Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 253-254 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda snön ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kräkningar) snart mycket små och täta (10–100 på
dagen) samt bestå af gulgrönt slem med blodstrimmor
och en och annan exkrementknöl. Feber inställer
sig genast eller efter ett par dagar med hastig puls
(90–120 slag), ökad törst, torr, brännande hud, hvit
belagd tunga, dålig, fadd smak och mörk, sparsam urin,
hvarjämte krafterna alltmer sjunka. Sjukdomen räcker
irån några dagar till några veckor, återgår till full
helsa eller slutar dödligt, stundom redan på 7:de
till 9:de dygnet. – Diarrén bör ej för snart hämmas,
och läkare bör genast anlitas, hvarjämte den sjuke
isoleras och den största renlighet iakttages för att
hindra smittans spridande. F. B.

Rödspofven. Se Långnäbbslägtet.

Rödspätta, rödsputa, röspåtta (af Sv. dial. spjutt,
Eng. spot, fläck). Se Flundreslägtet.

Rödstjertslägtet, Luscinia, zool., hör till
trastfoglarnas familj (Turdidae) inom tättingarnas
ordning (Passeres) och foglarnas klass. Kroppen är
smärt. Näbben är svag, röd, tunn och hoptryckt,
käken försedd med en liten hake i spetsen, men
icke inskuren bakom densamma. Benen äro fina och
svaga, med långa tarser, vingarna tämligen långa,
med tredje pennan längst, stjerten nästan tvär,
mer eller mindre rödaktig, utan hvitt vid roten och
på sidorna samt längre än två tredjedelar af den
hoplagda vingen. Arterna tillhöra Gamla verlden,
framförallt Asien. Dithörande foglar äro små, lefva
ständigt parvis, röra sig i allmänhet hoppande, hålla
sig tämligen upprätt, då de sitta, låta ofta vingarna
hänga ned, röra litet emellan stjerten upp och ned
eller skaka honom samt uppehålla sig företrädesvis på
lågländare ställen bland täta buskar och träd. Alla
arterna sjunga, några utmärkt. De i Sverige
förekommande kunna särskiljas på nedanstående sätt:

A.	Stjertens sidopennor äro mörkt gråbruna, stundom med rostbrun anstrykning.
	1.	Första smällpennan är kortare än de öfre täckfjädrarna. Nordliga näktergalen, L. philomela.
	2.	Första smällpennan är betydligt längre än de öfre täckfjädrarna. Rödhaken, L. rubecula.
B.	Stjertens sidopennor äro mot roten roströda.
	1.	Stjertens sidopennor äro mot spetsen svarta. Blåhaken, L. suecica.
	2.	Stjertens sidopennor äro mot spetsen rödbruna, med eller utan mörkbruna fläckar.
		a.	Andra smällpennan är lika lång som den sjunde. Svarta rödstjerten, L. tithys.
		b.	Andra smällpennan är lika lång som den sjette. Vanliga rödstjerten, L. phoenicurus.

Svarta rödstjerten tillhör mellersta och södra
Europa, Mindre Asien och Persien samt har endast
några få gånger anträffats i Sverige (Götaland och
Svealand). Hannen är ofvan, på sidorna och magen
mörkgrå, på pannan, hufvudets sidor, strupen,
framhalsen och bröstet svart,
på öfvergumpen, stjertens täckfjädrar och
stjerten roströd (de båda mellersta pennorna
äro dock bruna). Vingarna äro bruna, med en
långsgående, hvit fläck och 2:dra smällpennan
lika med den sjunde. Längden utgör 15 cm. Honan
är ofyan brungrå, undertill föga ljusare, dock med
hvitaktig mage. Arten uppehåller sig bland höga, nakna
klippor ända upp till den eviga snön, på bergväggar,
rullstenar och klippblock, men äfven på tak o. s. v. i
städerna. – Vanliga rödstjerten häckar allmänt i
hela Sverige, för öfrigt i hela Europa och österut
till Persien samt uppehåller sig i skogslunder,
parker och trädgårdar, hälst på låglandet, men skyr
icke alldeles bergstrakter. Hannen har hjessän,
nacken och framryggen askgrå, pannan och ögonbrynen
hvita, hufvudets sidor och strupens öfre del
svarta, öfvergumpen, bröstet, sidorna och stjerten
roströda, de båda mellersta stjertpennorna bruna,
med roströda kanter, och magen hvit. Vingpennorna
äro bruna, med rostgrå kanter och 2:dra smällpennan
lika lång som den 6:te. Längden utgör 14 cm. Honan
är ofvan brungrå, på strupen och halsen ljusgrå, på
bröstet smutsigt gulgrå samt på undergumpen och undre
stjerttäckarna blekt rostgul. Vanliga rödstjertens
sång består af milda och flöjtlika toner, vemodiga,
men angenäma. Födan utgöres af insekter. Det mindre
omsorgsfullt förfärdigade boet placeras i ett
ihåligt träd, undantagsvis i murar, bergsskrefvor
och vägghål. Två kullar pläga utkläckas hvarje år. I
bur trifves fogeln bra, men blir otreflig genom
att ständigt upprepa sin lockton. – Om de tre först
nämnda, Luscinia-arterna se Blåhaken, Näktergal och
Rödhaken. C. R. S.

Rödsvingel. Se Festuca.

Rödt regn. Se Blodregn.

Rödträ, ett färgträ af någon Caesalpinia-art, stående
nära fembock och bresilja. Äfven veden af några
Erythroxylon-arter går under namnet rödträ.

Rödvattenträdet. Se Erythrophloeum judiciale.

Rödvingetrasten, Turdus iliacus, zool., hör till
familjen trastfoglar (Turdidae) inom tättingarnas
ordning (Passeres) och foglarnas klass. Öfre
kroppsdelarna äro olivbruna, med öfvergumpen något
stötande i grått, undre delarna hvita, med ockragul
anstrykning på strupen, framhalsen och bröstet,
undre vingtäckarna ock kroppens sidor brunröda,
vingpennorna mörkbruna, med olivgrått fan, och
stjertpennorna olivbruna. Täta, svarta längdfläckar
stå på halsen och bröstets öfre samt gråbruna på
dess nedre del och magens sidor. Öfver ögat går ett
bredt, hvitt streck. Längden utgör 20,5 cm. Hannens
näbb är svart, med underkäkens bakre hälft och
munvinklarna rödgula, honans deremot svartbrun
och endast vid underkäksvinklarnas rot gul. Denna
trastart häckar allmänt i Sveriges norra, sällsyntare
i dess mellersta delar och bygger sitt bo nära marken
i buskar. Rödvingetrastens sång, hvilken han låter
höra från toppen af något träd, består af några rena
flöjttoner, åtföljda af ett kort och hastigt qvitter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>