Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Rydqvist, Karl Magnus - Rye, stad och badort i engelska grefskapet Sussex - Rye, Olaf - Rye house plot, en mot engelske konungen Karl II 1683 riktad mordsammansvärjning - Ryenbergene, en skogrik fjällsträckning n. ö. om Kristiania - Ryfylke, fogderi i Stavangers amt, Norge - Ryg, Asker. Se Asker Ryg - Ryge, Johan Kristian - Rygendefos, vattenfall i Norge i Nidelfven vid Arendal - Ryger. Se Rogaland - Ryggbrytning, skeppsb. Se Kattrygg - Rygge, pastorat i Smaalenenes amt vid Kristianiafjorden - Ryggfena. Se Fena - Ryggkota. Se Kota - Ryggmärg, medulla spinalis, anat., den del af det centrala nervsystemet, som är belägen i vertebralkanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskapsakademien och 1854 af Landtbruksakademien,
hvilken 1881 valde honom till sin hedersledamot,
sedan han i 26 år varit föredragande på dess
statistiska afdelning. Begåfvad med god tenorröst,
var R. solosångare i Harmoniska sällskapet 1828–46
och invaldes 1861 i Musikaliska akademien.
Rye [rej], stad och badort i engelska grefskapet
Sussex, var fordom en af Cinque Ports (se d. o.) och
låg ännu för 2–3 århundraden sedan tätt vid
hafvet, men ligger nu till följd af upplandning
3 km. derifrån. 4,224 innev. (1881). Staden var
förr omgifven af murar och försvaras nu af ett
batteri. Skeppsbyggeri och fiske.
Rye [ry], Olaf, norsk krigare, född d. 16 Nov. 1791 i
Norge, blef 1808 löjtnant vid ett norskt regemente,
men tog afsked 1814, emedan han icke ville aflägga
ed åt Karl XIII som Norges konung. R. ingick först,
liksom hans kamrater Helgesen och Schleppegrell, i
preussisk tjenst och deltog i slaget vid Ligny 1815,
men inträdde s. å. i danska hären, der han blef kapten
1817 samt öfverstelöjtnant och bataljonschef 1842. Med
lysande tapperhet deltog han 1848 i träffningarna
vid Bov och Slesvig samt förde sedan en brigad
i striderna om Dybböl. Som generalmajor stod han
också i spetsen för en brigad i slaget vid Kolding
1849 och ledde derpå återtåget genom Nörrejylland
med öfverlägsen skicklighet, så att den vida starkare
tyska hären under sin förföljelse ständigt gäckades
och ej vågade sprida sig öfver någon större del af
landet. Omsider lyckades R. d. 30 Juni inskeppa sig
med två tredjedelar af sin brigad från Helgenäs för
att deltaga i utfallet från Fredericia d. 6 Juli. Der
förde han oförfärad som alltid sitt folk i elden och
stupade sjelf. Ett minnesmärke restes öfver hans graf
i Köpenhamn och ett annat i Fredericia 1876. »At gå
til Ryes brigade» blef sedan soldaternas uttryck för
att falla i striden.
E. Ebg.
Rye house plot [rejhaus plått], en mot engelske
konungen Karl II 1083 riktad mordsammansvärjning,
som fick sitt namn efter en landtgård, Rye house, der
dådet skulle ske. Se vidare England, sp. 556.
Ryenbergene, en skogrik fjällsträckning n. ö. om
Kristiania, sammanhänger med de till insjön Öjeren
stötande fjällen.
Y. N.
Ryfylke, fogderi i Stavangers amt, Norge, har en
areal af 6,147 qvkm., med 47,904 innev. (1875),
och omfattar 22 härad, de flesta belägna
kring Buknfjorden samt på öar i och utanför
denna. Vestra delen af R. är ett kust- och fjordlandskap,
medan den östra är en vild fjälltrakt.
I s. ö. skjuter den trånga Lysefjorden
in bland fjällen. Längre in träffas Suledalen
kring Suledalsvandet, hvarifrån Bratlandsdalen
med en storartad ny väganläggning leder öfver
till Söndre Bergenhus amt. Till R. hör den flacka
Karmön (se d. o.). I R. ligger staden Haugesund.
