Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siderism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller månens omlopp i förhållande till solen o. s. y.
K. B.
Siderism. 1. (Af Lat. sidus, stjerna.) Stjernornas
inflytande på menniskans kropp – en betydelse af
ordet, hvilken företrädesvis förekom i 16:de och
17:de årh. – 2. (Af Grek. sideros, jern.) En sjukdoms
behandling medelst magnetiskt jern.
Siderit, miner., en benämning på den rhomboedriskt
kristalliserande jernspaten (se Jernmalmer).
Ant. Sj.
Siderografi (af Grek. sideros, jern, och grafein,
skrifva). Se Stålstick.
Siderolit, miner. Se Terralit.
Siderosis pulmonum, Lat. »jernlungor». – Liksom
lungorna kunna färgas svarta af inträngda kolpartiklar
(anthracosis pulmonum), så kunna de färgas röda
derigenom att jernoxidpulver inandas, t. ex. af
arbetare, som mycket handskas dermed. Pulvret
retar i lungorna till kronisk inflammation, så
att äfven lungsot kan uppstå. Sjukdomen upptäcktes
1864 af Zenker hos en fabriksarbeterska, som i 7
år i en illa ventilerad kammare sysslat med
jernoxidpulver (s. k. engelskt rödt), och som dog
vid 31 års ålder af lungsjukdom. Lungorna voro
tegelröda af jernoxid, som kunde uppskattas till
21 à 22 gram. På några ställen träffades äfven
vackert blå kulor af fosforsyrad jernoxidul eller
vivianit. Samma sjukdom träffades sedan äfven hos
glasslipare, som för slipningen begagna jernoxid.
F. B.
Siderotypi (af Grek. sideros, jern, och typos,
bild), konsten att frambringa ljusbilder medelst
citronsyrad jernoxid-ammoniak. Siderotypien uppfanns
af J. Herschel. Jfr Fotografi.
Sideroxylon L. (af Grek. sideros, jern, och xylon,
ved), »jernved», bot., ett till nat. fam. Sapotaceae
Endl., kl. Pentandria L., hörande slägte af väldiga
tropiska träd. Blomkronan är 10-klufyen, med hvarannan
flik inåtböjd; märket är enkelt och frukten ett
5-fröigt bär. Arter af detta slägte finnas i både
Ostindien och Vestindien samt i södra delen af Förenta
staterna. De lemna ett som byggnadsmaterial högt
värderadt virke. O. T. S.
Si deus pro nobis, quis (contra) nos, Lat., om Gud
är för oss, hvem kan då vara mot oss? (ett af Gustaf
I:s valspråk).
Sidgrane och Sidskägg, Nord. mytol., två namn på
Oden, hvilka beteckna guden såsom bärande långt skägg.
Th. W.
Sidhatt, Nord. mytol., ett af Odens namn. Oden
bar sid hatt för att dölja sin enögdhet.
Th. W.
Sidmouth [-möth], Henry Addington, viscount, engelsk
statsman, född 1757 i Reading, blef genom sin vän
Pitts mäktiga inflytande såväl invald i underhuset
1783 som utnämnd till dess talman 1789 samt till
premierminister och skattkammarekansler 1801. Ledare
för det rojalistiska partiet, tillvann S. sig Georg
III:s bevågenhet, men måste, då han enligt Pitts mening
efter freden i Amiens (1802) icke vidtog nog kraftiga
åtgärder för ett stundande krig med Frankrike, afgå
ur ministèren år 1804. I ersättning upphöjdes han
1805 till viscount och utnämndes till lordpresident i Privy
council, hvilket ämbete han dock s. å. lemnade,
dertill förmådd af det spända förhållande,
hvari han råkat till Pitt, Efter att hafva varit
storsigillbevarare och för andra gången lordpresident
(1806–07) ingick han 1812 som inrikes statssekreterare
i Liverpools ministèr. Med tvångslagar, suspension af
habeas-corpusakten m. fl. utomordentliga åtgärder
sökte han betvinga den radikala pressen och
reformmötena. I besittning af Georg IV:s synnerliga
förtroende stannade S. i ministèren till 1824, ehuru
han redan 1822 till Peel öfverlemnat ledningen af de
inre angelägenheterna. Död 1844.
Sidney [si’dne], stad i Australien. Se Sydney.
Sidney [si’dne], Sir Philip, engelsk skald, föddes
1554. Af hela sin samtid ansedd som Englands mest
hoppgifvande unge ädling, användes han till en
mångfald diplomatiska och militära uppdrag, men dog
1586, i blomman af sin ålder, till följd af sina i
slaget vid Zutfen erhållna sår. Såsom författare är
S. numera föga njutbar, men Elisabets tid såg i honom
en bland Englands störste skalder. Hans ryktbaraste
arbete är en sonettsamling, kallad Astrophel and
Stella. Dessa dikter anses af den engelska kritiken
skildra skaldens olyckliga kärlek till Essex’ sköna
och olyckliga dotter, Penelope Devereux, gift
med den brutale lord Rich. Med större sannolikhet
kunna dessa poetiska utgjutelser räknas till tidens
öfliga modepoesi. De skrefvos troligen vid samma tid
(1583), då S. gifte sig med Frances Walsingham,
hvilken han tyckes upprigtigt hafva älskat, och
hans syster och trogna väninna, lady Pembroke,
karakteriserar dessa eleganta dikter som »merry
riddles». Dessutom skref S. den ej fullt afslutade
heroiska herderomanen Arcadia, författad 1580–81 och
genom lady Pembrokes försorg utgifven 1590, samt en
för tidens estetiska smak ganska upplysande poetik,
An apologie for poetrie, skrifven 1581, men utgifven
först 1595. Maskspelet The lady of May, skrifvet
1578, är obetydligt. H. S.
Sidney [si’dne], Algernon, engelsk republikan,
andre son till grefve Robert af Leicester, föddes
i Penshurst (Kent) 1622, blef under inbördeskriget
(1642–46) generallöjtnant i parlamentshären
och tillhörde den kommission, som dömde Karl I
(1649). Sträng republikan, drog han sig tillbaka under
Cromwells protektorat, men inträdde i statsrådet 1659
efter dennes död och afgick s. å. till Danmark och
Sverige för att mellan dessa makter medla fred. Efter
restaurationen var han landsflyktig 1660–77, men blef
1678 medlem af underhuset, hvars oppositionsparti han
tillhörde. Jämte Russell och Monmouth anklagades han
för delaktighet i Ryehousekomplotten (1683) och dömdes
utan bevis till döden. Domen, som verkställdes 1683,
förklarades af Vilhelm III för ogiltig.
Sidoarf, jur. Se Arf.
Sidodetaschement, krigsv. Se Sidotrupp.
Sidoklys, skeppsb. Se Klys.
Sido-lanterna, sjöv. Se Lanterna.
Sidoljud l. lateraler. Se Lateral.
Sidomorän, geol. Se Morän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
