Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rebher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visor utkom 1868. – 2. Ernst Frederik Vilhelm von
der R., dansk skald, den föregåendes frände, född
i Köpenhamn d. 14 Aug. 1848, blef student 1866
och sysselsatte sig först med kemi, sedermera med
literatur och estetik. År 1872 framträdde han med
skådespelet Bertran de Born, som gjorde ovanligt
stor lycka (3:dje uppl. 1884), och skref sedermera
sorgspelen Kong Liuvigild og hans sönner (1878)
och Knud og Magnus (1879), hvilka likväl slogo mycket
mindre an. Han har derjämte utgifvit flere samlingar
formfulländade dikter och skrifvit Principerne
for den danske verskunst efter dens historiske
og systematiske udvikling (2 dlr, 1881), hvilket
grundliga arbete förskaffade honom doktorsgraden. En
kortfattad bearbetning deraf utkom 1885, och
s. å. fick R. anställning vid Stora k. biblioteket.
E. Ebg.
Recklinghausen, stad i preuss. regeringsomr. Münster
(Westfalen), 56 km. s. v. om Münster. 9,240
innev. (1885). Katolskt gymnasium. Linneväfverier,
tobaksfabriker. Stenkolsgrufvor. Staden var
hufvudort i grefskapet R., som hörde till Kölns
ärkebiskopsstol. Vid ärkestiftets sekularisering 1801
gafs R. jämte Meppen åt hertigen af Arenberg.
Recklinghausen, Friedrich Daniel von, tysk läkare,
f. 1833, blef 1855 med. doktor och 1865 professor
i patologisk anatomi i Würzburg samt kallades
1872 till enahanda befattning vid det nyinrättade
universitetet i Strassburg. R. har gjort flere
patologisk-anatomiska upptäckter och skrifvit
bl. a. Die lymphgefässe und ihre beziehung zum
bindegewebe (1862) och Handbuch der allgemeinen
pathologie des kreislaufes und der ernährung (1883).
Recknitz, kustflod i Nord-Tyskland, rinner upp i
närheten af Güstrow i Mecklenburg-Schwerin och bildar
under sitt nedre lopp gräns mellan Mecklenburg och
Pommern. Längd 82 km.
Reclus [rökly’], Jean Jacques Elisée, fransk
geograf, f. 1830, studerade vid protestantiska
fakulteten i Montauban och vid universitetet i
Berlin, der han hade till lärare Karl Ritter. Tidigt
gjorde han sig förtrogen med de flesta europeiska
språk. På grund af sina ytterligt demokratiska
åsigter lemnade han Frankrike vid statskuppen
1851, hvarefter han de följande åren (1852–57)
reste i Storbritannien, Irland, Förenta staterna,
Central-Amerika och Columbias förenade stater, der
han qvarstannade i flere år. Återkommen till Paris,
lemnade han reseskisser och geografiska artiklar
för »Revue des deux mondes» och »Le tour du monde»
m. fl. tidskrifter. Under Paris belägring 1870–71
ingick han i Internationella arbetareassociationen
och i nationalgardet samt tillhörde detsamma äfven
under kommunupproret. Under en rekognoscering till
Châtillon tillfångatogs han af Versaillestrupperna
d. 5 April och dömdes efter flere månaders fångenskap
d. 16 Nov. 1871 till deportation. Genom bemedling
af framstående vetenskapsmän i Frankrike och England
mildrades domen i början af 1872 till enkel
landsförvisning. R. bosatte sig derefter i Schweiz, der
han qvarstannade, äfven sedan förvisningsdomen 1879
upphäfts genom den allmänna amnestien. Utom tvänne
arbeten i samlingen »Guide Joanne» (Guide du voyageur
à Londres, 1860, och Les villes d’hiver de la
Méditerranée et les Alpes Maritimes, 1864) samt den
förträffliga inledningen till Joannes »Dictionnaire
des communes de France» har R. författat Voyage à
la Sierra-Nevada de Sainte-Marthe (1861), La Terre,
description des phénomènes de la vie du globe (2 bd,
1867–68), som skildrar de oafbrutna rörelserna och
förändringarna hos jordytan och dess innevånare och på
sätt och vis är en allmän geografi, en inledning till
följande arbete, som kan kallas en speciel geografi:
Nouvelle géographie universelle. La terre et les
hommes (1876 o. f.), hvilket kommer att omfatta
närmare 20 bd i stor oktav med öfver 3,000 kartor och
en mängd träsnitt. Arbetet, af hvilket hittills (1889)
14 bd utkommit (1–5 Europa, 6–9 Asien, 10–13 Afrika,
14 oceanen och dess öar), är, ehuru populärt, genom
den ovanliga rikhaltigheten och den vetenskapliga
urskiljningen af materialet en fyndgrufva äfven för
vetenskapsmannen och måste betraktas såsom en af de
mest omfattande och snillrikaste framställningarna
af vår tids geografiska vetande. – Bland R:s många på
flere områden framstående syskon må nämnas hans broder
Onésime R., f. 1837, hvilken tillhör redaktionen af
tidskriften »Le tour du monde» och är medarbetare
i Vivien de S:t Martins »Nouveau dictionnaire de
géographie universelle» samt författat de särskildt
utgifna arbetena La France et ses colonies (I 1873,
II 1889) och La terre à vol d’oiseau (2 bd, 1879).
Record [re’kård], Eng. (egentl. förteckning, af
Lat. recordari, erinra sig), ett till sportväsendet
hörande uttryck, som kan öfversättas med tid, hvilken
hvar särskild täflande i t. ex. en hastighetsgång
användt för att komma till målet. – Verldsrecord,
verldsmästerskap, högsta kända hastighet el. dyl.,
som på ett visst afstånd uppnåtts vid något visst
slags idrottstäflan.
Recorde [re’kård], Robert, engelsk läkare och
matematiker, f. omkr. 1510, d. 1558, höll i Oxford
föreläsningar i matematik, praktiserade en tid
såsom läkare och utgaf arbeten i aritmetik,
geometri, astronomi och medicin. Hans lärobok
The whetstone of witte (1557) är den första
på engelska utgifna algebra och utmärker sig
särskildt genom ett lämpligare beteckningssätt
än det förut brukliga; der träffar man t. ex. för
första gången det ännu brukliga likhetstecknet, =.
G. E.
Records [re’kårds], jur., i England benämning
å offentliga handlingar af hvarjehanda
slag, t. ex. förteckningar, urkunder,
protokoll o. s. v., hvilka förvaras i
statsarkivet (Public record office). Chefen
för detta arkiv är Master of the rolls.
L. A.
Recte, Lat., rätt, riktigt.
Rector illustris och rector magnificus (Lat). Se
Illustris och Magnificus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
