Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
institutet. 1863 blef han ordinarie innehafvare af
adjunkturen i nämnda ämnen och 1873 e. o. professor
i farmakologi vid samma läroverk. 1865 erhöll
han uppdrag att vara lärare vid Farmacevtiska
institutet, och sedan 1873 har han varit detta
läroverks inspektor eller föreståndare. 1865 antogs
S. till läkare och lärare i fysiologi och helsolära
vid Högre lärarinneseminarium och statens normalskola
för flickor. S. var koleraläkare å Kungsholmen 1853
och sedermera fattigläkare derstädes samt 1853–56
biträdande läkare vid Gymnastisk-orthopediska
institutet och 1854–56 lärare vid Svenska
trädgårdsföreningens elevskola. Vintrarna 1856–57 och
1857–58 tillbragte han i Egypten, hvarunder han gjorde
en färd ända till 2:dra katarakten i Nubien. Rika
samlingar af naturalier och droger hemfördes från
dessa resor, hvarunder äfven Algeriet och många
Europas land besöktes, särskildt i afsigt att inhemta
kännedom om farmaciens och apoteksväsendets ställning
i de olika landen, hvartill stipendium af allmänna
medel erhållits. Utländska resor företogos sedan flere
gånger, för farmakologiska studier, balneologiska
iakttagelser eller andra vetenskapliga ändamål. 1860
anlade S. i Stockholm en mediko-pnevmatisk anstalt
(vanligen »klockan» kallad) för behandling med
förtätad luft af företrädesvis vissa bröstsjukdomar,
hvilken anstalt 1875 måste nedläggas (sedan den
orsakat en förlust af mer än 50,000 kr.). 1879
stiftade han i förening med andra entomologer den
»Entomologiska föreningen i Stockholm». Af trycket har
S. utgifvit ett stort antal afhandlingar af botaniskt,
zoologiskt, farmakologiskt och medicinskt innehåll
samt reseskildringar, recensioner m. m. Här må
nämnas: Två nya former af Rhizopoder (i Öfversigt
af Vet. akad:s förhandl. 1857, resultatet af
undersökningar under Sv. Lovéns ledning af lägre
hafsdjur vid Fiskebäckskil sommaren 1857), Des bains
d’air comprimé (1867), Öfversigt af de hos menniskan
funna inelfsmaskarnas utveckling, Om förlamande
muskelförtvining, Om förgiftning med fosfor, Om
rhizoma chinae, Om opium (i »Vår tids forskning»,
1873), Öfversigt af de vigtigaste i läkekonsten
använda egentliga barrträden och deras produkter samt
Om insekters föremkost i den menskliga organismen. I
Nordisk Familjebok har han skrifvit en mängd artiklar.
Sandal (Grek. sandalon), ett slags fotbeklädnad,
bestående af en sula, som fastgöres med
remmar. Sandaler användes ursprungligen i Österlandet,
der sådana för öfrigt ännu begagnas, och öfverfördes
derifrån till forntidens greker och romare. Den
grekisk-romerska sandalen utgjordes af lätt trä, kork
eller läder. Till en början prydnad för qvinnorna, kom
den småningom att brukas äfven af män utomhus och på
resor. Sandaler kallas ock de liknande fotbeklädnader,
som begagnas af munkar och prester inom den katolska
kyrkan.
Sandarak, resina sandaraca, farmak., är ett ur
stammarna af Callitris quadrivalvis Vent. utrunnet
och i luften till långsträckta, cylindriska droppar
stelnadt harts, som har en något
i gulrödt dragande, matt färg och lätt kan mellan
tänderna krossas till ett hvitaktigt pulver,
hvilket ej, som söndertuggad mastix, åter bakar
sig tillsammans. Genom denna egenskap samt genom
hartskornens långsträckta droppform och gulröda
färg skiljes sandarak lätt från de runda, klart
gula mastixkornen. Jfr Callitris och Mastix.
O. T. S.
Sandarne, lastageplats, belägen på Söderhamns stads
område, 10 km. s. ö. om staden, vid Bottniska
viken. En mycket betydande export af trävaror
eger der rum för huset James Dickson & komp. i
Göteborg. Detta hus har medelst en jernväg af 11
km. längd upprättat förbindelse mellan kusten och
sjön Marman, som afslutar den af Ljusnan med dess
tillflöden bildade flottleden. Från det vid Marman
liggande sågverket Askesta fraktas timret till
Sandarne, der det inskeppas. Såg och hyfleri finnas
på platsen. Folkskolor, slöjdskola, samlingslokal
för arbetare hafva uppförts af bolaget äfvensom ett
under Söderhamns församling lydande kapell. Post och
regelbunden ångbåtsförbindelse.
Sandbad. 1. Kem. En med sand fylld, flat jernskål,
hvilken på kemiska laboratorier användes som
underlag för kärl, som skola lindrigt upphettas. –
2. Balneol. Ett slags torra svettbad, hvarvid kroppen
i sittande eller liggande ställning betäckes med ett
tjockt lager af varm, torr sand, vare sig solvärmd
dynsand, såsom vid åtskilliga hafsbad, eller af
särskild inre jordvärme upphettad sand, såsom
på Ischia, eller ock uppvärmd på artificiel väg,
som vid några under nyare tider härför särskildt
inrättade sandbadanstalter: vid Dresden, Köstritz
m. fl. I forna tider åtnjöt denna badform, arenatio,
ett icke oförtjent anseende vid många sjukdomar,
som berodde på störd hudverksamhet, men genom nyare
tiders beqvämare varmluftsbad har den blifvit mindre
behöflig, trots åtskilliga fördelar framför andra
badformer. Ehuru sandbaden tagas vid en värme af
45 till 55 grader, fördragas de utan obehag under
en half till en hel timmes tid, hvarvid sandvärmen
icke sjunker mer än 1 à 2 grader, och kunna derför
utöfva en betydande inverkan i vissa sjukdomar. Efter
sandbadet tager man vanligen ett ljumt sköljbad.
1. P. T. C. 2. C.
Sandbank. Se Bank, 3.
Sandberg, Johan Gustaf, målare, född i Stockholm
d. 13 Maj 1782, blef 1796 elev vid Målare- och
bildhuggare-akademien, men lärde derjämte musik och
klavérspelning genom abbé Voglers försorg. Han gick
långsamt, men säkert framåt. Ehuru han deltog i flere
pristäflingar, fäste han just ingen uppmärksamhet
vid sig förr än 1809, hvilket år han i akademien
uppträdde dels med en komposition öfver prisämnet
Karl XII och sekreteraren i Stralsund, dels med
mytologiska och djurstycken samt porträtt. Året derpå
utställde han, bland annat, Frälsarens uppståndelse,
en större komposition, som vittnade om hans säkra
sammansättningsgåfva, och hvilken skaffade honom
agrévärdighet. 1811 betecknar ett nytt steg framåt. Då
förevisade han nämligen Den helige Nikolaus räddande
ett skepp ur sjönöd, en både till ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
