Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salangor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Salford, fabriksstad i engelska grefskapet Lancaster,
på tre sidor kringfluten af floden Irwell, är
numera med Manchester sammanbyggd till en stad, ehuru
bägge städerna hafva hvar sin stadsstyrelse. 176,235
innev. (1881). S. eger stora fabriker för tillverkning
af bomull, linne, siden, maskiner m. m. Det är
säte för en katolsk biskop och har en i gotisk stil
uppförd katedral.
Salganer, stora boskapsslagterier på de ryska
stepperna.
Salibabo (Talaut), ögrupp i Indiska arkipelagen,
mellan Filippinerna och Molukkerna. Dithörande öar äro
vulkaniska, men fruktbara. De tillhöra nederländska
residentskapet Menado och bebos af malajer.
Salicin, kem. farmak., en glykosid (formel: C13
H18 O7), som framställes ur vissa pilarters bark,
är ett färg- och luktlöst, mycket bittert smakande
ämne, som kristalliserar i nålar hörande till
rombiska systemet. Det löses lätt i kokande och i
omkr. 22 delar kallt vatten, löses i 30 del. kall
och 2 del. kokande sprit, men är olösligt i eter,
kloroform och benzin. Med svafvelsyra ger det en
vackert röd reaktion, och vid kokning med utspädda
syror sönderdelas det i glykos och saliretin, en
hartslik, i vatten olöslig kropp. Detta ämne är ej
olämpligt som kininsurrogat och har på senaste tiden
med icke ringa fördel användts mot sockersjuka.
O. T. S.
Salicineae Mirb., bot., en till kl. Dioecia L. hörande
växtfamilj, hvilken omfattar en mängd buskar och
träd med cylindriska han- och hon-hängen, hvilka
hafva tegellagda, enkla fjäll, som inom sig hysa en
förkrympt blomkalk af antingen 1–2 glandellika eller
ett ensamt strutlikt fjäll. Frukten är en enrummig
tvåvalvig kapsel, hvars fröfästen sitta vid valvernas
midt och uppbära en mängd med hår eller flun försedda
frön. Till familjen höra slägtena Populus Tourn. och
Salix Tourn. O. T. S.
Salicional, öppen labialstämma i orgeln,
merendels 1–2 m., af tenn, ofta med »skägg». Den
har trång mensur och svag, mild intonation.
A. L.
Salicornia Tourn., glasört, bot., ett till
nat. fam. Chenopodiaceae Dum. hörande, på
hafsstränder växande, glatt, köttigt och lågväxt
örtslägte, som har ledad stjelk med motsatta grenar
utgående vid lederna i vinkeln af till köttiga fjäll
förkrympta blad. Blommorna, samkönade, sitta insänkta
i stjelkens och grenarnas öfre del, bildande liksom
blomkolfvar. De sakna kalk, men hafva 1 (stundom 2)
ståndare och vanligen tvådeladt märke. Åtskilliga
arter användas mot skörbjugg och till sodaberedning,
bl. a. S. herbacea L., som förekommer vid
Skandinaviens kuster, på Östersjökusten här och der
ända upp till Neder-Kalix. O. T. S.
Salicylsyra (af salix, pil, med hänsyn till
dess samband med salicin), kem., en först af Piria
1838 af salicylsyrlighet framställd syra, C6 H4 OH
. CO OH, orto-oxibenizoösyra, hvilken sedermera,
1860, syntetiskt framställdes af Kolbe genom
inverkan af kolsyra på karbolsyrans natriumsalt,
ett framställningssätt, som f. n.
användes för syrans fabriksmässiga
beredning. Salicylsyran bildar färglösa, vackra
kristaller, som icke hafva någon lukt, men en äcklig
smak. Den löses föga i kallt vatten, men tämligen lätt
i hett vatten samt i alkohol och eter. Salicylsyran är
ett i hög grad antiseptiskt ämne, liksom karbolsyran,
men eger framför denna företrädet att icke hafva
någon lukt, jämförelsevis ringa smak och vida
svagare fysiologiska verkningar. Om salicylsyra
eller dess salter intagas i organismen, nedsätta de
hastigt hjertverksamheten. De användas derför som
antipyretiska medel och mot reumatism. P. T. C.
Salicylsyrlighet, kem., salicylsyrans aldehyd, C6 H4
OH . CHO, en i blomman af elggräs (Spircea ulmaria)
förekommande, angenämt luktande, flyktig olja.
P. T. C.
Salier (Lat. salii, »de dansande», af salire, hoppa,
dansa), eller saliska bröder, benämning på tvänne
fornromerska prestkollegier, hvardera bestående
af tolf medlemmar. Det ena kollegiet, det äldsta,
som enligt sagan var stiftadt af Numa, hade sin
helgedom och sina sammanträden på den palatinska
kullen, hvarför medlemmarna äfven kallades palatiner
(salii palatini). Det andra, enligt sagan stiftadt af
Tullus Hostilius, hade sin helgedom på Qvirinalen,
som då benämndes »Mons Agonus», hvarför medlemmarna
äfven buro namnet agonalerna (salii agonenses
l. agonales). Salierna voro helgade åt Mars samt
buro en särskild drägt, med svärd, spjut och sköld. I
början af Mars månad firade de sin årsfest, saliernas
fest, hvilken bestod i ett högtidligt tågande kring
staden, under sång och dans, samt i en måltid,
hvars förträfflighet blifvit till ett ordspråk. Det
saliska kollegiet bibehöll sig ända till långt in
i kejsaretiden.
Salier l. saliske franker. Se Franker.
Salier l. saliske kejsare. Se Frankiske kejsare.
Salieri, Antonio, italiensk kompositör, f. i
Legnano 1750, studerade för Pacini och Gassmann,
följde 1766 den sistnämnde till Wien och väckte der
1770 uppseende med operan Le donne letterate samt
gjorde sedan lycka med flere operor. Han blef 1774
dirigent vid italienska operan derstädes och 1788
hofkapellmästare. Då han började fördunklas af Gluck,
förstod han att rätta sin stil efter dennes till
den grad, att han lyckades mystifiera parisarna
med Les Danaïdes (1784), som ända till efter tolfte
uppförandet gällde för att vara af både Gluck och
honom. För Paris skref han ytterligare Les Horaces
(1786) och Tarare (1787), hvilka jämte Armida
(1771) och Semiramide (1784) anses vara hans bästa
operor. S. var dessutom ofantligt produktiv i fråga
om kyrkliga verk, oratorier, kantater, kanons och
diverse instrumentalmusik. Död i Wien 1825. A. L.
Salifikation (af Lat. sal, salt, och facere, göra),
saltbildning.
Salighet är i religiös mening ett tillstånd af inre
harmoni och af befrielse från disharmoni. I Gamla
testamentet framträder detta begrepp i samband med
Israels räddning genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
