Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samaritkurs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma syfte, hvarvid uttrycket samaritförening första
gången användes. Genom Esmarchs försorg erhöllo de
tyska samaritskolorna en lämplig lärobok, som meddelar
det vigtigaste om menniskans anatomi, om behandling
af blödningar och sår, om de första åtgärderna vid
benbrott, ledvridningar, vrickningar och brännskador,
om första behandlingen af förfrusna, drunknade,
qväfda, sanslösa och förgiftade samt om lämpliga
transportmedel för sårade och sjuka. En kort
repetitionskurs utgafs likaledes under benämningen
samaritkatekes. Föreningen vann inom kort stor
utbredning i Tyskland, och snart fortplantades idén
till andra land. I Sverige togs saken om hand af
svenska »Föreningen för frivillig vård af sårade och
sjuke i fält» (numera kallad »Svenska föreningen
Röda korset»), och 1883 bildades på denna förenings
initiativ en svensk samaritförening, hvars uppgift är
»att genom inrättande af samaritundervisningskurser
bland allmänheten utbreda kännedom om den hjelp, som
vid plötsliga olycksfall i första hand erfordras, samt
att i öfrigt främja samaritväsendets utveckling.»
Föreningen, hvars verksamhet ledes af »Röda korsets»
verkställande utskott, har filial-afdelningar i
landsorten. Medlemmarna äro dels aktiva, hvilka
genomgått fullständig samaritkurs och utan ersättning
biträda vid olycksfall, innan läkarehjelp hunnit
erhållas, dels passiva, hvilka främja föreningens
verksamhet genom materiella bidrag. Aktiva ledamöter
erlägga vid anmälan till undervisningskurs en afgift
af minst 3 kr. Passiva ledamöter erlägga en gång
för alla minst 20 kr. eller årligen minst 2 kr. Se
J. Göransson, »Samaritkurs» (1886).
Samaritkurs, samaritundervisning, samaritväsende.
Se Samaritföreningar.
Samarium (af mineralet samarskil), kem., ett
till jordmetallerna hörande grundämne, hvars
tillvaro på spektralanalytisk väg 1878 visades
af Delafontaine. Detta grundämne förekommer i
små mängder ganska allmänt utbredt samt åtföljer
didym och öfriga jordmetaller i ett stort antal
mineral. Metallen är ännu icke isolerad. Dess
atomvigt, Sm, är 150. Samarium har en oxid, Sm2 O3, som
bildar ett hvitt pulver och med syror ger topasgula
salter, hvilka utmärkas af ett karakteristiskt
absorptionsspektrum. P. T. C.
Samarkand, stad i ryska
Central-Asien, generalguvernementet Turkestan,
distriktet Serafsjan, vid transkaspiska banan,
730 m. öfver hafvet. Omkr. 36,000 innev., usbeker,
perser, tadsjiker, inder och judar. En liflig
handel bedrifves, äfvensom tillverkning af siden,
bomullsvaror, papper och läder. Bland byggnader
märkas stadens förnämsta helgedom, Timurs graf,
ett slott, flere moskéer och högskolor, af hvilka
den i 17:de årh. grundade koranskolan är ett af
landets förnämsta byggnadsmärken. S. kallades af
grekerna Markanda och var hufvudstad i provinsen
Sogdiana. Eröfradt af araberna, var det länge residens
för samanidernas dynasti, intogs 1219 af Djingis Kan
och gjordes af Timur till hufvudstad 1369. Denne lät
till S. förflytta icke mindre än 150,000 menniskor,
i synnerhet sidenväfvare och
vapensmeder. 1868 bemäktigade sig ryssarna staden,
som dittills varit hufvudort i kanatet Bokhara.
Samarow, Gregor, psevdonym för den tyske
romanförfattaren O. Meding.
Samarskit, miner., ett svart, sällsynt niobat,
med baserna uranbioxid och ytterjord, förekommer
vid Miask i Ural och i Nord-Amerika. Det har
blifvit uppkalladt efter ryssen V. Samarski.
Ant. Sj.
Samaveda, »sångernas bok», en samling indiska
hymner. Se Indiens språk och literatur (sp. 551).
Sambesi (Zambesi), sydöstra Afrikas största
flod, upprinner med sin ena källflod, Lotembwa,
i träsksjön Dilolo på 1,450 m. höjd, under 11° 30’
s. br. och 22 1/2° ö. lgd fr. Greenw. Efter att hafva
upptagit Lungebungo fr. h. och Liambai fr. v. flyter
den under namnet Liba i sydlig och sydöstlig riktning
genom Barotse-dalen och Manbunda-riket öfver en 60–150
km. bred, årligen öfversvämmad grässlätt. Nedanför
Sesjeko (17° 30’ s. br.) erhåller den namnet S.,
förenar sig med de från v. kommande Kuando och bildar
de väldiga Victoriafallen (Mosiwatunja), der den
900 m. breda och 100 m. djupa strömmen störtar ned
i en klyfta af endast 20 m. bredd. Floden genomilar
derefter i sitt strida lopp ett skogigt berglandskap,
upptager Guai från s. och vänder sig under 27°
ö. lgd mot n. ö., bildande gräns mellan rikena
Marutse-Mambunda och Matebele. Derefter bildar
den Kebrabassa-fallen ofvanför Tete och flyter
genom Lupata-passet i sydöstlig riktning in i det
låglända, af bambus bevuxna kustlandet, mottagande
från v. Sjire, Njassasjöns aflopp. Slutligen bildar
den ett delta af 5,000 qvkm. utsträckning och mynnar
ut i Indiska oceanen, genom fyra grenar: Milambe,
Kongone, Luabo och Timbve. Längden uppgår till 2,450
km. Genom sin rikedom på katarakter och sitt sänka
utlopp är floden likväl endast delvis segelbar och af
jämförelsevis ringa betydenhet för samfärdseln. Nedre
delen af dess flodområde, som i sin helhet beräknas
till 1,430,000 qvkm., innehafves af portugiserna, som
der anlagt stationerna Zumbo, Tete och Senna. Flodens
lopp har undersökts af Livingstone (1851–59) samt
af portugiserna Serpa Pinto, Capello och Ivens
(1878–79).
Sambladig, gamopetal (se d. o.), bot., kallas
den blomma, som har sina kronblad sammanvuxna
med hvarandra, så att de bilda ett sammanhängande
helt. Den sambladiga blomkronan, förr kallad enbladig,
är en högre utvecklingsform än den fribladiga, i det
att den sambladiga uppkommer derigenom att de till
en början fritt utväxande bladen komma i beröring
med hvarandra och derunder sammanväxa. Växter med
sambladiga blomkronor böra derför i ett botaniskt
system intaga en högre plats än de med fribladiga
eller ofullständiga blommor. Inom serien Corolliflorae
i El. Fries’ naturliga växtsystem hafva växterna
sambladiga blomkronor. Blomkronor finnas, som hafva
vissa kronblad sammanvuxna och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
