Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rebher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rectum, anat. Se Ändtarm.
Recuperatio (reciperatio) betecknade i det gamla
Rom ursprungligen domstolsförfarande och domstol
i egotvister mellan medborgare tillhörande olika
samhällen. I dylika tvister, som i allmänhet
afgjordes snart, utsagos särskilda (enligt
antagande oftast 3 à 5) domare, som benämndes
recuperatores. Särskildt användes sådana ofta vid
klagomål af provinsinnevånarna öfver utpressningar
af ståthållare. Med tiden öfverflyttades saken jämte
namnet äfven på egotvister mellan romerska medborgare
och synes under kejsaretiden hafva fått ytterligare
utsträckning.
R. Tdh.
Recurvirostrini, zool. Se Skärfläckor.
Reda, metallurg., kallas vid ugnar för smältning
af lättsmältare metaller, såsom koppar, bly etc.,
det arbete, hvarigenom smältrummet eller härden
iordningställes för en blifvande blåsning. Samma
arbete vid masugnar kallas ställa, ramma.
C. A. D.
Redak (Redag), judiskt namn för Rabbi David Kimchi
(se denne). Om namnets bildning jfr Raschi.
Redaktion. Se Redaktör.
Redaktris. Se Redaktör.
Redaktör (Fr. rédacteur, af Lat. redigere, bringa i
ett visst tillstånd, leda), ordnare och utgifvare
af en periodisk eller encyklopedisk skrift, till
hvilken bidrag inflyta från flere medarbetare. Det är
ej ovanligt, t. ex. vid ett större tidningsföretag,
att en hufvudredaktör (Fr. rédacteur en chef) utöfvar
högsta ledningen, medan underredaktörer förestå hvar
sitt område. Merendels är redaktören för en periodisk
skrift tillika dennas ansvarige utgifvare.
– Redaktion, ordnande och utgifning af en författares
arbeten eller af periodisk skrift, utgifvareskap;
affattning; sammanfattningen af dem, som gemensamt
redigera en periodisk eller encyklopedisk skrift;
lokalen för en sådan redigering.
– Redaktris (Fr. rédactrice), qvinna, som är
redaktör. – Redigera (-sjera; Fr. rédiger),
samla, ordna och utgifva (andras eller egna
skrifter); hafva främsta ledningen af en periodisk
eller encyklopedisk skrifts utgifning; affatta;
gifva ändamålsenlig form åt en literär produkt.
Redan [röda’ng], Fr., befästningsk. Se Flesch.
Redare kallas den, som för sjöfart utrustar
fartyg. Redaren svarar för de förbindelser,
hvilka befälhafvaren i denna sin egenskap ingår för
fartygets behof, endast med fartyg och frakt. På samma
sätt svarar han för skada, som befälhafvare eller
besättning genom fel eller försummelse i tjensten
tillfogar en annan. För rederiförpligtelser, hvilka
han sjelf ingår, eller som grunda sig å skadegörande
handlingar af honom sjelf, svarar han personligen,
d. v. s. med all sin egendom. Har fartygets egare
öfverlåtit fartyget till annan att nyttja det till
sjöfart för egen räkning, är denne redare, men tredje
man eger icke dess mindre för rederiförbindelser
hålla sig till fartyget. I. Afz.
Redarebalk, den afdelning af 1667 års sjölag, som
handlade om rederiförhållandet.
Redcliffe. Se Stratford de Redcliffe.
Redd, en utanför en hamn eller öppen kust varande
ankarplats, der blott ringa skydd för storm och
sjöhäfning finnes. En redd kallas sluten eller öppen,
alltefter som stranden mer eller mindre böjer sig
omkring densamma. R. N.
Redditch, stad i eng. grefskapet Worcester, 25
km. s. om Birmingham, genom jernväg förenadt med
denna stad. 9,961 innev. (1881). Nålfabriker.
Rede, metallurg., kallas vid masugnar och smältverk
det förråd af malm, kol m. m., som fordras till
blåsningens utförande. C. A. D.
Redegast. Se Radegast.
Redemption (Lat. redemptio), utlösning;
återlösning. – Redemptor, Aterlösaren (Kristus).
Redemptorister (af Lat. redemptor, återlösare). Se
Liguori och Munkordnar.
Reden, Friedrich Wilhelm Otto Ludwig, friherre
von, tysk statistiker, f. i Lippe-Detmold 1804,
d. i Wien 1857, behandlade företrädesvis jernvägs-
och finansstatistiken. Bland hans arbeten må nämnas
Die eisenbahnen Deutschlands (11 bd, 1843–47)
och Allgemeine vergleichende finanzstatistik (4
bd. 1851–53).
Rederi, l. rederibolag, förening af flere personer
till idkande af sjöfart. Detta bolag skiljer sig å ena
sidan från handelsbolaget derutinnan att bolagsmännen
icke svara solidariskt för någon bolagets gäld,
men å andra sidan från aktiebolaget deri att
deras ansvarighet icke ovilkorligt är inskränkt
till bolagets tillgångar. För de förbindelser,
för hvilka en redare svarar personligen, svara
nämligen bolagsmännen ock personligen, men endast
i förhållande till sin lott i bolaget; för alla
öfriga rederiförpligtelser häfta de allenast med
fartyg och frakt. Huru bolagets angelägenheter
skola förvaltas ega bolagsmännen genom bolagsaftalet
eller genom senare öfverenskommelse bestämma. För
den händelse att sådan öfverenskommelse ej
skett, gifver emellertid sjölagen derom vissa
föreskrifter. Såsom ovilkorlig förpligtelse åligger
dock bolaget att utse en s. k. hufvudredare att
i åtskilliga hänseenden representera bolaget.
I. Afz.
Rederijker [-rejk-], Höll. (af Fr. rétoricien,
hvilket ord mot slutet af medeltiden betecknade såväl
retoriker som skald). Se Holländska literaturen,
sp. 1421–22.
Redgarn, en annan benämning for kamgarn.
Redgrave [rä’ddgräv], Richard, engelsk målare, f. i
London 1804, blef 1826 elev vid konstakademien,
men kunde först 1837 erhålla ett pris, för Gulliver
vid en förpaktares bord. Derpå gjorde han 1840 lycka
med sin tafla En utarmad adelsmans dotter, och den
derigenom vunna framgången satte honom i stånd att
egna sig med kraft åt måleriet. Han målade sedan
Sömmerskan (1843), Modets slafvar (1847), Kusinerna
från landet (1848, nu i Nationalgalleriet i London),
Flykten till Egypten (1851), Eugen Aram (1868)
samt under 1870-talet flere taflor. I förening med
H. Cole grundlade han Museum för ornamental konst i
Marlborough House, hvilket sedermera utvidgades till
South Kensington museum. Han blef ledamot af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
