Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoldrama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klasserna utgöra den s. k. gemensamma linien. Med den
4:de klassen inträder (se Latinlinie) delningen
i reallinie och latinlinie (hvilkas lärjungar
bruka benämnas realister och latinare). Från
och med 6:te latinklassens nedre afdelning
delas latinlinien i två grenar, den ena utan och
den andra med undervisning i grekiska (hvilkas
lärjungar bruka benämnas icke-greker och greker). –
De högre läroverken äro ej alla fullständiga på båda
linierna. Likaså omfatta ej alla femklassiga läroverk
både real- och latinlinie. Deremot hafva några af de
enligt stat treklassiga läroverken undervisningen
utsträckt till fyra eller fem klasser. För dessa
förhållanden är närmare redogjordt här nedan i
sammanhang med andra statistiska data, hvaremot
för öfriga organisationsfrågor, såsom lärotider och
undervisningsplaner m. m., hänvisas dels till »Samling
af författningar m. m. rörande allmänna läroverken
och pedagogierna, utg. af Zimmerman och Stjernstedt»
(2:dra uppl. 1879) och dertill hörande »Supplement»
(1882), dels till artiklarna Mogenhetsexamen och
Profår. Om man frånser Ystads läroverk, hvilket enligt
stat är femklassigt, men på stadens bekostnad utvidgas
till högre, hafva de högre läroverken hvartdera enligt
stat följande lärarepersonal: 1 rektor, ett antal
lektorer (3 à 7), ett antal adjunkter (6 à 17), 1
öfningslärare i teckning, 1 i musik samt 1 i gymnastik
och militäröfningar. De femklassiga läroverken
hafva med nedan angifna undantag enligt stat 1
rektor, 5 kolleger (= adjunkter) samt öfningslärare
som nyss. Undantagen äro att de tre läroverken i
Stockholm hafva 6 eller 7 kolleger och att Haparanda
läroverk har endast 4. De treklassiga läroverken
hafva hvartdera enligt stat 1 rektor, 2 kolleger samt
öfningslärare som nyss. Tillsammans finnas vid de
allmänna läroverken enligt stat 77 rektorer, 202
lektorer, 505 adjunkter och kolleger samt 77 lärare
i hvart och ett af de tre öfningsämnena. Dessutom
tjenstgöra der s. k. extra ordinarie lektorer och
extra lärare till ett vexlande antal samt vid några
få läroverk biträdande lärare i teckning samt i
gymnastik och militäröfningar och särskilda lärare
i välskrifning. Höstterminen 1889 funnos 11 extra
ordinarie lektorer vid 5 högre läroverk samt 120 extra
lärare, hvaraf 94 vid 22 högre, 18 vid 5 femklassiga
och 8 vid 7 treklassiga. Bland dessa voro 2 extra
ordinarie lektorer (vid Ystads läroverk) och 11
extra lärare (3 vid 2 högre och 8 vid 7 treklassiga)
aflönade af de särskilda städerna eller af enskilda
medel; alla öfriga voro aflönade af statsmedel.
Af de 36 högre läroverken äro 4 belägna i Stockholm,
nämligen Latinläroverket å Norrmalm (681 närvarande
lärjungar höstterminen 1889), D:o å Södermalm (361),
Realläroverket (352) och Nya elementarskolan (308),
2 i Göteborg, nämligen Latinläroverket (384) och
Realläroverket (552), samt 1 i hvar och en af
följande (enligt häfd stiftsvis ordnade) städer:
Upsala (421), Gefle (313). Hudiksvall (127), Linköping
(364), Norrköping (343), Vestervik (169), Skara
(340), Vänersborg (175), Strengnäs (106), Örebro
(397), Nyköping (190), Vesterås (228), Falun (200),
Vexiö (325), Jönköping (447), Lund (44l), Malmö (529),
Karlskrona (309), Kristianstad (252), Helsingborg
(349), Ystad (165), Halmstad (211), Kalmar (346),
Karlstad (383), Hernösand (204), Östersund (198),
Umeå (144). Luleå (127), Sundsvall (174) och Visby
(180), hvadan antalet närvarande lärjungar uppgick
till 10,795. – Af de 22 femklassiga läroverken
äro 3 belägna i Stockholm, nämligen Jakobs (250
närv. lärj:r), Katarina (169) och Östermalms (391), samt
1 i hvar och en af följande städer: Norrtelge (38),
Enköping (49), Söderhamn (89), Eksjö (84), Vadstena
(57), Mariestad (64), Borås (111), Lidköping (65),
Sköfde (91), Eskilstuna (115), Arboga (63), Karlshamn
(174), Landskrona (94), Uddevalla (136), Göteborg
(273), Oskarshamn (55), Kristinehamn (89), Piteå
(65) och Haparanda (36); således tillsammans 2,558
lärjungar. – Af de 19 treklassiga läroverken är 1
beläget i hvar och en af följande städer och köpingar:
Söderköping (38), Vimmerby (31), Alingsås (62),
Falköping (54), Askersund (27), Sala (31), Vernamo
(8), Sölvesborg (47), Ronneby (10), Trelleborg
(32), Engelholm (64), Varberg (61), Marstrand (16),
Strömstad (42), Åmål (23), Filipstad (43), Arvika
(62), Skellefteå (45) och Örnsköldsvik (34); således
tillsammans 730 lärj:r. – Hela antalet af närvarande
lärjungar höstterminen 1889 i de allmänna läroverken
uppgick således till 14,083.
Bland de högre läroverken finnas flere, vid
hvilka vissa klasser saknas antingen enligt den
ursprungliga planen för dem eller enligt senare
särskilda kgl. bref. Uteslutande latinläroverk är
endast 1, nämligen latinläroverket i Göteborg,
hvilket omfattar endast den gemensamma linien
och latinlinien. Uteslutande realläroverk,
d. v. s. omfattande blott den gemensamma linien
och reallinien, äro 2, nämligen ett i Stockholm och
ett i Göteborg. Utan realklasserna 6 och 7 äro 5,
nämligen de båda latinläroverken i Stockholm samt
läroverken i Vexiö, Halmstad och Hernösand. Utan 7:de
realklassen äro 7, nämligen läroverken i Hudiksvall,
Strengnäs, Nyköping, Vesterås, Kristianstad, Östersund
och Luleå. Utan latinklasserna 6 och 7 äro 2,
nämligen läroverken i Vestervik och Sundsvall. I
dessa förhållanden, som närmast afse läseåret 1889–90,
komma enligt k. proposition vid 1890 års riksdag och
riksdagens dertill lemnade bifall de förändringar att
vidtagas, att undervisning å reallinien meddelas vid
högre allmänna läroverket å Södermalm äfven i 6:te
och 7:de klasserna samt vid läroverket i Nyköping
äfven i 7:de klassen, men vid läroverket i Strengnäs
blott till och med 5:te klassen. – Ystads läroverk,
hvilket på stadens bekostnad är under utbildning till
högre, blef under läseåret 1889–90 på båda linierna
tillökt med öfre 6:te klassen. Nya elementarskolan
i Stockholm (se d. o.) intager en i flere afseenden
afvikande ställning; af dess klasser kunna endast de
fyra lägsta, hvilka äro fasta och ett-åriga, anses
motsvara de liknämnda vid de andra läroverken. – Bland
de femklassiga läroverken sakna 2 latinklasserna 4
och 5, nämligen Jakobs och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