Y. N.
Ryg, Asker. Se Asker Ryg.
Ryge, Johan Kristian, dansk skådespelare, född d. 8
Febr. 1780 i Köpenhamn, blef student 1795 och slog
in på den medicinska banan, men uppträdde derjämte
mycket gerna såsom skådespelare i privata kretsar och gaf sig in
vid teatern i Odense 1801. Då denna följande
år upphörde, blef R. för en tid skollärare i
Svendborg, men återtog derpå sina studier och blef
med. kandidat i Kiel 1805 samt med. doktor 1806,
hvarefter han praktiserade en kort tid i Kappel och
sedan blef stadsläkare i Flensborg, der han fick
stor praktik. Hans gamla lust för scenen hade dock
ej lemnat honom; och då k. teatern 1812 offentligen
sökte nya skådespelare, anmälde R. sig och uppträdde
i April följande år i Palnatokes rol. Han visade sig
snart vara en konstnär af första rang. Hans kraftiga
stämma och yttre gjorde honom särskildt lämplig
för hjelterollerna i Öhlenschlägers tragedier,
men med sin allsidiga begåfning gjorde han också
lycka såväl i det högre skådespelet som i Holbergs
komedier och i vådeviller. Äfven på flere tyska
teatrar skördade R. rikligt bifall 1814–15 samt
1824. Han blef instruktör vid scenen 1829 och dog
d. 29 Juni 1842. – En dotter till R., Nathalie R.,
f. 1816, debuterade som skådespelerska 1837,
men lemnade scenen efter sitt giftermål, 1849.
E. Ebg.
Rygendefos, vattenfall i Norge i Nidelfven (se d. o.)
vid Arendal. Vid R. ligger en pappersfabrik,
och elfven är segelbar dit från hafvet, 12 km.
Y. N.
Ryger. Se Rogaland.
Ryggbrytning, skeppsb. Se Kattrygg.
Rygge, pastorat i Smaalenenes amt vid Kristianiafjorden,
hör till de bördigaste trakterna i Norge och var fordom
förenadt med Moss’ landsförsamling, hvilken omfattar
bl. a. den fruktbara halfön Jelöen.
Y. N.
Ryggfena. Se Fena.
Ryggkota. Se Kota.
Ryggmärg, medulla spinalis, anat., den del
af det centrala nervsystemet, som är belägen
i vertebralkanalen (se Ryggrad). Den är hos den
fullvuxna menniskan vid pass 45 cm. lång och sträcker
sig från nackhålet t. o. m. första ländkotan,
går upptill, småningom vidgad, öfver i hjernan
(den godtyckliga gränsen är på fig. 1 utmärkt
med en svart tvärlinie) samt bildar nedtill en
konisk spets (conus terminalis), som utlöper i en
fin tråd (filum terminale), hvilken ändar nedtill
vid x, en punkt, motsvarande den nedre öppningen
af vertebralkanalen (m å fig. 1 i art. Ryggrad). I
kanalen omgifves märgen af en fast slida af hårda
hjernhinnan; denna ligger dock ej tätt intill
märgen, utan är skild derifrån af ett mellanrum,
fyldt af cerebrospinalvätskan och genomkorsadt
af en mängd bindväfssträngar från arachnoidea,
samt af de hinneklädda nervrötterna. Samtliga
dessa delar uppbära märgen och hålla den gungande
i vätskan. Utanpå omgifves slidan af venplexus och
bindväf, som fäster henne vid vertebralkanalens inre
vägg. Hela denna inre och yttre apparat utgör ett
skydd mot tryck och skakning. I tvärgenomskärning är
märgen i halsdelen (fig. 2) oval, i bröstdelen mera
rund. Framtill går en längsfåra (1 i fig. 2; äfven
markerad på fig. 1). baktill en trängre (2 i fig. 2),
men flerestädes djupare sådan. Båda utgöra märken af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
