Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samojeder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förenade utgifter, utgår med enahanda belopp,
5 öre per 100 kg., för hvarje i transporten af en
samtrafikssändning deltagande bana. Till följd af
det vid statsbanetaxans uppställning tillämpade
systemet af fallande afgifter per tonkilometer
vid växande transportlängd, blef det nödvändigt att
jämka fördelningen mellan de i transporten deltagande
bansträckorna, så att de kortare ej blefvo för mycket
lidande genom tillämpningen af samtrafikstaxan för
hela sammanlagda våglängden. Dessa missförhållanden
hafva undvikits derigenom att samtrafiksfrakterna
delas mellan banegarna icke i jämnt förhållande
till den på hvarje bana befarna våglängden, utan
i det förhållande, efter hvilket taxan faller
på de olika afstånden, d. v. s. att vägsträckor
under 100 km. beräknas längre och sträckor öfver
100 km. kortare än de i verkligheten äro. Ifrån
föregående bestämmelser sker likvisst i fråga om
transport i samtrafik af åkdon, hästar och större
boskap den afvikelse, att den i statsbanans taxa för
dessa transportföremål beräknade inskrifningsafgiften
tillgodoföres, då transporten eger rum öfver blott
tvänne banor, hvardera banan oförändrad, men då
för transporten erfordras tre eller flere banor,
hvardera af de yttersta med högre belopp än den eller
de mellanliggande banorna, hvarjämte vid fördelning af
transportafgiften den verkliga våglängden här lägges
till grund.
Äro de tvänne stationer, mellan hvilka
samtrafikssändningar ega rum, förenade medelst
flere i samtrafiken deltagande jernvägslinier,
så att fråga kan uppstå om val af transportväg,
bestämmes genom särskild öfverenskommelse mellan
vederbörande förvaltningar öfver hvilken väg
ifrågakommande sändningar skola befordras. Är
samtrafiksväg sålunda bestämd, får en sändning ej
befordras å annan transportlinie mellan vederbörande
stationer i annat fall än då afsändaren sådant
skriftligen begärt på af sändningsstationen.
J. L.
Samuel, israeliternas siste domare, omkr. år 1,100
f. Kr. Han hade redan under sin företrädares, den
svage Elis, dagar haft en inflytelserik ställning, och
efter Elis död trädde han på en gång som öfversteprest
och domare i spetsen för Israels folk. S. framstod
såsom en kraftig reformator af israeliternas i djupt
förfall varande gudsdyrkan, renande den från en mängd
främmande beståndsdelar, hvilka insmugit sig i såväl
trosläran som religionsbruken. Till ett stöd för den
reformerade Jahvehdyrkan upprättade han, möjligen
efter egyptiskt mönster, de s. k. profetskolorna,
hvilka sedermera blefvo ett slags högskolor för den
israelitiska bildningen och stamhåll för den lysande
rad af profeter, som än i strängt teokratisk, än i
demokratisk anda trädde upp emot konungarna. Kampen
mellan prestadömet och konungadömet skulle redan i
hans egna dagar taga sin början. Landet hotades af
filistéerna (se d. o.), ett väldigt krigarefolk,
som sannolikt från ön Kreta invandrat till Palestinas
kust. Då Samuel icke var någon krigare, såg folket
snart både sig och sitt land bragta till undergångens
rand af de fruktansvärde motståndarna. För att skydda sig mot den
öfverhängande faran och på samma gång genom ett starkt
föreningsband sammanhålla de söndrade stammarna,
beslöt folket sig för att välja en konung, i likhet
med de omgifvande folken. Samuel, som ville att
landet skulle bilda en sträng teokratisk kyrkostat,
måste omsider vika för folkets önskan och smorde
sjelf den redan genom lysande bragder utmärkte
Saul till konung. Förhållandet mellan konungen och
öfverstepresten vardt icke godt. Den förre sträfvade
snart att frigöra sig från den senares besvärliga
inflytande, och denne å sin sida var ej hugad
för inskränkningar i den kyrkliga makten. Under
den kamp, som till följd deraf utspann sig, och
hvarunder S. snart nog i David uppställde en hemlig
motkonung mot Saul, uppträder den gamle profeten
icke olikt en af dessa medeltidens väldige påfvar,
som trodde sig efter behag kunna sätta konungar
af och till. Han fick emellertid icke upplefva
slutet af den kamp, hvartill han gifvit upphof,
utan afled i hög ålder ej långt före Sauls fall.
E. Sn.
Samuel ha-nagid. Se Rabbinska språket och literaturen,
sp. 620.
Samuels böcker, benämning på tvänne till Gamla
testamentet hörande skrifter, hvilka i strängt
teokratisk anda skildra israeliternas historia under
profeten Samuel samt konungarna Saul och David. Ehuru
skrifna åtskilliga århundraden efter Samuel, hvars
namn de nu bära, tillhöra de Gamla testamentets
äldsta böcker. Ursprungligen en enda bok, blefvo de
i de alexandrinske judarnas grekiska öfversättning
delade i tvänne.
Samuelson, Karl Gustaf Maurits, historiemålare,
föddes i Stockholm 1806, blef elev af konstakademien
och åtnjöt särskildt Hasselgrens handledning. 1828
och 1829 eröfrade han den k. medaljen för prisämnena
Gustaf Vasa som barn inför Johan II och Epaminondas’
död. Derefter började han en flitig alstring af
smärre historietaflor, i ett manér, som Hasselgren
och Sandberg infört. Så tillkommo 1831–34 Ebba
Brahe öfverraskad af Gustaf Adolf, Karl IX räddas
af Henrik Wrede, Johan III:s första frieri till
Gunilla Bielke, Gustaf Adolfs sista afsked från Maria
Eleonora m. fl. Sedan målade han blott ett eller
annat porträtt. Efteråt var han kostymordonnatör
vid Nya teatern, och 1864 gjorde han äfven vid
k. teatern tjenst i samma egenskap samt utförde
derunder den historiskt intressanta uppsättningen
af Byrons »Sardanapalus». Under sina sista år
sysselsatte han sig med samlingar för Vestmanlands
regementes historia. Han afled i Stockholm den 12
Mars 1872. Hans ytterst rikhaltiga och dyrbara
autografsamling införlifvades med Chr. Hammers
samlingar. – De få taflor, som S. frambragte, utmärkas
af korrekt teckning, en väl afvägd sammansättning och
elegant penselföring, men lida af en matt och något
tung färg, ett arf från Hasselgrens skola. S. är
ej representerad i någon offentlig samling. På Sko
finnes dock en målning af hans hand. -rn.
Samukin. Se Samakin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
