Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruhla, köping i Thüringerwald - Ruhmkorff. Se Rühmkorff - Ruhnken, David - Ruhr. 1. Biflod till Rhen - Ruhr. 2. Biflod till Maas. Se Roer - Ruhrort, stad i preussiska regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen) - Ruijsch l. Ruysch. 1. Frederik R. - Ruijsch. 2. Rachel R. - Ruijsdael (Ruys-) l. Ruisdael, van, holländsk konstnärsfamilj - Ruijsdael. 1. Salomon v. Ruysdael - Ruijsdael. 2. Jakob v. Ruisdael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turister, har en kallvattenkuranstalt och en liflig
industri, som hufvudsakligen omfattar tillverkning
af tobakspipor (af trä och sjöskum), piphufvud,
cigarrmunstycken o. dyl., fanér, jern- och stålarbeten.
Exporten af tobakspipor har ett årligt värde af omkr. 6 mill. mark.
Ruhmkorff. Se Rühmkorff.
Ruhnken, David, holländsk filolog af tysk härkomst,
f. 1723 i Pommern, idkade universitetsstudier i
Wittenberg och (sedan 1743) i Leiden, hvarest han
vann sin lärares, den store Hemsterhuis’, innerliga
vänskap och förblef bosatt för lifstiden. Han vardt
derst. 1757 biträdande professor i grekiska, 1761 i
historia och latinsk vältalighet samt 1774 derjämte
universitetsbibliotekarie. Död 1798. – R. var en
bland 1700-talets mest framstående humanister, genom
både lyckliga naturgåfvor och omfangsrika studier inom den
klassiska literaturen. Han skref ett ovanligt rent och liffullt
latin. Till sin personlighet var han fri från
allt pedanteri, gladlynt och öppen, stor vän
af kroppsöfningar och sällskapslif. Bland hans
arbeten märkas Epistolae criticae (2 bd, 1749–51)
och Eloffium Tiberii Hemsterhusii (1768; 3:dje
uppl. 1824) samt editioner af Timaios’ lexikon till
Platon (1755; ny uppl. 1789), Vellejus Paterculus
(1779; ny uppl. 1830), Muretus’ arbeten (1789) och
»Scholia in Platonem» (1800). R. var den förste,
som i nyare tid närmare uppmärksammade Platon ur
språklig synpunkt. Derjämte sysslade han med de
grekiske talarna, de homeriska hymnerna samt antikens
grammatiker och retoriker. R:s lärjunge Wyttenbach
skref »Vita Dav. Ruhnkenii» (1799; flere uppl.).
Ruhr [rour]. 1. Biflod till Rhen, uppstår i
preussiska regeringsomr. Arnsberg (Westfalen), n. om
staden Winterberg samt flyter i nordlig och vestlig
hufvudriktning, med många krökningar under sitt
nedre lopp, till Rhen, med hvilken den förenar sig vid
Ruhrort. Floden har en längd af 235 km. och är på en
sträcka af 75 km. (till Witten) medelst slussar gjord
farbar för mindre fartyg. Största bifloden är Lenne
fr. v. R:s nedre lopp, från Herdecke till Mülheim,
skär ett af de största och rikaste stenkolslagren
på den europeiska kontinenten (omkr. 1,000 qvkm.),
hvilket är af stort inflytande på industriens
utveckling icke endast i den omgifvande trakten, utan
äfven i större delen af Westfalen och Rhenprovinsen,
hvilkas fabriksstäder derifrån hemta sina kolbehof. –
2. Biflod till Maas. Se Roer.
Ruhrort [rourårt], stad i preussiska
regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid Ruhrs
förening med Rhen och vid flere jernvägslinier. 9,866
innev. (1885). Det är en af de lifligaste städerna
vid Rhen och förnämsta platsen för handeln med
stenkol. Hamnen, den största flodhamn i Europa, 7,5
km. lång, omgifves af stenkols- och andra magasin,
skeppsvarf och lyftkranar. Godstrafiken med det
på andra sidan Rhen belägna Homberg förmedlas
genom färjor, och de lastade jernvägsvagnarna
transporteras af tvänne 40 m. höga hisstorn ned på
och upp ifrån färjorna.
Ruijsch l. Ruysch [röjsch]. 1. Frederik R., holländsk
anatom, f. 1638 i Haag, studerade medicin i Leiden
samt blef 1665 anatomie professor och 1685 jämväl
professor i botanik i Antwerpen. Död 1731. R. är
mest berömd genom sina injektioner af blodkärlen,
och han hade deri uppnått en så stor skicklighet, att
ännu i våra dagar det är svårt att göra lika vackra
preparat. En samling dylika sålde han till Peter den
store 1717 och började derefter en ny sådan, hvilken
efter hans död förvärfvades af konung Stanislaus
och skänktes till universitetet i Wittenberg. För
öfrigt gjorde R. flere vigtiga anatomiska
upptäckter. Det påstås, att han bl. a. skall hafva
upptäckt lymfkärlens klaffar. De voro dock tidigare
upptäckta af Olof Rudbeck d. ä. R:s skrifter utgåfvos
på holländska samlade af Y. G. Arlebout under
titeln Alle de ontleed-, genees- en heelkundige
werken van Fr. Ruysch (3 bd, 1744). – 2. Rachel
R., holländsk målarinna, den föregåendes dotter,
f. i Amsterdam 1664, d. derst. 1749, egnade sig
åt blomstermålning, hvari hon vann stort rykte,
och var lärjunge af Willem van Aelst, men sökte
senare framförallt utbilda sig efter den store de
Heem. Hon var verksam i Amsterdam, en tid äfven
i Haag och i Düsseldorf, der hon var hofmålarinna
hos kurfursten af Pfalz. Hon gifte sig 1693 med en
holländsk porträttmålare J. Poole. I hennes äldre
arbeten är färgen varmare och mera harmonisk samt
utarbetningen omsorgsfullare än i hennes senare
verk. Ett af de äldsta är ett blomsterstycke med
insekter (1685, i Rotterdams museum), ett af de sista
en bild från 1747 i Lilles museum. För öfrigt finnas
taflor af henne på många håll, i Amsterdam, i Haag,
i Bruxelles samt flerestädes i Tyskland och Österrike.
Ruijsdael (Ruys-) l. Ruisdael [röjsdal], van, holländsk
konstnärsfamilj, af hvilken tvänne medlemmar voro
berömda landskapsmålare, två andra åter helt nyligen
blifvit ifrågasatta att vara ej blott konsthandlare,
utan verkliga målare. Den bekante Salomon v. R. hade
en broder, Isack (d. 1677); bägge hade söner med
namnet Jakob, af hvilka den ene, Isacks son, var
den högt berömde konstnären. De två förut obekante
infördes i literaturen af den holländske forskaren
A. van der Willigen, och anledningen dertill var,
att vissa bilder, tillskrifna den berömde Jakob, dels
hade något afvikande signatur, dels vore för svaga
att härleda sig från honom. Här upptagas endast de
tvänne framstående målarna, hvilkas namn skrifvas
något olika. 1. Salomon v. Ruysdael, f. i Haarlem
(obekant när), upptogs der till mästare 1623 och
dog derst. 1670. Han utbildade sig efter Esaias van
de Veide och Jan van Goijen, men hans kolorit var,
åtminstone under hans tidigare period, mera kylig
och grå än den sistnämndes. Han målade företrädesvis
flodstränder med byar. I Sveriges Nationalmuseum
är han representerad med ett par taflor. –2. Jakob v. Ruisdael,
den föregåendes brorson, af efterverlden
ärad ej blott som Hollands, utan i många fall som
måhända verldens störste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
