Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rytm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betäckningen utgöres af ett hvalf af bräder,
hvars sköldbågar i ö. och v. visa den
s. k. klöfverbladsformen (jfr Båge, Hvalf), en
för den senare skiftningen af den romanska stilen
(öfvergångsstilen) karakteristisk form. Dessa
hvalf äro, liksom ursprungligen äfven väggarna,
prydda med ornamentala och figurala målningar af
ej ringa konstvärde och vexlande innehåll, radvis
ordnade i fält eller medaljonger. I koret, som bär
årtalet 1323, äro sålunda framställda bilder af
profeter och apostlar under arkader samt figurrika
scener ur jungfru Marias lefnadssaga. I långhuset
finnes en mängd bilder af bibliskt innehåll,
bl. a. ur den förlorade sonens historia. Kyrkan,
som numera icke nyttjas för gudstjenst, eges
af Vitt. hist. o. ant. akad. En beskrifning
af kyrkan är lemnad af B. E. Hildebrand i
Vitt. hist. o. ant. akad:s handl. (21:sta delen,
1857); afbildningar finnas i Mandelgrens »Monuments
scandinaves du moyen âge».
Rådberg, Fredrik, prest och skriftställare, föddes i
Vänersborg d. 23 Febr. 1789. Efter i Upsala afslutade
juridiska studier (hofrättsex. 1806, kansliex. 1807)
tjenstgjorde han någon tid i Stockholms ämbetsverk,
men återvände 1811 till Upsala, der han promoverades
till filos. magister 1818. Han prestvigdes i Skara
s. å. och erhöll efter en kortare tids tjenstgöring
såsom pastorsadjunkt anställning som lärare vid
Hornsbergs vexelundervisningsskola under Fogelviks
säteri (1819), men återvände 1828 till Stockholm såsom
medarbetare i tidningen »Journalen». Följande året
blef han lärare i kristendom samt tillförordnad rektor
vid Nya elementarskolan. 1831 blef han komminister
i Tengene af Skara stift, hvilken plats han 1836
utbytte mot stadskomministraturen i Vänersborg, som
han innehade till sin död, d. 24 Febr. 1853. Förutom
en mängd öfversättningar och uppsatser i religiösa,
filosofiska och pedagogiska ämnen i tidningar
och tidskrifter samt tal, skaldestycken och
predikningar utgaf R. bl. a. Staten betraktad såsom
uppfostringsinstitut (1823), Försök till populär
framställning af Christuspantheismen (1832) och
Friedland, romantisk, litterär och politisk dröm (1839).
J. H. B.
Rådbråkning (T. radbrechen, af rad,
hjul, och brechen, bryta), jur., ett numera
afskaffadt dödsstraff, hvilket bestod deri att
förbrytarens lemmar krossades medelst ett hjul (stundom
dock på annat sätt) och kroppen derefter inflätades i hjulet, hvilket
uppsattes på spetsen af en påle eller annorledes
utställdes till allmänt beskådande. Ursprungligen
ingick det i straffet, att förbrytaren skulle
ännu lefvande fästas på hjulet (ofta förblef han
i detta tillstånd flere dagar vid lif); men i en
senare tid gjorde man merendels redan vid lemmarnas
sönderkrossande slut på hans lidande. Såsom liktydigt
med rådbråkning användes ofta ordet stegling. I en
inskränktare mening betecknar det förra ordet lemmarnas
sönderkrossande, det senare åter kroppens fästande å
hjulet (så i förbindelsen: »rådbråka och stegla»).
I Sverige förekom enligt 1734 års lag
rådbråkningsstraffet (»varde råbråkad och sedan
lagd å stegel och hiul») endast för den, som våldfört och
dödat en skeppsbruten. Stegling efter föregången
halshuggning stadgades deremot för åtskilliga
brott. År 1835 afskaffades rådbråkning, år 1841
stegling och alla andra s. k. qvalificerade (skärpta)
dödsstraff.
J. H-r.
Rådene, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. Areal
1,461 har. 432 innev. (1888). Annex till Sjogerstad,
Skara stift, Billings kontrakt.
Rådhusrätt. Se Rådstufvurätt.
Rådjuren l. råbockarna (rådjursunderslägtet),
Capreolus, zool., höra till hjortslägtet (Cervus)
inom familjen hjortdjur (Cervidae) af benhornsdjurens
underordning (Cervicornia), boskapsdjurens ordning och
däggdjurens klass. Nosspetsen är helt och hållet bar,
hornen små, nedtill knottriga med få grenar och utan
ögontagg. Mellan käksbenen räcka än upp till näsbenen,
än icke. De mellersta framtänderna äro större än de
öfriga; 0 (i underkäken 3) framtänder,
0 (i underkäken 1) hörntand. 3 falska och 3 äkta
kindtänder finnas i hvarje käkhalfva. Svans saknas.
Hit hör rådjuret, Cervus capreolus, hvars hanne, »råbocken»,
blir 1,2 m. lång och 75 cm. hög öfver bogarna;
honan eller »rågeten» är något mindre. Färgen är om
sommaren ofvan och på sidorna rödbrun, undertill, på
benens nedre delar och på hufvudets sidor gulbrun;
i kroppens bakre ände står en storr hvit fläck. Om
vintern är färgen ofvan och på sidorna gråbrun,
med gulbrun anstrykning, undertill gulbrun. De små
ungarna äro ofvan och på sidorna rödbrun aktiga,
med långsgående rader af hvita fläckar. Rådjuret
har i Sverige sitt egentliga hem i mellersta och
södra Skåne, men har dels sjelfmant, dels genom
utplantering spridt sig till de öfriga landskapen
i Götaland; enstaka individer träffas äfven i
Svealand. I Norge förekommer det icke annat än
tillfälligtvis. För öfrigt finnes det i hela Europa
med undantag af mellersta och norra Ryssland. Rådjuret
älskar omvexlande ungskog, busksnår, öppna fält
och ängar. I allmänhet är det skyggt och undviker
beröringen med menniskan, ehuru det stundom visar en
viss nyfikenhet. Men på sådana ställen, der det en
längre tid varit fredadt, bortlägger det en del af
sin naturliga skygghet och kommer stundom fram nära
intill menniskoboningarna. Rådjuren hafva mycket god
syn och hörsel, springa snabbt, äfven på stenbunden
och ojämn mark, lefva enstaka eller högst 3–4
tillsammans, ligga stilla om dagen i täta buskmarker
och gå om aftonen ut att söka sin föda, som utgöres af
gräs, blad, örter, hafre, knoppar och finare qvistar,
vintersäd och bokollon. Då snön är betäckt med skare,
trampa de igenom denna, sarga, liksom andra arter
af hjortslägtet äfvensom elgen, sönder sina ben och
blifva då icke sällan byte för räfven. Hornen fällas
i Nov. eller Dec. Parningen förrättas i slutet af
Juli och i Aug.; bocken samlar härvid 2–3 getter åt
sig. I Maj föder honan 1 eller 2, någon gång 3 ungar,
som i sin spädaste ålder vid påkommande fara trycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
