Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skräcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbättrades bruket betydligt, bl. a. derigenom att
bruksdammar och vattensumpar af huggen sten
uppfördes. Efter hans död kom. S. till ett bolag,
som längre fram disponerades af ryttmästaren
K. V. Hammarsköld till 1849, då han begaf sig
till Amerika. Han gällde länge som en af länets
driftigaste landtbrukare och störste spanmålshandlare,
men slutligen gjorde han ett storartadt fiasko,
som medförde mångas ruin. Det nuv. Skultuna
aktiebolag bildades 1860. S. består af 22 7/12 mtl,
med en areal af 1,769 har inrösnings- och 4,564
har afrösningsjord. Taxeringsvärdet är 969,600
kr. (1889). Till bruket höra manufakturverkstäder,
valsverk, tråd- och tubdrageri samt såg och
qvarn. B. S.
Skum, fys. Ett föremåls färg beror på hvilken
eller hvilka ljussorter, som det absorberar af det
påfallande ljuset (jfr Absorption). Ett föremål, som
ej absorberar något ljus, utan totalt reflekterar det
påfallande ljuset, måste derför, belyst af hvitt ljus,
synas hvitt. Men total reflexion inträder endast,
när ljuset träffar ett ämne, som har mindre optisk
täthet än det ämne, hvari ljuset fortplantar sig; och
reflekteras ljuset dervid i alla möjliga riktningar,
så att diflust ljus uppstår, måste de olika ämnena
tydligen vara innerligt blandade med hvarandra. En
sådan innerlig blandning af två ämnen med olika
optisk täthet: luft och vatten, bildar det skum,
som bland annat vid blåst uppstår på vatten, och
deraf förklaras dess krithvita färg. A. Bi-n.
Skummeslöf, socken i Hallands län, Höks härad. Areal
2,956 har. 826 innev. (1889). Annex till Östra Karup,
Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Skumnas, metallurg., kallas vid Åtvidabergs
kopparverk en mycket koppar- och zinkhaltig
skärsten eller trattsten, som samlar sig mellan
den vanliga skärstenen och slaggen i sulu-ugnarna,
då malmen ej blifvit nog rostad. Som skumnasen är
mycket svår att tillgodogöra, blef den i långliga
tider utkörd med slaggen på slaggvarpen, och
det var genom tillgodogörande af densamma, som
bergmästaren B. G. Bredberg på sin tid högst
betydligt uppdref Åtvidabergs tillverkning.
C. A. D.
Skunkdjuren, Viverridae, zool., familj tillhörande
gruppen Ailuroidea inom rofdjurens ordning. Denna
familj innefattar ett stort antal tämligen olikartade
små rofdjur, hvilka äro inskränkta till Gamla verldens
varma regioner; endast tvänne hithörande arter
förekomma i södra Europa. Kroppen är i allmänhet
långsträckt, smärt, med lång svans. Somliga äro
tågångare, och fötterna likna katternas, enär klorna
kunna dragas tillbaka; andra äro hälgångare med stora,
icke retraktila klor och nakna fotsulor. Tändernas
antal vexlar något; dock förekomma alltid å hvardera
sidan två knöliga kindtänder i öfver- och endast en
i underkäken. I närheten af analöppningen finnas
körtlar, som afsöndra oljeartade starkt luktande
vätskor, hvilka hos somliga arter samlas i särskilda
behållare. Lefnadssättet är mycket olika. De flesta
äro uteslutande köttätare. Hit höra zibetkatterna,
Viverrinae, mangusterna, Herpestinae, Genetterna,
Genetta, m. fl. L-e.
Skupsjtina (Serb. skupstina), serbiskt namn
för församlingar i allmänhet. – Narodna
skupsjtina, »nationalförsamlingen», Serbiens
årligen sammanträdande folkrepresentation. Se
Serbien, sp. 896. – Skupsjtina är ock namn på den
montenegrinska nationalförsamlingen. Se Montenegro,
sp. 291.
Skurknöl, med., ett slags ansvällningar. Se Hygrom.
Skuror l. skåra (af skära), herald., linie, som delar
en vapenskölds yta. Skurorna kunna till antal och form
vexla i det oändliga. Om den spets, som uppkommer af
tvänne sammanstötande skuror, har sköldens öfre eller
nedre kant till bas, eller om den börjar på öfre
eller nedre sköldkanten och slutar midt på sköldens
sidor eller går till nedre eller öfre hörnen, uppstår
en s. k. mantelskura.
Skurup, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 3,591 har. 3,257 innev. (1889). S. utgör
ett till egaren af Svaneholm patronelt pastorat af
3:dje kl., Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Skurusund, ett smalt sund i Stockholms skärgård,
mellan Värmdön och Sickla-ön. Det förenar
Halfkak-sundet, en del af stora segelleden från Vaxholm
till Stockholm, med Dufnäsfladan, hvilken genom
Baggensstäket löper ut i Baggensfjärden. På sundets
klippiga stränder ligger en mängd landställen.
Skuta, sjöv., ett mindre fartyg, afsedt för flod-
eller kustfart. I dagligt tal kallar man stundom
hvarje fartyg skuta, dervid man dock ej fäster
afseende på någon särskild typ. I de nordiska
vikingaflottorna funnos ett slags krigsskepp, som
kallades skutor, hvarifrån namnet torde härleda sig.
R. N.
Skutari. 1. Vilajet i nordvestligaste delen af
europeiska Turkiet (norra Albanien), s. om Montenegro,
vid Adriatiska hafvet. Omkr. 103,000 innev. (1885). –
2. (Turk. Skodra; Slav. Skadar) Hufvudstad i nämnda
vilajet, på en lågländ udde vid sydöstra änden af
Skutari-sjön, mellan Bojana, hvilken för sjöns
vatten till Adriatiska hafvet, och Drins hufvudgren
Drinasa. 24,500 innev. (1880), till största delen
muhammedaner. S. med 13 till detsamma hörande byar
betäcker en areal af 9 qvkm. Dess byggnader äro
obetydliga, med undantag af ett gammalt venezianskt
citadell. På grund af sitt förträffliga läge har det
en liflig handel samt drifver dessutom vapensmide
och tillverkning af bomullsvaror. – Livius nämner
S. (Lat. Scodra) som hufvudstad för konung Gentius
af Illyrien, hvilken efter dess fall, 168 f. Kr.,
fördes fången till Rom. I 7:de årh. eröfrades S. af
serberna, tillhörde derefter venezianerna och föll
1479 i turkarnas händer. – 3. (Turk. Üsküdar, »post»,
så kalladt, emedan det fordom var station för de
asiatiske kurirerna.) Stad i asiatiska Turkiet,
det forna Chrysopolis vid Bosporens östra strand,
midtemot Konstantinopel, till hvars förstäder
det räknas. Amfiteatraliskt beläget på sluttningen
af flere kullar, erbjuder S. en mycket pittoresk
anblick. Dess folkmängd uppgår till omkr. 60,000
pers., nästan uteslutande muhammedaner. – Handeln
med frukt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
