Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simolin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tämligen omfångsrikt, innehållande ett slags satirisk
qvinnospegel, i hvilken qvinnornas egenskaper
härledas från åtskilliga djurs. – 2. S. från Keos,
född år 556, död 468 f. Kr., en bland Greklands
förnämste lyriske skalder, var äldre samtida
och medtäflare till Pindaros, hvilken han väl är
underlägsen i poetisk hänförelse och tankarnas höga
flygt, men deremot öfverträffar i mångsidighet och
formens uttrycksfulla klarhet. Han lemnade tidigt
sin födelseort och besökte de många furstehofven
i Grekland, bl. a. Peisistratos’ i Athen, samt
tillbragte de sista tio åren af sin lefnad vid
Hierons hof i Syrakusai. Också undgick han icke
beskyllningen att sträfva efter furstegunst och mot
betalning stränga sin lyra till de rikes och mäktiges
lof. För öfrigt besjöng han nästan alla de stora
tilldragelserna under denna Greklands bragdrikaste
tidsålder. Bland annat vann han i Athen, vid täflan
med Aischylos och andra, priset för en elegi öfver
de vid Marathon fallne hjeltarna. Han försökte sig med
framgång inom alla grenar af lyrisk diktning. Mästare
var han i den af honom utbildade epigrammatiska
stilen (se Epigramm) och i elegien. Af hans
många dikter hafva till vår tid kommit ett betydligt
antal epigramm, till stor del egnade åt minnet af
perserkrigens hjeltar, äfvensom fragment af elegier
och af lyriska dikter i den doriska chorlyrikens
stil (se Grek. lit. sp. 1509). De äro utgifna af
Schneidewin (1835) och Bergk (i samlingen »Poetae
lyrici graeci», II, 4:de uppl. 1882). S. åtnjöt
anseende äfven såsom vetenskapsman och tänkare. Han
lär hafva egt ett utomordentligt minne och gäller
såsom uppfinnare af mnemoniken (se d. o.). Om den
literära betydelse, som tillerkänts honom, vittnar
bl. a. uppgiften att han i det grekiska alfabetet
infört nya bokstäfver ([xi], [eta], [omega], [psi]). A. M. A.
Simonoseki, stad på japanska ön Nippon, vid Van
der Capellen-sundet, midt emot staden Kokura på
Kiusiu. 19,532 innev. (1877). Staden, hvars hamn
före 1864 med hjelp af batterier hölls stängd för
europeiska fartyg, bombarderades nämnda år af en
förenad engelsk, holländsk, fransk och nord-amerikansk
örlogseskader. Batterierna raserades, och en
krigsskatt på flere mill. kr. utkräfdes.
Simons bay [sejmans bä]. Se False bay.
Simonsen, Laurids Vedel-S., dansk historiker,
f. 1780 på Fyen, på herrgården Elvedgård,
som han ärfde 1832 efter sin fader. 1803 tog han
medicinsk examen och 1804 doktorsgraden, men egnade
sig sedan uteslutande åt historiska studier. Han
utgaf början till Udsigt över nationalhistoriens
ældste og mærkeligste perioder (5 häft., 1813–16),
men ett försök, som han dervid gjorde att framställa
den danska adelns historia, vittnar mer om lärdom
än kritik och blef strängt bedömdt. S. inskränkte
sig derefter till vetenskapligt samlingsarbete och
skref en mängd monografier om enskilda adelsmän samt
fyenska herrgårdars och städers historia. Han fick
1811 titel af professor och dog 1858 som konferensråd.
E. Ebg.
Simonsen, Niels, dansk målare, född den 10 Dec. 1807
i Köpenhamn, utbildade sig vid konstakademien
och hos J. L. G. Lund, hvilken först lät honom
arbeta som litograf. Emellertid egnade han sig åt
konsten att modellera och vann 1827–28 akademiens
silfvermedalj samt 1829 dess mindre guldmedalj som
bildhuggare, under det att han samtidigt utförde
några arbeten till Kristiansborgs slott. 1832
vann han penningpremie för en målad modellfigur,
En sårad krigare, hvari hans största förtjenst, den
lefvande saftiga penselföringen, redan träder oss till
mötes. Efter att 1833 hafva väckt stor uppmärksamhet
med sin genretafla Den girige reste S., med offentligt
understöd, till München och stannade der till 1845,
frånräknadt utflygter till Tyrolen, Nord-Italien
och Algeriet, hvarifrån han med förkärlek hemtade
sina ämnen. 1848 blef han medlem af akademien, genom
stycket Tordenskjolds hukkert i kamp med en svensk
fregatt, och 1854 professor vid modellskolan. Efter
att hafva målat några taflor från kriget, särskildt
En bivuack (1849, Kristiansborg), målade han en tafla
med figurer i kroppsstorlek, Trolofning i Herrestad
i Skåne (1863, sammastädes), men såväl denna tafla
som Flickan som finner guldkornen (1859) visade,
att hans talang kom mera till sin rätt i taflor
med mindre figurer. Under sina sista år gick han
tillbaka till de honom från ungdomen kära ämnena från
beduin- och sjöröfvarelifvet men trots den behagfulla
penselföringen kunde han ej tillfredsställa den nyare
tidens publik, som kräfde en strängare natursanning
i utförandet. Deremot vann han sina elever genom
sin varma hänförelse för konsten. Han var medlem af
konstakademierna i Stockholm och München. Död d. 11
Dec. 1885. Ph. W.
Simonsen, Niels Juel, dansk operasångare,
f. i Köpenhamn 1846, fick undervisning af H. Rung,
debuterade 1868 som Hans Heiling samt har sedan med
stor framgång sjungit bl. a. Vilhelm Tell, Figaro,
Don Juan, Marsk Stig, Rigoletto, Pizarro, i Fidelio,
Valdemar, i Tove, och Wolfram, i Tannhäuser. Han
har äfven utmärkt sig som konsertsångare. I
Stockholm gasterade han såsom Tell 1876. »S. har
en förträfflig, utpräglad bariton» – säger en
dansk kritiker – »fyllig och klangfull både i
djup och höjd. Hans framställning är naturlig och
sann; det sympatiska lyckas honom bäst, men det
lidelsefulla är ej häller utan karakter och kraft.»
A. L.
Simonstorp, socken i Östergötlands län, Bråbo
härad. Areal 16,176 har. 929 innev. (1889). Annex till
Qvillinge, Linköpings stift, Norrköpings kontrakt.
Simplex, Lat., enkel. Se Kompositum.
Simplicius, påfve 468–83, uppträdde i de monofysitiska
stridigheterna med kraft till det ortodoxa partiets
försvar. Hans efterlemnade bref röra sig i allmänhet
kring denna schism.
Simplicius, filosof. Se Simplikios.
Simplifiera l. simplificera (Lat. simplificare,
af simplex, enkel, och facere, göra), göra enkel,
förenkla. – Simplifikation,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
