Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 165-166 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ölbryggerier (i Petersburg, Livland, Moskva)	1,303	9,623
fajans- och porslinsfabriker (i Moskva)	47	7,835
jern- och stålverk (i Livland, Kovno, Petersburg)	1,130	6,008

Slutligen förtjena framhållas tillverkningen af
vagnar af olika slag, af guld- och silfverarbeten
(i Moskva och Petersburg), storindustrien i koppar,
mässing och brons (i Petersburg), i nysilfver (i
Moskva), pelsvaru- och kautsjukindustrien samt
petroleumdestilleringsverken i Baku.

Handel. Enär R:s väsentliga rikedom utgöres
af råvaror, består dess handel hufvudsakligen i
uppköp af dessa råvaror för export samt försäljning
af manufakturvaror och annat importeradt gods i
utbyte. Detta utbyte förmedlas genom mellanhänder
– i v. judar, för öfrigt ryssar –, till hvilka bönderna
i allmänhet stå i skuld, enär dessa köpa mot säkerhet
i blifvande betalning af spanmål, tjära, trävaror
o. s. v. En stor del af den inre handeln förmedlas
genom kringresande krämare (ofeni). Marknaderna
(jarmarki) äro synnerligen många; de mindre uppgå
till ett antal af omkr. 6,500 och hafva en sammanlagd
omsättning af omkr. 300 mill. rubel. De större,
såsom i Nisjnij Novgorod (med en omsättning af bortåt
400 mill. rubel), Irbit och Charkov (med omkr. 100
mill. hvardera), i Romny, Krestovskoje i Perm och
Menzelinsk i Ufa (55–12 mill), äro af stor vigt för
både handeln och hemslöjden. R:s varuomsättning med
utlandet, in- och utförsel (deri inberäknadt ädla
metaller), hade för åren 1882–86 ett medelvärde af
1,081,9 mill. pappersrubel, deraf 575 mill. kommo på
exporten och 506,9 mill. på importen. Största delen
går öfver den europeiska gränsen.

Följande tabell angifver medelvärdet af R:s export
och import till och från Europa under tiden 1877–86.

Export.
	1877–81	1882–86
Näringsämnen	308,349,000	323,623,000
Råvaror och halffabrikat.	203,733,000	190,254,000
Kreatur	16,340,000	14,787,000
Industrialster	5,372,000	8,031,000
	–––––––––––––––-
	533,794,000	536,695,000

Import.
	1877–81	1882–86
Näringsämnen	93,952,800	108,711,000
Råvaror och halffabrikat	264,973,000	254,646,000
Kreatur	140,000	435,000
Industrialster	131,306,200	92,564,000
	–––––––––––––––-
	490,372,000	456,356,000

Under de senaste åren hafva spanmål, mjöl
m. m. utgjort i medeltal 55 proc. af hela exportens
värde. Spanmålsexporten utgjorde i medeltal
åren 1882–86 73,9 mill. hl. och för år 1887 89,25
mill. hl., deraf hvete 27,3, råg 18, korn 12,25, hafre
21,3, majs 6,2 och andra slag 4 mill. hl. Närmast
derefter komma lin (50 mill. rubel), trävaror (23,7
mill.), ull (21,3 mill.) samt linfrö och andra
oljefrön (18,6 mill. rubel). Uti importen ingick
te med 35,7 mill., råbomull med 72 mill., ull med
19,5, spritdrycker med 10,2, oarbetade metaller med
14, arbetade metaller med 19, maskiner med 15,7
mill. rubel. Största importen kom från Tyskland
(135,3 mill.) och Storbritannien (110 mill.); största
exporten gick till Storbritannien (144 mill.) och
Tyskland (119,2 mill. rubel).

R:s handelsflotta bestod 1886 (enl. Bureau Veritas’
beräkning) af 2,157 segelfartyg (om minst 50
tons) och 218 ångfartyg (om minst 100 tons),
med ett sammanlagdt tontal af 577,400. Omkr. 1/4
af fartygen gick i utländsk fart; återstoden var
kustfartyg, många tillhöriga greker, som seglade
under rysk flagg. S. å. besöktes hamnarna af 11,389
fartyg från utrikes ort om 5,960,000 tons, deraf
Östersjöhamnarna af 5,702, Svarta hafvets hamnar af
3,862, Kaspiska hafvets af 1,491 och Hvita hafvets
af 334 fartyg. Omkr. 38,000 kustfarare inlupo i
hamnarna. De förnämsta af dessa äro S:t Petersburg,
Odessa, Riga, Taganrog, Libau och Reval. Baku har
på senare åren fått ökad betydelse till följd af
petroleumexporten. I ofvannämnda siffror ingår
ej den ofantliga trafiken på de segelbara floderna
och kanalerna. Dessas sammanlagda längd uppgår till
omkr. 34,600 km. (deraf 730 km. kanaler), hvarjämte
ytterligare 20,000 km. äro flottbara. 1882 utgingo
från hamnar vid ryska floder och kanaler 51,407 fartyg
med en last af 7,785,000 ton, värderad till 186,5
mill. rubel och till 2/3 bestående af spanmål, ved och
andra trävaror. Antalet ångfartyg på de ryska floderna
uppgick för ett tiotal år sedan till öfver 1,000,
ett försvinnande litet tal i jämförelse med hela
antalet farkoster. – Jernvägarna i R. hade i början
af 1888 en längd af 26,964 km. utom de i Finland
och den transkaspiska banan, som för militäriska
ändamål bygts sedan 1880. Den utgår från Ussun-ada
på sydöstra stranden af Kaspiska hafvet och löper
förbi städerna Kizil Arvat, Merv, Tsjarsjui vid Amu
Darja till Samarkand (1,434 km.). Af den sibiriska
jernvägen till Tomsk och Irkutsk är linien från Perm
öfver Jekaterinburg till Tiumen fullbordad; derifrån
gå ångbåtar till Tomsk, Barnaul och Semipalatinsk. De
flesta jernvägarna äro byggda af enskilda bolag, men
med understöd af staten. Byggnadskostnaderna hafva
varit utomordentligt stora. – Telegraflinierna
hade 1886 en sammanlagd längd af 116,792 km. med 3,652
byråer. För transport af försändelser och resande på
landsvägarna (177,370 km.) underhöllos 1887 på 4,256
stationer 46,240 hästar.

Kreditanstalter. I R. eger riksbanken (med en
grundfond af 25 mill. och en reservfond af 3
mill. rubel) ensam sedelutgifningsrätt. Dessutom
funnos i R. i början af 1885 29 handels- och 12
hypoteksbanker på aktier, 282

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>