Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reduktionskommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
literaturhistoria vid universitetet i Wien
(1851). Emellertid afsade han sig redan 1852
sin professur, som föga passade för hans
skaplynne. Sedermera hängaf han sig åt ett
produktivt författareskap, som omfattar arbeten
både i bunden och obunden form, men i hvilket
grundtonen är oföränderligt densamma, nämligen
en varm, ehuru något sentimental trosdyrkan och
fosterlandskärlek. Under inflytande af denna
verldsåskådning tecknar han företrädesvis bilder
af tysk dygd och tysk storhet. Till hans förnämsta
verk höra diktsamlingarna Gedichte (1852; 3:dje
uppl. 1854), Das lied vom neuen deutschen reich
(omkr. 600 sonetter 1871; 11:te uppl. 1876), Ein
deutsches hausbuch (1883), romanen Herman Stark,
deutsches leben (1868) och åtskilliga dramatiska
stycken, t. ex. Sieglinde (1853), Thomas Morus
(1856), Philippine Welser (1859, uppfördt med stor
framgång i Tyskland) och Der doge von Venedig (1863).
J. M-r.
Redväg. 1. Härad i Elfsborgs län, ingår i Kinds och
Redvägs domsaga och i Redvägs och Kinds fögderi samt
omfattar socknarna Kölaby, Solberga, Blidsberg,
Dalum, Humla, Timmelle, Vist, Brunn, Böne, Knatte,
Liared, Fifle-red, Hösna, Gullered och Strengsered
samt delar af Norra Asarp, Smula, Vartofta-Åsaka,
Kylingared, Bottnaryd och Bjurbäck samt Hallstad och
Möne (ändring sker 1890). Areal 64,528 har. 11,481
innev. (1887). – 2. Kontrakt i Skara stift, omfattar
de nio pastoraten Böne med Knatte, Liared, Fiflered
och Kylingared; Bottnaryd med Mulseryd. Angerdshestra
och Bjurbäck; Sandhem med Härja, Utvängstorp
och Nykyrka; Habo med Gustaf Adolf, Norra Asarp
med Smula, Kölaby och Solberga, Ulricehamns stad
med Timmelle, Brunn och Vist; Stengårdshult med
Norra Unnaryd, Öreryd, Norra Hestra och Valdshult;
Blidsberg med Dalum och Humla; Hösna med Gullered och
Strengsered. Areal 1,861 qvkm. 27,901 innev. (1887).
Reed [rid], Sir Edward James, engelsk mariningeniör,
f. 1830, fick sin utbildning vid School of
mathematics and naval construction i Portsmouth,
anställdes vid skeppsvarfvet i Sheerness och
öfvertog redaktionen af »Mechanics’ magazine»
samt blef sekreterare i Institution of naval
architects. Han utnämndes i början af 1860-talet
till öfverkonstruktör vid engelska marinen. Denna
har hufvudsakligen honom att tacka för sin länge
obestridda öfverlägsenhet öfver andra nationers,
hvad pansarfartyg beträffar. R. kan anses som
uppfinnare af det dubbelbottnade jernfartyget,
kasemattfartygen, barbette-tornfartygen (se
Pansarfartyg) och de snabbgående pansarkryssarna. Han
har bl. a. konstruerat ett stort antal engelska och
några tyska pansarskepp, en mängd mindre fartyg och
en flotta af stora transportångare för ostindiska
styrelsens räkning. På grund af stridiga åsigter med
amiralitetet röranda en viss fartygstyp tog R. 1870
afsked från sin tjenst. Han invaldes 1874 i underhuset
för valkretsen Pembroke och 1880 för Cardiff samt
tillhör det liberala partiet inom parlamentet. 1886
var R. yngre
skattkammarelord i Gladstones kabinett. Bland hans utgifna
skrifter märkas Shipbuilding in iron and steel (1868),
Our ironclad ships (1869), Our naval coast defense
(1871) och A treatise on stability of ships (1885).
Reedtz [rets], dansk adelsslägt, som inflyttade
från Mecklenburg på 1500-talet. 1. Peder R.,
född d. 17 Nov. 1614, var 1641–46 sekreterare i
kansliet samt blef 1653 räntmästare och 1656
riksråd. R. användes vid flere tillfällen i
diplomatiska ärenden, såsom vid fredsslutet vid
Brömsebro 1645, förbundsförhandlingarna med Polen
och Nederländerna 1657 samt freden i Köpenhamn
1660. Vid den derpå följande riksdagen uppträdde
han på konung Fredriks sida och blef efter enväldets
införande till lön utnämnd till kansler och president
i kansliet. Under Kristian V trängdes han i skuggan
af Griffenfeld, men ombetroddes dock med åtskilliga
underhandlingar. Död d. 10 Juli 1674. – 2. Holger
Kristian R., en ättling af den föregående, föddes
d. 14 Febr. 1800 i Odense, blef 1823 jur. kand. och
egnade sig tidigt åt historiska studier. År 1826
utgaf han på franska en öfversigt af Danmarks
traktater från Knut den stores tid till år 1800 och
var 1831–42 sekreterare i utrikesdepartementet,
der han åter inträdde i April 1848. Han deltog
i afslutandet af vapenstillestånden i Malmö 1848
och Berlin 1849 samt freden i Berlin 1850. Derpå
blef R. sjelf utrikesminister och afslutade som
sådan Varsjavprotokollen, hvarigenom tronföljden
ordnades till prins Kristians af Glücksborg
(nuv. konung Kristian IX) förmån, men afgick redan
i Okt. 1851. Åren 1850–51 var R. landstingsman och
1854–56 af konungen utsedd ledamot af »rigsrådet». Död
d. 6 Febr. 1857. E.Ebg.
Reel (Fr. réel, af Nylat. realis; se
Real). 1. Verklig, faktisk; väsentlig, försvarlig. –
2 [vanligen uttal. rejel]. Grundlig, genomgående;
pålitlig, redbar; god (om varor, bemötande etc.).
Reel [ril], Eng. (Gael. righil), gammal engelsk,
skotsk, irländsk och dansk dans, utförd af två,
tre par i jämn takt och hastig rörelse. Ursprunget
är osäkert, sannolikt keltiskt. A. L.
Reel bild, fys. Se Lins, sp. 1438.
Reel enhet, filos., en enhet, hvilken ej blott är i
sin mångfald närvarande som en bestämning hos dess
olika moment, utan äfven fullständigt genomtränger
och beherskar dessa, så att de af enheten erhålla
en alldeles genomgående bestämdhet. Ett exempel
erbjuder lifvet såsom enhet för sina organ.
L. H. Å.
Reella storheter, matem., kallas de vanliga
storheterna till skilnad från de komplexa eller
imaginära storheterna. Till de reella storheterna
höra således i första rummet talen, både de hela
och brutna, rationella och irrationella, samt de
negativa storheterna med talvärden. Då en storhet
är uttryckt genom ett allmänt tecken, beror det
på omständigheterna, om den skall betraktas såsom
reel eller icke. Så t. ex. anses i allmänhet
inom eqvationsteorien koefficienterna för en
bokstafseqvation vara reella, om ej motsatsen
uttryckligen angifves; å andra sidan betraktas inom
den allmänna funktionsteorien en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
