Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schauman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matrikularbidrag för år 1889–90 utgjorde 176,388 mark.
Schauv, Arvid, politiker, 1750 utnämnd till
politiborgmästare i Landskrona, var från 1751 sin
stads ombud vid riksdagarna. Redan från början
var han en af de mest inflytelserike männen i
borgareståndet, hvarest han blef hattpartiets erkände
ledare. Han invaldes 1755 i sekreta utskottet och
insattes sedan i den kommission, som hade att döma
öfver den braheska sammansvärjningens medlemmar. Som
belöning för sina tjenster fick S. af sitt parti för
en obetydlig arrendesumma kungsgården Uranienborg på
Hven, der han »residerade som en provinsmagnat». Mot
slutet af frihetstiden slöt han sig nära till
Pechlin. Efter Gustaf III:s tillträde till regeringen
ställde han sig allt afgjordare på konungens sida
och fick 1778 kommerseråds titel. Riksdagen 1786 var
den sista S. bevistade. Han dog på Uranienborg 1788.
Schavott (Fr. échafaud), träställning, på hvilken
afrättning af förbrytare verkställes. –
Schavottera, vara utställd till offentlig vanära.
Schebeck, ett slags fartyg. Se Chebeck.
Schebest, Agnes, tysk operasångerska, f. 1813,
sjöng i Dresden, Pest och andra städer, tills hon
1841 blef gift med den teologiske skriftställaren
D. F. Strauss, då hon drog sig ifrån scenen. Död
1809. Hon utgaf Aus dem leben einer künstlerin (1857).
A. L.
Schechner-Waagen, Nanette, tysk sångerska, f. 1806,
uppträdde med stor framgång i tyska operor i Wien,
Berlin och München. 1832 gifte hon sig med målaren
Waagen, och 1835 drog hon sig ifrån offentligheten. Död 1860.
A. L.
Schedin, Gustaf, bokhållare vid Insjö kopparverk i
Åls socken i Dalarna, var ledare af dalupproret 1743
och dömdes till döden s. å. Se Daluppror, sp. 818.
Scheel [sjel], Joakim, amiral, född på Rügen, erhöll
1596 »befallning öfver alla K. M:ts skepp» och bar
1599 titeln riksamiral. Sistnämnda år anförde han
den flotta, som eröfrade Kastelholm och Åbo slott
för hertig Karls räkning. S. var en af hertigens
mest nitiske tjenare. Han dog 1606 som ståthållare
i Finland.
Scheel [sjel], Ludvig Nikolaus, dansk statsman. Se
Scheele.
Scheel [sjel], Anton Vilhelm, dansk rättslärd
och statsman, född d. 28 Dec. 1799 i Stavanger,
blef 1815 löjtnant och var 1818–19 med den danska
ockupationskåren i Frankrike. Efter sin hemkomst
egnade S. sig åt studier, tog 1825 juridisk examen,
1828 licentiatgraden och 1836 doktorsgraden samt
blef 1826 auditör, 1829 landsöfverrättsassessor
i Köpenhamn, 1836 professor vid universitetet och 1846
generalauditör, hvilken befattning han bibehöll
till sin död, d. 30 April 1879. S. deltog
som en af de danske fullmäktige i fredsslutet i
Berlin 1850, var 1851 medlem af notabelförsamlingen
i Flensborg och från d. 13 Juli 1851 till d. 10
Maj 1854 justitieminister. I likhet med de öfrige
medlemmarna af Örsteds ministèr blef han anklagad
inför riksrätten, men frikänd
1856. Redan tidigt slog S. sig på studiet af den
militära rätten och skref ypperliga afhandlingar i
detta ämne. 1850 utarbetade han en serie utkast till
straff- och rättegångslagar för den danska krigsmakten
samt 1867 ett nytt utkast, hvilket blef grundvalen för
den militära strafflagen 1881. Vidare författade han
1851 ett utkast till lag om riksrätten. S. skref
äfven ypperliga handböcker i Person- og
familiereten (1859–60, 2:dra uppl. 1876–77)
och i Privatrettens almindelige del (1865–66),
utmärkta både genom grundlighet och skarpsinnighet.
E. Ebg.
Scheel [sjel], Paul, domprost, härstammade från
en finsk frälseätt; hans födelseår är okändt. Han
studerade i Paris, der han var baccalaureus 1488–89
samt licentiat och magister 1489–90. Under senare
hälften af 1490-talet var han ärkepresbyter vid Åbo
domkyrka. Hans bana i kyrkans tjenst var vid denna tid
nära att afbrytas, i det han vid af lossandet af en
»bombard» förlorade ena tummen, hvarför han, enligt
kanonisk lag, var oduglig till kyrkans tjenst. Genom
bemedling af biskop Magnus III Stjernkors samt
konung Hans lyckades han dock erhålla dispens af
påfven Alexander VI. Derefter blef han ärkediakon och,
troligen 1513, domprost i Åbo. Mot slutet af sitt lif
hotades han af påfvestolen med bannlysning, derför att
han vägrade afstå från sitt prebende, men afled förr
än hotelsen trädde i verkställighet, 1516. I likhet
med andra katolska prelater underhöll S. vid utländska
universitet studerande landsmän. Tacksägelsebref
till honom från sådana personer äro delvis bevarade
och kasta ett karakteristiskt ljus öfver finska
förhållanden under medeltiden. I Helsingfors
universitets bibliotek finnes en samling bref till
honom, af hvilka några äro tryckta i E. Grönblads
»Nya källor till Finlands medeltidshistoria». M. G. S.
Scheele [sjele], Karl Vilhelm, kemist, föddes d. 9
Dec. 1742 i Stralsund, der fadern var köpman. Efter
att hafva genomgått Stralsunds gymnasium sattes han,
fjorton år gammal, i apotekarelära i Göteborg. Han
fattade der ett lifligt intresse för kemiska studier
och experiment, och när han åtta år senare fick
anställning vid Malmö apotek, utförde han sina
första kemiska undersökningar, öfver oxalsyran,
hvarom han 1768 inlemnade en afhandling till
Vetenskapsakademien. Vid denna tid isolerade
han likaledes vinsyran, genom en än i dag för
framställandet af växtsyror använd metod. Denna
vackra upptäckt blef emellertid icke offentliggjord
af S., utan af A. J. Retzius, 1770. Från 1768
hade S. kondition på apoteket Korpen i Stockholm
och gjorde sig derunder känd som en särdeles
skicklig kemist. Vistelsen i Stockholm blef dock ej
långvarig. Redan 1770 flyttade han till Upsala, som
laborant på apoteket Uplands vapen. Härunder blef han
bekant och vän med den utmärkte bergsmannen J. G. Gahn
och genom honom med den berömde kemisten professor
T. Bergman, med hvilka man han sedan, under hela
sin lifstid, stod i vänskapligaste beröring. Under
vistelsen i Upsala utförde S. en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
