Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjökung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
örlogsfartyg. Genomgångna fjerde och sjette klasser
berättiga till samma förmåner som styrmans- och
sjökaptensexamina vid rikets navigationsskolor, och
godkänd examen i icke militära ämnen efter afslutad
sjette klass gifver behörighet till inträde vid
krigsskolan på Karlberg. Efter att hafva genomgått
skolan och godkänts i sjöofficersexamen utnämnes
lärjungen, för så vidt han blifvit förklarad
lämplig för örlogstjensten, till underlöjtnant
vid k. flottan. Om han deremot icke har erhållit
föreskrifvet betyg i lämplighet för örlogsyrket,
kan han föreslås till underlöjtnant i k. flottans
reserv. I allmänhet äro kadetterna boende utom
skolan. På vissa vilkor kunna de likväl erhålla
bostad inom densamma. Årsafgiften till skolan är
150 kr., och kadetterna åtnjuta fri undervisning och
läkarevård, fria resor från och till kadettfartygets
utrustningsort samt under sjöexpeditionen
fri kost. Kadettkåren utgöres af omkring 70
kadetter. Lärarepersonalen består för närvarande af 6
lärare i militära ämnen och 9 lärare i icke militära
ämnen, deraf 5 lektorer. Befälet utöfvas af en chef
(sjöofficer af regementsofficersgrad), biträdd af 3
kadettofficerare. Skolans högste styresman är chefen
för k. sjöförsvarsdepartementet. – Sedan 1872 är
Sjökrigsskolan inrymd i en för densamma särskildt
uppförd byggnad på Skeppsholmen. J. M-r.
Sjökung, zool. Se Alkekung.
Sjölag, lag angående sådana priväträttsliga
förhållanden, som röra sjöfarten. Sveriges nu
gällande sjölag är af d. 23 Febr. 1864. Den
aflöste den äldsta sjölagen, af d. 12 Juni 1667.
I. Afz.
Sjöllecherna. Se Berber.
Sjölund, poetiskt namn för Själland.
Sjölök l. hafslök, bot. Se Scilla.
Sjömakt betecknar dels ett lands krigsflotta med
hvad dertill hör, dels en stat, som underhåller
en krigsflotta. Den största sjömakten i den
senare bemärkelsen är England, som ännu har den
största krigsflottan, ehuru dennas betydelse något
sjunkit, sedan minvapnet börjat utgöra en vigtig
del af sjövapnet. Efter England komma Frankrike,
Nord-Amerikas Förenta stater och Ryssland såsom
jordens förnämsta sjömakter. Som sjömakter af andra
rangen anses Tyskland, Italien, Turkiet, Österrike,
Holland, Danmark, Sverige, Spanien och Portugal.
L. H.
Sjömalm, geol., en af jernockra (jernoxidhydrat)
bestående jernmalm, som förekommer på bottnen af
sjöar i åtskilliga af Sveriges provinser, särdeles
Småland, Dalarna och Värmland, såsom derstädes
lagerformigt utbredda, tunnare eller tjockare
anhopningar af dels små runda korn och kulor, dels
platta kakor, dels oregelbundna klumpar, hvilka äro
löst liggande vid hvarandra och vanligen blandade med
sand. Färgen är brunsvart, brun eller rostgul, brottet
jordartadt. Alltefter kornens form och storlek får
sjömalmen namn af »krutmalm», »ärtmalm», »hagelmalm»,
»penningemalm», »skraggmalm». – Tillgodogöres,
hufvudsakligen i Småland, för framställning af jern.
E. E.
Sjöman, sjöv. 1. Person, som egnar sig åt sjölifvet
som yrke. Jfr Jungman och
Matros. – 2. Afledaretåg, som sträckes emellan
stor- och fockvanten så högt öfver bastingeringen
l. relingen, att store-hals och skot vid ombrassning
gå klara för skeppssidan. Afledaretågen tjena
äfven att underlätta besättningens uppäntring
vid honnörs görande med relingsmanning.
R. N.
Sjömana, sjöv., utföra sådana arbeten, som erfordras
for att tillverka och underhålla ett fartygs
tackling o. d., såsom att bända riggen, pålägga
benslar, vefla, stroppa block, splitsa, förfärdiga
platting, mattor, stroppar, knopar, sjömansgarn,
knyttels m. m. Sjelfva arbetet kallas sjömaning.
R. N.
Sjömannaföreningen i Stockholm, stiftad 1863, har
till ändamål att utdela pensioner och understöd åt
delegare och deras enkor, lemna begrafningshjelp vid
dödsfall samt söka anskaffa, platser åt ledamöter,
som deraf äro i saknad. Hvarje medlem betalar
dels en inträdesafgift och dels årsafgifter,
som äro olika stora, alltefter den klass ledamoten
tillhör. Vid sjukdomstillfälle utdelas sjukhjelp med
7–3 kr. pr vecka. Obotligt sjuka erhålla vid behof
årsunderstöd, och pensionerna äro bestämda till
resp. 150–100 och 75 kr. årligen. För erhållande
af pension fordras, att man är 55 år gammal och har
tillhört föreningen i 20 år. Enkor till ett antal af
10 erhålla i pensioner resp. 50–30 och 20 kr. årligen.
L. H.
Sjömannasällskap, föreningar, bildade af för handeln
och sjöfarten nitälskande personer i åtskilliga af
Sveriges större sjöstäder. Det första och numera det
enda svenska sjömannasällskap stiftades i Göteborg
1831 och hade under några af de följande åren
filialafdelningar i Stockholm, Gefle och Visby. Dess
ändamål är att främja upplysning och vetenskaplig
bildning i allt, som länder till handelns och
sjöfartens nytta, äfvensom att bistå nödlidande
sjömän, deras enkor och barn. Sällskapet inrättade
en s. k. »tackelskola», hvarest ynglingar erhöllo
kostnadsfri undervisning i allt slags praktiskt
sjömansskap. I brist af nödiga medel måste dock
tackelskolan upphöra. Numera mottagas ynglingar i
stället, i den mån, utrymmet medger, å »Rydbergska
stiftelsens» i Stockholm fartyg, hvarvid sällskapet
endast har att bekosta deras utrustning o. d. (Se
Rydbergska stiftelsen.) Sällskapet, som styres af
en direktion, räknade 1888 omkr. 1,400 ledamöter,
deraf trenne betelkaptener. Ledamot är berättigad
föra sällskapets flagga såsom igenkännings-signal;
denna flagga har hvitt fält, omgifvet af blå och
gula kanter, samt i det hvita fältets öfre inre
hörn ett blått ankare och i midten med blå siffror
ledamotens nummer inom sällskapet. Hedersledamot
eger föra den s. k, »vapenflaggan» (N:r 1). För att
bereda fri bostad m. m. åt fattiga, ålderstigna sjömän
(företrädesvis sådana som seglat å Göteborgs-fartyg)
samt deras enkor, stiftade sällskapet 1875 ett
Sjömanshem (se d. o.). Vid 1887 års början upptog
sällskapets kapitalkonto 80,000 kr. Sedan 1873 är
konungen »Göteborgs sjömannasällskaps» beskyddare.
R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
