Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ryssläder l. juftläder. Se Läder - Ryssolja. Se Björkolja - Ryssrofva. Se Bunias orientalis - Rystad, socken i Östergötlands län - Ryswyk. Se Rijswijk - Ryting, Nikolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makten utöfvas af borgmästaren jämte uprava, hvars
medlemmar väljas af duma likaledes för 4 år. Båda äro
i verkligheten guvernörens redskap, och de municipala
institutionerna hafva intet sjelfständigt lif. – Den
kommunala enheten på landet är byn (mir) hvars
medlemmar diskutera och besluta i byns gemensamma
angelägenheter samt utse en föreståndare (starosta),
som öfvervakar ordningen och har en inskränkt
polisdomsrätt. Flere byar äro förenade till en volost,
med en folkvald föreståndare (starsjina) och ett råd,
som bevakar alla inom dess område liggande byars
gemensamma intressen. Denna kommunalstyrelse tillhör
bönderna ensamt, ty deras forna herrar äro alldeles
uteslutna, och deras jord hör icke till någon mir
eller volost.
Rättskipning. I hvarje volost finnes en domstol
(volostnoj sud), bestående af 4–12 folkvalda
domare, som afdöma mindre brottmål äfvensom
egotvister. Vigtigare mål (civila mål, som icke
öfverskrida 500 rubel, brottmål, som icke öfverskrida
en plikt af 300 rubel eller 1/2 års fängelse) afgöras
af en fredsdomare (mirovoj sudja), som väljas för
3 år af traktens större jordegare, men i de polska
guvernem. utnämnas af regeringen. Från dem vädjas i
vissa fall till samtliga fredsdomare i ett distrikt,
hvilka bilda en fredskongress (mirovoj sjesjd)
och vidare till senaten. Utom dessa bonddomstolar
finnas i R. tre rättegångsinstanser. Den första
utgöres af distriktsdomstolarna (okrusjnij sudi),
som döma i både civila och kriminella mål, med jury
vid de brott, som medföra förlust af stånds- eller
medborgerliga rättigheter. Den andra instansen
bilda de 10 appellationsdomstolarna (sudebnija palatij)
i Petersburg, Moskva, Charkov, Odessa,
Kiev, Kazan, Saratov, Varsjav, Vilna och Tiflis,
hvilka äro första instans i brottmål rörande
ämbetsmän och politiska förbrytelser. Från dessa
vädjas till kassationsdepartementet i kejserliga
senaten, som är landets högsta domstol. Alla dessa
domstolar äro kollegiala. Alla ryska undersåtar
svara numera inför samma domstolar, hvarigenom den
förr gällande regeln att hvar och en skulle dömas
af sina likar upphäfts. Den äldsta skrifna ryska
lagbok (Russkaja pravda) daterar sig från Jaroslav
den store. Sedermera utarbetades nya lagverk af Ivan
III och Ivan IV, men dessa efterträddes af Alexej
Michailovitjs stora lagsamling (Ulosjenie zakonov),
senare kompletterad med en mängd, ofta mot hvarandra
stridande ukaser, hvilka bidrogo att göra det ryska
rättsväsendet i högsta grad oredigt. Först under
Nikolaus’ regering utkom (1830–33) en fullständig
samling af ryska kejsaredömets lagar (Sobranie zakonov),
hvartill 1845 lades en ny strafflag. – 1886 hade
ryska riket 875 fängelser, som d. 1 Jan. inrymde
99,973 fångar. Under loppet af året insattes 712,030
pers. och fördes till Sibirien från Perm 16,417
män och qvinnor. Af dessa voro 1,792 dömda till
straffarbete; de öfriga voro endast förvista med
sina familjer (1,160 qvinnor och 1,806 barn). Till
Sachalin fördes 1,050 män och 115 qvinnor, jämte 192
qvinnor och barn, som friviligt följde de dömde.
Kroppsliga bestraffningar äro afskaffade inom
armén och de kejserliga domstolarna; de finnas qvar
endast hos bonddomstolarna, som döma brottslingen
till åtskilliga knutslag.
Budgeten för 1889 upptog statsinkomsterna till 895
mill. rubel, deraf direkta skatter 86,4 mill.,
indirekta skatter 487,3, bergverk, post och
telegraf 32,3, domän 56, inlösning af bondejord 96
mill. rubel, samt utgifterna till 895 mill. rubel,
deraf till amortering af statsskulden 272,5, Heliga synoden 11,
kejserliga huset 10,56, krigsministeriet 215,5,
marinministeriet 39,4 samt till ministeriet för
kommunikationerna 69 mill. Statsskulden uppgick vid 1887 års
början till 5,23 milliarder rubel (deraf utelöpande
pappersmynt utan motsvarande metallisk valuta 545 mill. rubel,
100 mill. skuld till riksbanken och 1,36 milliard rub. i
jernvägsobligationer); deraf afbetaltes under året
98 mill., men nya skulder gjordes, så att
statsskulden vid 1888 års början uppgick till 5,47
milliarder rub. – Distriktsrepresentationerna hade
1884 en sammanlagd inkomst af 40,5 mill. rubel (deraf
28,2 i grundskatt) och en utgift af omkr. 38 mill.,
deraf 23 proc. gingo till helsovård och sjukhjelp,
17 proc. till undervisningsändamål och 11 till
administrationskostnader. Städernas budget uppgick
s. å. till omkr. 46 mill rub., deraf skuld 1882 till
omkr. 27 mill. Endast 5 städer hade en inkomst af
1 mill. rub. Bykommunernas utgifter hafva beräknats
i 46 guvern. af Egentliga R. och uppgingo 1881 till
32,5 mill. rub.
Historia. [1]
Ryssläder l. juftläder. Se Läder.
Ryssolja. Se Björkolja.
Ryssrofva. Se Bunias orientalis.
Rystad, socken i Östergötlands län, Åkerbo härad.
Areal 5,390 har. 1,278 innev. (1888). R. utgör ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Domprosteriet.
Ryswyk. Se Rijswijk.
Ryting, Nikolaus, kansler, blef magister i Leipzig
1442 och var möjligen identisk med den Nikolaus R.,
som 1445 omtalas såsom kon. Kristofers kansler
och kanik i Upsala. Om förhållandet var sådant,
utträdde han ur det andliga ståndet, ty han
var sedermera gift. När Karl Knutsson 1448 blef
konung, tog han R. till sin kansler, hvarigenom
denne kom att intaga en vigtig plats i sin tids
historia. Bl. a. verkställde han jämte Erik Eriksson
(Gyllenstierna) 1453–54 den s. k. Karl Knutssona
räfst (se Reduktion) och uppehöll sig 1454–55 i
Lybeck för att underhandla och sluta förbund med
hansestäderna. Han lyckades emellertid lika litet
att genomdrifva denna förbundsplan som 1457 att
förmå ärkebiskop Jöns Bengtsson och hans upprorshär,
som belägrade Stockholm, att uppgöra sin sak med
konungen i godo efter lagen. Efter danske konungen
Kristians uppstigande på Sveriges tron s. å. miste
R. sin kanslersvärdighet. Då man misstänkte, att en
sammansvärjning var i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
