Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwerin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finska vet. societetens »Bidrag», 36:te h.; äfven
separat. 1881) och Finlands historia (2 bd, 1887–89),
S:s hufvudarbete. Sistnämnda verk utarbetade
S. efter Kejserliga senatens 1881 gifna uppdrag
med anledning af ett statsrådet K. H. F. Furuhjelms
testamentariska förordnande, och arbetet honorerades
med en af Furuhjelm testamenterad summa, som med
räntor belöpte sig till 11,000 mark. Bland S:s många
tidskriftsuppsatser, de flesta i »Finsk tidskrift»,
hvilken han sedan 1887 redigerat i förening med
F. Gustafsson, må nämnas Var Gfustaf Adolf en
troshjelte eller en politiker? (i »Finsk tidskr.»,
1879), Anteckningar om försvarskriget i Savolaks och
Karelen 1741-1742 (i Svenska literatursällskapets
i Finland »Förhandlingar och uppsatser», I, 1886),
Lars Johan Ehrenmalm (dersammast. II, 1887) och
Drag ur ärkebiskop Jakob Tengströms literära lif
(dersammast., IV, 1889). S. medverkade kraftigt till
stiftandet (1885) af Svenska literatursällskapet i
Finland och har ifrån början varit medlem af dess
bestyrelse. Sedan 1888 är han ledamot af Finska
vet. societeten. S. har under märket »M. G. S.»
författat en mängd biografiska och historiska artiklar
i »Nordisk Familjebok», för hvilket verks finska
afdelning han sedan 1880 haft ledningen.
Schylander, Karl Gabriel, skådespelare, f. 1750
(enligt annan uppgift 1748), tjenstgjorde i
tullverket, men kom på balans, under det han var
tullinspektor i S:t Michel (enligt andra i Abborfors)
i Finland, och inleddes med anledning deraf i en
rättegång. Under en vistelse i Stockholm i och
för rättegången uppträdde han tillfälligtvis på
någon teater och väckte dervid sådant uppseende,
att han beslöt egna sig åt skådespelarekonsten,
dertill förmådd särskildt genom Gustaf III:s
öfvertalningar. 1787 tog han sålunda anställning vid
Ristells teater efter att hafva erhållit entledigande
från sin tullbefattning, med bibehållande af lönen,
och 1788 anställdes han vid kungl. teatern. S. vann i
synnerhet rykte för sitt återgifvande af käringroller,
hvilka han enligt samtida berättelser återgaf »med
en naturlighet i röst, gång, skick och åtbörder,
som svårligen kunde öfverträffas». Han var ock en
längre tid syssloman vid teatern, till slut med titeln
öfverinspektor. Död 1811.
Schyn, en af Albula genomfluten bergsklyfta i
schweiziska kantonen Grisons. Den 1868–69 byggda
Schynvägen är berömd för sina scenerier af vild
naturskönhet.
Schytte, Andreas, dansk statsvetenskaplig författare,
f. 1726 vid Bogense, d. 1777, var sedan 1761 professor
vid Sorö akademi. Han författade under sina sista år
några välskrifna arbeten: Staternes indvortes regering
(5 bd, 1773–76) och Staternes udvortes regering
(2 bd 1774–75) samt Danmarks og Norges naturlige og
politiske forfatning (1:sta delen, 1777). E. Ebg.
Schächenthal, en för sin naturskönhet, särskildt
för sina vattenfall bekant, långsträckt dal i
schweiziska kantonen Uri. Den är omkr. 16 km. lång
och genomflytes af vattendraget Schächenbach, som
mynnar ut i Reuss. Hufvudorten för turister är byn
Unterschächen, som
är belägen 1,015 m. öfver hafvet, vid ingången till
den måleriska Brunni-dalen.
1. Schäfer, Johann Wilhelm,
tysk literaturhistoriker, född 1809 i Seehausen
vid Bremen, död 1880 som öfverlärare i nämnda stad,
utgaf dels förträffliga handböcker i den tyska
literaturen, dels grundliga monografier öfver
den klassiska literaturperiodens ypperste skalder.
2. Schäfer, Arnold, tysk historiker, den förres
broder, född 1819 i Seehausen vid Bremen, död 1885
som professor i Bonn, författade Demosthenes und
seine zeit (3 bd, 1856–58; 2:dra, uppl. 1885–87),
Geschichte des siebenjährigen kriegs (2 bd, 1867–74)
m. m.
Schäferhatt (af T. schäfer, herde), sommarhatt,
af samma form, som begagnas af herdarna i södra
Europas bergstrakter.
Schäferi (af T. schäfer, herde), husdjurssk., den på
en egendom befintliga fårhjorden med dertill hörande
stall och ekonomi. Stamschäferi är ett schäferi,
hvars hjord utgöres af någon värdefull ras, hvarifrån
afvelsdjur spridas inom orten eller i landet. Fordom
egde svenska staten betydande stamschäferier,
hufvudsakligen af finulliga (merinos-) får.
C. A. L.
Schäffle, Albert Eberhard Friedrich, tysk-österrikisk
nationalekonom och statsman, född d. 24 Febr. 1831
i Nürtingen i Würtemberg, studerade i Tübingen och
blef 1860 professor i nationalekonomi vid dervarande
universitet, efter att i tio års tid hafva varit
verksam som publicist i Stuttgart. 1862–65 var
han medlem af würtembergska landtdagen och
1868 af tyska tullparlamentet, i hvilket han
afgjordt ställde sig på det sydtyska partiets sida
emot Preussen. Sistnämnda år kallades han till
innehafvare af den nationalekonomiska professuren i
Wien. När Hohenwart i Febr. 1871 öfvertog ledningen
af den österrikiska politiken, ingick S. som
handelsminister i dennes reaktionära, pietistiska
ministère, ehuru sjelf en afgjord demokrat, och han
gällde till och med som själen i hela regeringen. I
Okt. s. å. afträdde han från sin post, tillika
med sina kolleger, och bosatte sig i Stuttgart. Som
nationalekonomisk författare visade S. sig redan
tidigt berörd af den socialistiska strömningen,
ehuru han alltjämt höll sig fjärran från den
socialdemokratiska agitationen. Hans Quintessenz des
socialismus (anon. 1874; 8:de uppl. 1885) gaf honom
till och med rykte som fullständig socialist. Han har
i sjelfva verket intagit en sjelfständig ställning
bland förkämparna för den etisk-socialpolitiska
riktningen. Bland hans många skrifter, utmärkta
genom ett glänsande skarpsinne, men ej lättlästa, må
vidare nämnas: Die nationalökonomie oder allgemeine
wirtschaftslehre (1861; 3:dje uppl. 1873 under titeln
»Das gesellschaftliche system der menschlichen
wirtschaft»), Die nationalökonomische theorie
der ausschliessenden absatzverhältnisse (1867),
Kapitalismus und sozialismus (1870), Bau und leben
des sozialen körpers (1875–77; 2:dra uppl. 1881–82),
Grundsätze der steuerpolitik (1880) och Gesammelte
aufsätze (1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
