Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruts bok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han en trupp öfver Balkan, motstod storvesirens
anfall, segrade vid Kjuprikoj (d. 18 Juli), tog en
mängd öfvergångsställen och var dagens hjelte vid
Selimno (d. 12 Aug. 1829). I polska fälttåget 1831
slog han Dwernicki vid Boromel och kastade honom in
i Galizien (April), segrade vid Lisobyki, gick öfver
Weichseln i segertåg, uppref derefter i en serie af
träffningar Rosyckis och Kaminskis kårer och ryckte
i Sept. in i Krakov. Generalsgrad och grefvetitel
(1847) blefvo hans lön. Under fälttåget i Ungern
1849 deltog han i slagen vid Waitzen och Debreczen;
det var han, som framtvang Görgeis kapitulation i
Világos d. 13 Aug. De följande åren lefde R. – sedan
1850 medlem af ryska riksrådet – mest på stora gods
i Polen, en skänk af hans kejsare. En del af år 1854
var han tillförordnad ståthållare i Polen, der han
åtnjöt stor popularitet. 1855 blef han högste chef
för gardena och Östersjöhären. Död 1856.
Kj.
Rüdling, Johann George, topograf, född i Leipzig,
kom såsom tysk skolmästare 1723 till Stockholm, der
han äfven var informator. Der utgaf han Det i flor
stående Stockholm (1731; supplem. 1740), ett om flit
och noggranhet vittnande försök till beskrifning af
hufvudstaden, dock mest grundadt på förut tryckta
källor, mindre på arkivforskning. Det öfversattes
från författarens tyska handskrift af N. H. Dal och
O. Lindsteen (supplem.). R. nedsjönk sedan i svår
fattigdom och afled i Stockholm, sannolikt i slutet af 1742.
-rn.
Rügen, den största af Tysklands öar, ligger
i Östersjön midt emot Stralsund och skiljes
från fastlandet (Pommern) genom der Bodden och
det 24 km. breda Strelasund. Jämte närliggande
mindre holmar bildar R. en krets i preussiska
regeringsomr. Stralsund (prov. Pommern) med en areal
af 967 qvkm. och 45,039 innev. (1885). Öns form
är ytterst oregelbunden, och kustlinien är bruten
af en mängd vikar och halföar, några af betydlig
storlek. Namnet R. gifves af befolkningen endast
åt den triangelformiga hufvuddelen (Landrügen),
medan de större halföarna, som genom mycket smala
näs sammanhänga med öns kärna, hafva särskilda
namn. Mot n. sträcker sig halfön Wittow, med udden
Arkona, mot n. ö. Jasmund, mot s. ö. Mönchgut, fordom
tillhörig klostret i Eldena. I n. v. ligger den smala
ön Hiddensee, hvilken 1308 genom en stormflod skildes
från R., och s. ö. om denna ön Ummanz. R. är
rikt på romantiska trakter. Det är i v. jämnt,
blir högre i det inre af ön, och nordöstra kusten
består mest af branta kritväggar. Största höjden i
öns centrala del är Rugard (102 m.), »landets öga»,
der furstarnas af R. starka borg låg till 1316, och
hvarifrån man öfverskådar hela ön från Arkona till
Stralsund och Greifswald. Vackraste delen af R. är
halfön Jasmund, ett högland af 15 km. längd och 11
km. bredd, som stupar i hafvet med mer eller mindre
branta kritväggar och uddar. Bland de senare märkas
särskildt Grosse Stubbenkammer, hvars högsta punkt
(128 m.) kallas Königsstuhl, emedan Karl XII derifrån
skall hafva åsett en sjöstrid
mellan svenskar och danskar, samt den ej fullt så
höga Kleine Stubbenkammer. Östra delen af Jasmund
är en stor bokskog, Stubbenitz, i hvilken man velat
se den heliga lund, der, enligt Tacitus, Nerthus
(se d. o.) dyrkades. Der ligga Herthaborgen, en hög
vallrundel, öns högsta punkt (154 m.) och Herthasjön,
en af bokar kransad, oval, romantisk skogssjö; der
står Herthaboken, ett uråldrigt, mångstammigt träd
med ovanligt rik krona. Söder om Stubbenitz ligga
öns mest besökta badorter, Sassnitz och Crampas,
från hvilka jernväg går öfver hufvudstaden, Bergen,
till Stralsund. Ön har många sjöar, men inga större
vattendrag, endast små bäckar. Med undantag af några
sandiga trakter och torfmossar är jorden ganska
bördig och lemnar mycket spanmål, särskildt halfön
Wittow, R:s kornbod. Fiske (sillfiske) är derjämte
en vigtig binäring. Befolkningen skiljer sig från
fastlandsböarna genom egendomligheter i dialekt,
drägt och seder, ehuru dessa alltmer vika under
inflytande af de många sommargäster, som dels för
hafsbadens skull, dels för öns idylliska natur
besöka ön. Bäst hafva innevånarna på Mönchgut
bevarat sina egendomliga drag. – Öns vapen, som
1648–1814 ingick i svenska riksvapnet är en delad
sköld: i öfre fältet (guld) öfverdelen af ett
med furstekrona krönt svart lejon, i nedre fältet
(blått) fem röda stenar, ordnade i en trappgafvel. – Den
ursprungliga germanska befolkningen (rugier)
på ön undanträngdes af de slaviske venderna hvilka
längst höllo sig qvar derstädes. Minnen af dem äro,
jämte en mängd grafvar, lemningar (stora jordvallar)
af deras borgar vid Arkona, Stubbenkammer och Gartz
samt en mängd ortsnamn. Länge hemsökte de hedniske
venderna närgränsande land, i synnerhet Danmark,
med mord och brand, men 1168 eröfrades ön af konung
Valdemar I i Danmark, som tvang befolkningen att
öfvergå till kristendomen. Till en början under dansk
öfverhöghet styrdes ön sedan af infödda furstar ända
till 1325, förenades då med Pommern och blef genom
westfaliska freden (1648) en svensk besittning. I
freden i Kiel 1814 öfverlemnades ön jämte återstoden
af Pommern åt Danmark i ersättning för Norge. Men
då Norge gjorde motstånd mot föreningen med Sverige,
återtog Sverige sina eganderättsanspråk på ön, men
sålde den jämte Pommern 1815 till Preussen. Under
Sveriges krig med Danmark och Preussen intogs ön
flere gånger af fienderna, bl. a. 1677 genom danskar
och brandenburgare. Den återtogs redan följ. året af
O. V. von Königsmark efter dennes seger vid Wacksow
på R. (d. 8 Jan. 1678). 1807–10 och 1812–13 var ön
besatt af fransmännen.
Rügenwalde, stad i preussiska regeringsomr. Köslin
(prov. Pommern), vid Wipper, som 2 km. längre ned
faller ut i Östersjön vid badorten Rügenwaldermünde,
hvilken utgör R:s hamn. 5,331 innev. (1885). Fiske.
Rühle von Lilienstern, Johann Jakob Otto August,
preussisk militär, författare, f. 1780, deltog i
krigen emot Frankrike i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
