Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siderism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverstebeställning, men qvarstod i armén. Död på
Kappstad i Södermanland 1802. S. var en för sin tid
ovanligt kunnig militär och särskildt en skicklig
fortifikationsofficer.
Siegumfeldt [sig-], Herman Karl, dansk målare,
född d. 18 Sept. 1833 i Esbönderup i Nordsjälland,
genomgick konstakademien i Köpenhamn och började
1855 utställa sina genremålningar. 1863–64 fick
han akademiens resestipendium, men en sjukdom,
hvilken han hade ådragit sig genom öfveransträngning,
hämmade i hög grad hans utveckling, och 1867 måste
han alldeles upphöra att måla. Efter 1875 har han
likväl kunnat verka med förnyad kraft. Han har
nu vunnit ett ansedt namn som porträttmålare
och blef 1880 medlem af konstakademien.
Ph. W.
Siemens [simens]. 1. Werner S., tysk ingeniör och
fysiker, född d. 13 Dec. 1816 i Lenthe i Hannover,
blef 1S37 officer i det preussiska artilleriet
och hade då ifrigt sysslat med fysiska och kemiska
studier. 1841 tog han patent på galvanisk försilfring
och förgyllning samt uppfann kort derefter en
differentialregulator för ångmaskiner. 1846 riktade
han den elektriska telegrafien med uppfinningen af en
ny visaretelegraf, hvilken sedan fick användning vid
alla de svenska jernvägarna, och efter att s. å. hafva
anställt försök med guttaperka som isoleringsmedel
för underjordiska ledningar konstruerade han
den första skruftryckpressen för telegraftrådars
öfverdragande med guttaperka. Tillsammans med
J. G. Halske grundade han 1847 i Berlin en fabrik
för tillverkning af telegrafiska apparater, den
numera vida kända firman Siemens & Halske. 1848
på sommaren nedlade han i Kiels hamn, tillsammans
med prof. Himly de första undervattensminorna
med elektrisk antändning, till denna stads skydd
mot danska flottan. S. å. byggde han den första
stora telegraflinien i Tyskland, mellan Berlin och
Frankfurt a. M., och 1849 en underjordisk linie mellan
Berlin och Köln. 1850 tog S. afsked ur statens tjenst
för att egna sig uteslutande åt sina uppfinningar
och sin fabrik. Denna fabrik, som bl. a. byggt hela
det ryska telegrafnätet, har småningom utsträckt
sin verksamhet till alla verldsdelar, med filialer
i Petersburg, London, Wien, Tiflis och Woolwich,
på hvilken sistnämnda plats den har en storartad
kabelfabrik. S. upptäckte 1848 laddningsföreteelserna
hos kabelledningar och lade 1859 den första fasta
grunden för noggranna, elektriska mätningar,
genom att uppställa den s. k. Siemens’ enhet
(se Ledningsmotstånd, sp. 961). En af honom 1856
uppfunnen cylinderinduktor har funnit en vidsträckt
användning. 1867 beskref han en af honom konstruerad
dynamo-elektrisk maskin, som blef af den största
betydelse för frambringande t. ex. af elektriskt ljus
(jfr Induktionsapparater). S. har författat en mängd
vetenskapliga afhandlingar. Han promoverades 1860 till
filosofie hedersdoktor i Berlin och kallades 1874 till
medlem af dervarande vetenskapsakademi. – 2. Wilhelm
(William) S., den förres broder, tysk-engelsk
ingeniör, född d. 4 April 1823 i Lenthe
i Hannover, begaf sig i sin ungdom till
England för att patentera sin broder Werners
differential-regulator, slog sig ner i London
som civil-ingeniör och öfvertog 1858 ledningen af
Siemens & Halskes filial derstädes. Han tillvann
sig så stort erkännande i dervarande vetenskapliga
och tekniska kretsar, att han redan 1862 invaldes
i »Royal society». Sedan han fått kunskap om den
mekaniska värmeteorien, som utvecklats i arbeten af
Carnot och Clapeyron, sökte han på olika områden
af industrien genomföra regenerativprincipen och
vann i synnerhet genom sina regenerativa ugnar (se
Regenerator) en lysande framgång. 1867 anlade han
ett stålgjuteri i Birmingham och 1869 de storartade
»Landore Siemens steel works». S. konstruerade för
öfrigt en regenerativ-kondensator, en vattenmätare,
en pyrometer, en batometer, en hydraulisk broms
m. m. Bland hans skrifter märkas särskildt: On the
conversion of heat into mechanical effect (1852)
och On the increase of electrical resistance
in conditctors with rise of temperature and its
application to the measure of ordinary and furnace
temperatures (1871). Naturaliserad engelsk undersåte
redan 1859, blef S. adlad 1883, men dog d. 19
Nov. s. å. Jfr Obach, »Sir William Siemens als erfinder
und forscher» (1884). – 3. Friedrich S., de förres
broder, tysk ingeniör, född 1826 i Mentzendorf vid
Lybeck, arbetade tillsammans med sin broder Wilhelm på
konstruktionen af regenerativa ugnar och har användt
dessa ugnar företrädesvis i glasindustrien.
Siemens’ enhet, fys. Se Ledningsmotstånd, sp. 961.
Siemens’ gas. Se Gas, sp. 907.
Siemens-Martins-metoden l. Martin-metoden,
metallurg. Se Jern, sp. 1136, och Martin-metoden.
Siemens’ regenerator (regenerativa brännare). Se
Gas, sp. 919.
Siemienski, Lucian, polsk skriftställare, född 1809
i Kamionna-Gora i Galizien, blef fången i polska
kriget 1830–31, uppsatte 1848 i Krakov tidningen
Czas (Tiden) och var en kort tid professor i polsk
literatur vid universitetet derstädes. Död 1877. Han
utgaf berättelser, literaturhistoriska monografier
samt förträffliga öfversättningar.
Siemiradzki. Se Semiradski.
Siena. 1. Provins i italienska landskapet
Toscana. Areal 3,794 qvkm. 207,013
innev. (1881). Betydande marmorbrott. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, ligger i en kuperad,
naturskön trakt, 48 km. s. om Florens. Staden är
omgifven af en gammal mur med citadell och nio
portar. Ärkebiskopssäte. 25,204 innev. (1881). Siden
och yllevaror tillverkas, hvarjämte sockerraffinering
och halmflätning bedrifvas. Den trångt och
oregelbundet byggda staden eger storartade
arkitektoniska skatter, bland hvilka i främsta rummet
märkes den 1229 började och omkr. 1380 fullbordade
katedralen. Ehuru icke fullständigt utförd, är den
ett af den italienska gotikens mästerverk. I dess
inre finnas ett af yppersta marmorblock bestående
golf, en praktfull predikstol af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
