jämtland. Fröna af denna växt, »rocka», »krampfrö»,
hvilka kunna vara inblandade i den säd, som användes
till bröd, ansågos på Linnés tid vara orsaken till
den med svår kramp förenade »dragsjukan», hvarför
denna sjukdom af Linné benämndes raphania. Man vet
nu, att »dragsjukan» förorsakas af mjöldryga (se
d. o.). Af R. sativus L. har odlingen frambragt två,
hvad rötterna beträffar, vidt skilda former:
rättikan, med stor, grof, långsträckt eller rundad,
vanligen svart »rot» (som egentligen icke är sjelfva
roten, utan den uppsvällda hypokotyla stjelkdelen)
och rädisan (båda namnen af Lat. radix, gen. radicis,
rot), hvars uppsvällda, köttiga del är helt liten,
rundad, konisk eller aflång, röd eller hvitaktig
(R. Raphanistrum radicula L.). Af hvartdera slaget
hafva under odlingen flere varieteter uppkommit. Både
rättikan och rädisan hafva en skarp, om senap
erinrande smak och användas såsom aptitretande å
smörgåsbordet. Rättikans saft, med deri upplöst
bröstsocker, är ett folkmedel mot kikhosta.
O. T. S.
Raphelengh (Rapheling), Franz, holländsk lärd och
boktryckare, f. 1539, d. 1597, egnade sig först åt
köpmannabanan, men sedan åt språkliga studier i Paris
och blef lärare i grekiska i Cambridge. Efter sitt
giftermål (1565) med äldsta dottern till Christophe
Plantin blef han snart den egentlige ledaren af dennes
berömda tryckeri i Antwerpen och öfvertog (1585) den
af svärfadern grundade filialen i Leiden, hvilken han
fortfor att leda, äfven sedan han mottagit professuren
i hebreiska och arabiska vid universitetet i denna
stad. Af hans utgifna arbeten märkas en upplaga
af syriska (»pesjîtto-») öfversättningen till Nya
test. (1575), hvartill han sjelf samlat värdefulla
varianter från en Köln-handskrift, samt det postuma
Lexicon arabicum (1613).
H. A.
Rapidamente, Ital., musikt., snabbt.
Rapiditet (Lat. rapiditas), snabbhet, hastighet.
Rapin [rapä’ng], Paul de Thoyras, fransk
historieskrifvare, f. 1661, lemnade såsom protestant
Frankrike efter Nantesiska ediktets återkallande
(1685), tog i Holland tjenst i ett kompani franska
frivilliga, följde 1688 Vilhelm af Oranien på
tåget till England och avancerade under kriget till
kapten. Derefter var han en tid guvernör för earlens
of Portland son, bosatte sig 1707 i Wesel och dog der
1725. Hans L’histoire d’Angleterre (8 bd, 1724; ofta
å nyo upplagdt), omfattande Englands historia till
Karl I:s död, betraktas som ett af de utmärktaste
bland Englands historiska verk.
Rapisardi, Mario, italiensk skald, f. 1843 i
Catania, professor i filosofi vid universitetet
derst., har vunnit ett namn genom tvänne större
historisk-filosofiska dikter, La palingenesia (1868)
och Lucifero (1877). Dessutom har han utgifvit
diktsamlingen Ricordanze (1872; 3:dje uppl. 1881)
m. m.
Rapoport, Salomo Jehuda Löb, judisk lärd, född i
Lemberg 1790, död såsom öfverrabbin i Prag 1867,
genomforskade hela den hebreiska literaturen och spred
ljus i synnerhet öfver den rabbinska literaturen
under medeltiden. I ovanlig grad utrustad med kritiskt
skarpsinne och kombinationsförmåga, gick R. till
sjelfva källorna för judendomens historia och vardt
derigenom epokgörande. Han offentliggjorde sedan
1829 i tidskriften »Bikkure haittim» förträffliga
biografier öfver medeltida rabbiner och i tidskriften
»Kerem chemed» (1833 o. följ.) en mängd lärda
uppsatser. Hans stort anlagda talmudiska reallexikon,
Erech millin (I, 1852), blef ofullbordadt.
Rapp, Georg. Se Harmonister.
Rapp, Jean, grefve, fransk krigare, f. 1772,
d. 1821, ingick 1788 såsom simpel karl vid ett
kavalleriregemente, blef officer under Rhenfälttåget
och 1794 adjutant hos general Desaix. Han följde
denne till Egypten, blef der öfverste och anställdes,
sedan Desaix stupat vid Marengo (1800), såsom adjutant
hos förste konsuln, Bonaparte, samt utnämndes 1804
till brigadgeneral. Vid Austerlitz (1805) utförde
R. ett vackert kavallerianfall, med anledning hvaraf
han utnämndes till divisionsgeneral. Då preussarna
förföljdes efter slaget vid Jena (1806), förde R. en
del af kavalleriet. I polska fälttåget deltog han
i spetsen för en dragonbrigad. Såsom kommendant i
Danzig utmärkte R. sig för redbarhet, mildhet och
skicklighet samt ledde 1813 fästningens försvar på
ett utmärkt sätt, men hölls efter kapitulationen af
ryssarna fången en tid i Kiev. Under »hundra dagarna»
(1815) förde han befälet i Elsass, drog sig efter
Napoleons fall undan till Schweiz, men försonade sig
1817 med bourbonerna samt utnämndes till pär. 1853
restes R:s staty i Kolmar. C. O. N.
Rapp, Karl Moritz, tysk författare, f. i Stuttgart
1803, blef 1827 filos. doktor vid Tübingens
universitet, der han 1827–37 och 1844–52 var
docent i främmande språk och literatur samt 1852–80
e. o. professor. Död 1883. R. var en man med betydande
talang och stor flit, men bredde ut sig alltför mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
