Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjösjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjöström, Axel Gabriel, finsk vitterhetsidkare
och öfversättare, född 1794, blef 1809 student,
1815 filos. doktor, 1816 docent i grekiska samt
1826 adjunkt och 1833 professor i samma ämne. Död
1846. S. tillhörde en krets af unga vitterlekare vid
Åbo akademi, hvilka tagit de svenske fosforisterna
till förebilder. Deras organ var till en början
kalendern Aura (1817–18), och der offentliggjorde
S. sina poesier, hvilka knappt kunna gälla
för mer än svaga efterbildningar af de svenske
nyromantikerna. Icke dess mindre åtnjöt S. hos
sin samtid ett stort rykte som skald. Hans flesta
akademiska afhandlingar äro trogna, men tunga och
ojämna öfversättningar från grekiska skalder. Man
har af honom öfversättningar af Anakreon (1826),
Theokritos (1830–33), Homeros’ Odyssé (1835–42),
fem af Evripides’ tragedier (1842–46) m. fl.
A. H.
Sjöström, Frans Anatolius, finsk arkitekt,
född i Åbo d. 3 Juli 1840, studerade först vid
tekniska realskolan i Åbo och sedan 1861 i Stockholm
vid konstakademien, hvars stora guldmedalj han
erhöll 1868. Efter att en tid hafva arbetat under
F. W. Scholander och utfört en del af ritningarna
till dennes synagoga i Stockholm blef S. 1872 lärare
vid tekniska realskolan i Helsingfors och 1873 vid
Polytekniska läroverket derstädes. Med ett skarpt öga
för formernas och liniernas skönhet arbetade S. hälst
och säkrast i renaissancens böjliga stil. Hans
mest betydande arbeten äro det Kiseleffska huset,
polytekniska institutet samt de ryska och tyska
läroverkshusen i Helsingfors. I alla dessa har han
med jämförelsevis ringa medel åstadkommit en betydande
totalverkan och mönstergillhet i detaljerna. Hans lifs
förnämsta uppgift, »Ständerhuset», blef beklagligt
nog aldrig utfördt. Sitt kall som lärare skötte han
med lust och lif. I Finlands arkitekturhistoria
intager han ungefär samma plats som Scholander
i den svenska. Som konstnär stadd i ständigt
framåtskridande, afled han d. 1 Aug. 1835, på sin
villa nära Helsingfors.
J. A.
Sjöstycke. Se Marinmålning.
Sjösås, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. Areal 8,631 har. 978 innev. (1889). S. bildar
med Dref och Hornaryd ett konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Vexiö stift, Uppvidinge kontrakt.
Sjötaktik (jfr Taktik), sjöv., vetenskapen om
huru krigsfartyg i förhållande till hvarandra
skola placeras för att intaga de för anfall och
försvar fördelaktigaste ställningar. Fordom voro
föreskrifterna i dessa hänseenden mycket vidlyftiga,
och s. k. evolutioner (se d. o.) öfvades flitigt,
under det eskadrar voro sammandragna. Sedan pansar-
och minbåtar tillkommit, har sjötaktiken i väsentlig
mån förändrat natur, så att de fall, då regler
på förhand kunna gifvas, betydligt inskränkts.
L. H.
Sjötofta, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal
6,904 har. 714 innev. (1889). Annex till Tranemo,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Sjötull. Se Bevillningar.
Sjö-tulpan, zool. Se Hafstulpan.
Sjö-turban, zool. Se Hafsturban.
Sjour, sjöv., detsamma som kronometer (se d. o.).
Sjövakt, sjöv., besättningens vaktgöring till
sjös. För sjövakt indelas manskapet i tvänne
hälfter, styrbords och babords vakt, med
vanligtvis 4 timmars vaktgöring i sender. Den
tjenstgörande vakten säges »hafva vakt på däck»
och den andra »hafva frivakt»; dock brukar äfven
den »fria vakten» tidtals deltaga i gemensamma
arbeten och exercis. Vissa befattningar ombord
medföra befrielse från vaktgöring, men de
s. k. »frivaktarna» äro tjenstskyldiga hela dagen,
vanligen från kl. 4 f. m. till 9 e. m. Denna
sjövaktsrutin och fördelning är i allmänhet antagen
å alla nationers örlogs- och handelsfartyg, då
deremot »hamnvaktstjensten» varierar betydligt.
R. N.
Sjövan. Se Befaren.
Sjövind, meteor. Se Landvind.
Sjövärdig l. sjöduglig, sjöv., säges om ett fartyg,
som i afseende å skrof, tackling, segel, maskin,
last och besättning är af den beskaffenhet att det
utan fara kan anträda resan. Jfr Plimsoll-lagen.
R. N.
Sjövärn (T. seewehr) kallas i Tyska rikets krigsmakt
den del af krigsmakten till sjös, som vid armén
motsvaras af landtvärnet (se d. o.). Vid sjövärnet
anställas såsom officerare en del befälhafvare vid
handelsflottan, hvilka tidtals inkallas till korta
öfningar.
Sjöärendena, Förvaltningen af. Se Förvaltningen
af sjöärendena.
Skabb (Lat. scabies), en hudsjukdom, framkallad af en
parasit, skabbdjuret (se Spindeldjur). 1. Skabben hos
menniskan anses omtalad, redan i Gamla testamentet
under namn af spetälska. Skabbdjuret omtalas med
säkerhet först, i 12:te årh., under namn af Suren,
i Sancta Hildegards verk »Physica». En lång historia
skulle kunna skrifvas om huru man förlorat skabbdjuret
och åter upptäckt det många gånger, huru fransmännen
i början af detta århundrade utfäst stora pris för
dess upptäckande, huru den lärda verlden 1829 lät
lura sig af Raspail med en ostlus och huru slutligen
korsikanen Renucci tog fram det rätta skabbdjuret
i Paris 1834. Sedan dess har man ej släppt det, och
Hebra har bidragit mycket att utreda skabbdjurets
naturalhistoria samt visat sjukdomens rent parasitära,
icke konstitutionella natur. Skabbdjuret, med en
aflångt rundad, grågul kropp, är nätt och jämt så
stort, att det kan ses af obeväpnadt öga. Honan, som
alltid förekommer talrikare, är nära 1/2 mm. lång,
hvaremot hannen uppnår endast 1/4 mm. i längd. De
hafva 8 ben, de fyra främre med sugvårtor, honans 4
bakre med långa borst, hannens bakre deremot 2 med
sugvårtor, 2 med borst. Ungarna hafva blott 6 ben,
4 främre med sugvårtor, 2 bakre med borst. Hannen
är på ryggen slätare än honan, som har flere rader
med taggar. Den befruktade honan gräfver en krokig,
stundom S-formig gång i huden, tätt under epidermis,
som upplyftes i flagor som en isvråk. I denna gång,
som vanligen blir 1/2–1 cm. lång, stundom längre,
lägger hon det ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>