Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. I. Det gamla R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många pelarefragment, vidare ett par bibliotek, två
ofantliga halfrunder (exedror) i två våningar samt
i midten af den öppna arean den ännu qvar stående
Trajanuskolonnen, hvars reliefband förhärligar
kejsarens segrar öfver dacierna, och under hvars fot
hans aska var bisatt.
Detta senast nämnda forum sträckte sig redan inpå
Campus Martius (Marsfältet i vidsträckt bemärkelse),
den ursprungligen gräsbevuxna eller besådda slätt,
som ligger mellan Pincius. Quirinalis och Capitolium å
ena sidan samt Tibern på den andra. Under republikens
tid hölls Marsfältet fritt från monumentala byggnader
samt användes till sportplats och för de stora
folkförsamlingarna (comitia centuriata). Utmed
hela Marsfältets östra sida sträckte sig Via lata,
i samma riktning som den nuv. Corso ända till
Porta del Popolo. Vid vestra sidan om denna gata,
straxt vid dess början, fann man Septa Julia, den af
Caesar och Agrippa byggda lokalen för omröstningar
vid folkförsamlingar, en i sju skepp delad täckt
pelaregång. Längre i n. invid samma gata stod den ännu
qvarvarande Marcus-Aureliuskolonnen. Der i närheten
låg ett tempel åt den förgudade Hadrianus. Ej långt
derifrån var Statilius Taurus’ teater, hvars lemningar
af många tros hafva bildat »Monte Citorio», den kulle,
der deputeradekammarens palats nu är beläget. Nära
Via lata invid Tibern låg Augustus’ mausoleum, hvaraf
ansenliga qvarlefvor finnas. Ett godt stycke s. om
Monte Citorio qvarstår i nästan oförminskad yttre
skönhet kupoltemplet Pantheon (se d. o.). Vester om
Pantheon anlade Domitianus ett stadium, hvars form
ännu bevaras af Piazza Navona eller, såsom torget
ock kallas, Circo agonale. Söder om dessa byggnader
lågo Pompejus’ teater, pelaregång och curia, i
hvilken Ceesar mördades. Der bredvid åt ö. stod
Circus Flaminius, byggd af den Caius Flaminius,
som 217 f. Kr. stupade i strid mot Hannibal. Nära
Tibern, v. om Capitolium, finnes qvar en väldig
och pittoresk ruin af Marcellusteatern, fulländad
13 f. Kr. Mellan denna och Circus Flaminius äro i
Ghetto ett par pelare qvar af den en gång så berömda
Porticus Liviae et Octaviae, så benämnd af Augustus
efter hans hustru och hans syster. Straxt nedom
Marcellusteatern stå vi på platsen för det antika
grönsakstorget, Forum olitorium, och derifrån äro
endast några steg till Forum boarium. Fortsätta vi
vår vandring på den släta marken kring kullarna,
finna vi invid Forum boarium mynningen till Cloaca
maxima, den stora hufvudstammen af Roms urgamla,
sedermera ständigt förbättrade och först i medeltiden
förstörda kloaksystem. Förbi ännu qvarvarande ruiner
af mindre helgedomar kommer man längs Tiberstranden,
som på en stor sträcka går nedanför Aventinus. På
slättmarken sydöst derom låg invid stranden Emporium,
Roms hamn med magasin, af hvilka strandskoningen,
byggnadsrester m. m. påträffats. Hur liflig trafiken
der har varit ses bäst af det s. derom liggande
Monte Testaccio, en 35 m. hög kulle, som består af
lerskärfvor efter de amforer, i hvilka man plägade
transportera säd, olja och vin.
Nedanför Aventinus’ östra utsprång ses ännu väldiga
ruiner af Caracallatermerna. Detta kolossala
badhus låg straxt invid Via Appia (se Appiska
vägen), »vägarnas drottning», den berömdaste af de
chausséer. som från R. (»alla vägar bära till Rom»)
mynnade ut öfver Italien. Vid Via Appia ligger
ock Scipionernas grafkammare, med sarkofager
och inskrifter till förhärligande af medlemmar af
denna berömda familj. – Den första administrativa
indelningen af R. tillskrifver arfsägnen konung
Servius Tullius, Han säges hafva delat staden,
med undantag af Capitolium och Aventinus, i fyra
s. k. tribus: den suburanska i s. ö., den esqvilinska
i ö., den collinska i n. ö. och n., den palatinska i
s. v. På Augustus’ tid hade stadens växande storlek
gjort en ny indelning nödvändig; staden indelades då
i 14 regiones (distrikt).
Befästningar. Broar. Servius Tullius uppförde,
säges det, den första befästning, som omfattade hela
staden. Den utgjordes af en väldig mur af fyrkantiga
stenblock, som utgick från Arx på Capitolium; derifrån
gick den öfver till Quirinalis, hvars nordöstra
rand den följde för att derefter i tvär vändning mot
s. draga sig öfver såväl Quirinalis som Vimirialis,
der den förstärktes af en jordvall (agger Servianus)
och en graf. Vidare lemnade den större delen af
Esquilinus oomsluten, krökte sig åt s. v. öfver
Caelius, följde Aventinus’ platå och fullbordade
längs floden sitt lopp till sin utgångspunkt på
Capitolium. Kejsaretidens väldigt förstorade stad
fick sin ännu i dag till största delen qvarstående
omfattningsmur först under kejsarna Aurelianus
och Probus (3:dje årh. e. Kr.). Den omfattade
fullständigt Augustus’ »regioner». En stor utökning
af denna mur var Castra praetoria. pretorianlägret
på Viminalis, hvilket nu åter begagnas till kasern-
och exercisplats. – Öfver Tibern förde naturligtvis
flere broar. Den äldsta var en pålbro, Pons sublicius,
om hvars läge intet med säkerhet kan afgöras. I
följande tider uppfördes flere, bland hvilka må
nämnas Pons Theodosii et Valentiniani, P. Aemilius
(nu Ponte Rotto), P. Fabricius (nu Ponte Quattro
capi), n. ö. om Tiberön och P. Cestius (nu Ponte
di S. Bartolommeo), s. v. om densamma, P. Aurelius
(ungefär vid Ponte Sisto) samt P. Aelius (P. San
Angelo), hvilken förde till det straxt på andra
stranden utanför staden belägna Hadrianusmausoleet.
Vattenledningar. En stad, som växte så starkt som Rom,
måste vara rikligt försedd med vatten. Den första
vattenledningen byggdes af Appius Claudius den blinde,
312 f. Kr. På denna Aqua Appia, omkr. 8 romerska mil
(1 mil = 1,478,7 meter) följde 273 Anio vetus, 43 mil,
till största delen underjordisk; år 144 anlades Aqua
Marcia, som gick upp till Capitolium, 62 mil, nu åter
i bruk; år 127 Aqua Tepula, 10 mil, 33 Aqua Julia, 12
mil, på samma sträcka längs Via latina som A. Marcia
och Tepula – man kan ännu se de tre ledningarna
ofvanför Porta S. Lorenzo. Vidare tillkom år 20
f. Kr. för de nordliga stadsdelarna Aqua
Virgo, 8 mil, som ännu är i verksamhet. Under kejsar
Claudius fulländades Anio novus, 38 mil,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
