Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmalz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
promoverades 1862 till filosofie hedersdoktor i
Tübingen. Han lemnade sin befattning 1878. S. har
i förening med Palmer och Wildermuth utgifvit:
Encyklopädie des gesammten erziehungs- und
unterrichtswesens (11 bd, 1858–78; ny uppl. 1876 ff.),
Geschichte der erziehung (1884 ff.) m. m.
Schmid, Leopold, tysk teolog och filosof, f. 1808
i Zürich, blef 1839 professor i Giessen och
valdes 1849 till (katolsk) biskop i Mainz, men
blef ej som sådan erkänd af påfven. Ursprungligen
sträng katolik, höjde han sig genom filosofiska
studier till en alltmera frisinnad ståndpunkt samt
gjorde till sin uppgift att förmedla katolicism och
»evangelism». Han dog 1869, efter att någon tid förut
hafva utträdt ur den romersk-katolska kyrkan. Bland
hans skrifter märkas: Der geist des katholicismus
oder grundlegung der christlichen irenik (1848–50),
Das gesetz der persönlichkeit (1862) och Ultramontan
oder katholisch? (1867). Jfr Schröder och Schwarz,
»Leopold Schmids leben und denken» (1871).
Schmid, Hermann Theodor, tysk skriftställare, f. 1815
i Weizenkirchen i Öfre Österrike, blef 1843 aktuarie
vid polisen i München och 1848 domstolsassessor, men
afskedades 1850 för sitt uppträdande i politiken. Död
1880. S. debuterade med sorgspelet Camoëns (1843),
som mottogs med bifall, och vann sedermera stor
popularitet förnämligast genom sina skildringar ur det
bajerska folklifvet. Särskildt märkas: Alte und neue
geschichten aus Bayern (1861), berättelsen Almenrausch
und edelweiss (1864), Bayrische geschichten (1864),
romanen Mütze und krone (1869), folkdramerna Der
tatzelwurm (1873), Vineta (1875) och Die auswandern
(s. å.), sorgspelen Columbus (s. å.) och Rose und
distel (1876) m. m.
Schmidt, Georg Friedrich, berömd tysk kopparstickare,
f. i Berlin 1712, var elev af Busch vid Berlins
akademi och af Larmessin i Paris. 1742 stack han
sitt mästerliga porträtt af Mignard (efter Rigaud),
hvilket förskaffade honom diplom som ledamot af
franska konstakademien. 1744 fick han af Fredrik den
store anställning i Berlin som hofkopparstickare,
och 1757 kallades han af Katarina II till Petersburg,
der han graverade kejsarinnans porträtt (efter Tocqué)
och grundlade en skola för kopparstickare. Efter
sin återkomst till Berlin 1762 egnade han sig
hufvudsakligen åt raderingskonsten. Han imiterade
dervid Rembrandts manér och lyckades uppnå mycket
af den måleriska verkan, som kännetecknar Rembrandts
blad. Död i Berlin 1775. O. G-g.
Schmidt, Friedrich Wilhelm August, tysk idylldiktare,
född 1764 i Fahrland vid Potsdam, d. 1838 som prest
i Werneuchen i Mittelmark, blef ryktbar särskildt
genom en af Göthe skrifven parodi.
Schmidt, Isak Jakob, tysk-rysk språkforskare, född
1779 i Rostock, dog 1847 som ryskt statsråd och
medlem af kejserliga akademien i Petersburg. Han
var en grundlig kännare särskildt af de mongoliska
och tibetanska språken, rörande hvilka han, utom
grammatiker och
ordböcker, skref förträffliga uppsatser i
Petersburg-akademiens handlingar.
Schmidt, Karl Kristian, rättslärd, publicist, född
d. 26 Okt. 1792 i Mariestad, blef 1811 student i
Lund, 1813 auskultant i Göta hofrätt och 1818 vice
häradshöfding. 1821 utnämndes han till fiskal i den
året förut upprättade skånska hofrätten, 1823 till
assessor och 1840 till hofrättsråd. Vid sidan om sin
ämbetsmannaverksamhet egnade sig S., som dessutom
var en framstående kommunalman, flitigt åt arbete
i pressens tjenst. 1830–44 var han medarbetare i
tidningen »Skånska posten», och 1838–43 var han
ansvarig utgifvare och redaktör af »Kristianstads
läns hushållstidning». Det var dock framförallt
genom sitt juridiska skriftställeri, som han gjorde
sig förtjent af efterverldens uppmärksamhet, såsom
utgifvare af dels »Juridiskt arkif» (1830–62) och
dels »Juridiska föreningens tidskrift» (1850–62),
hvilka tidskrifter med värme omfattade och i sin rätta
dager framställde de samtidigt förberedda reformerna
på lagstiftningens område, särskildt angående
strafflagarna och fångvården. 1845 förordnades S. till
arbetande ledamot af nya lagberedningen, efter att
redan 1841 hafva deltagit i den äldre lagberedningens
arbeten. S. å. utnämndes han till justitieråd. 1858
tog han afsked ur statens tjenst. Död i Stockholm
d. 30 Juli 1872.
Schmidt, Kaspar, psevdonymen Max Stirner, tysk
filosof, född 1806 i Bayreuth, dog 1856 i Berlin,
der han varit skollärare och literatör. Hans
förnämsta arbete, Der einzige lind sein eigenthum
(1845), var med sina radikala öfverdrifter en djerf
och anderik skrift, som vände sig såväl mot den
dåtida idealistiska filosofien som mot de dåtida
socialistiska sträfvandena.
Schmidt, Wilhelm Adolf, berömd tysk historieskrifvare,
f. 1812 i Berlin, blef 1839 privatdocent och 1845
e. o. professor vid dervarande universitet samt
kallades 1851 till professor i Zürich och 1860 i
Jena. 1848 var han ledamot af Frankfurtparlamentet
och 1874–76 medlem af tyska riksdagen. Död
1887. Hans förnämsta arbeten äro: Preussens
deutsche politik (3:dje uppl. 1867), Geschichte der
preussisch-deutschen unionsbestrebungen seit der
zeit Friedrichs des grossen (1851), Zeitgenössige
geschichten (1859), Elsass und Lothringen
(3:dje uppl. 1870), Tableaux de la révolution
française (1867–70), Pariser zustände während
der revolutionszeit (1874–75), Das perikleische
zeitalter (1877–79) och Handbuch der griechischen
chronologie (1888). Till dem kan läggas Geschichte
der denk- und glaubensfreiheit im 1. jahrh. der
kaiserherrschaft und des christenthums (1847).
Schmidt, Gustav, tysk tonsättare, f. 1816, d. 1882
som kapellmästare vid teatern i Darmstadt, skref
åtskilliga operor, bland hvilka Prinz Eugen rönte
stor framgång i Tyskland, samt manskörer i folkton.
A. L.
Schmidt, Heinrich Julian, berömd tysk
literaturhistoriker och publicist, född 1818 i
Marienwerder, blef 1836 student i Königsberg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
