Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutmunsnäcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro korta och försedda med små taggar. I Skandinavien
förekomma 12 arter. L-e.
Släp, socken i Hallands län, Fjäre härad. Areal
4,201 har. 1,454 innev. (1886). Annex till Vällda,
Göteborgs stift, Fjäre och Vilske kontrakt.
Släpa, sjöv., bogsera. »Taga på släp» l. »hafva i
släptåg» är att bogsera, men »hänga på släp» l. »vara
i släptåg» betyder att blifva bogserad. – Släpare
l. släptåg, bogsertåg. – Båtsläpare, egentl. bogsertåg
till båtar, men i dagligt tal ett groft tåg, hvaruti
båtarna förtöjas akter om fartyget. Jfr Bogsera. R. N.
Släpbord, sjöv., en af plankor eller bräder
sammanfogad beklädnad, som hänges på utsidan af ett
fartyg midtför en lastlucka, för att vid lossning och
lastning skydda skeppssidan för skamfilning (nötning)
af de tunga varor, som firas ned eller hissas upp.
R. N.
Släpflugsnapparen, zool. Se Paradissnapparna.
Släpförhuggning. Se Förhuggning, befästningsk.
Släpmundering. Se Mundering.
Släpningsfriktion. Se Friktion.
Släppa, geol. Se Aflossning.
Släp-planka, sjöv. Se Aflöpning.
Släp-ribba, sjöv. Se Aflöpning.
Släpsvaleslägtet. Se Nattskärrorna.
Slätbaken, vik af Östersjön, intränger i nordvestlig
riktning i Östergötland, mellan Björkekinds härad
af Vikbolandet i n. och Hammarkinds härad i s. Dess
längd är 16 km. och största bredd 2,5 km. Den norra
stranden är brant och ofta lodrätt stupande, den södra
deremot är låg och mer bebyggd. Ej långt från sjelfva
inloppet, Ettersundet, vid Eknön, ligger på en holme
ruinen af slottet Stegeborg (se d. o.). Innerst i
viken, vid Mem, vidtager Göta kanal, hvarför liflig
trafik råder på S. Förnämsta tillflödet är Gusumsån
vid Mem.
Slätduk, sjöv., den yttre jämna, släta delen af ett
segel, som vid beslagningen täcker den öfriga delen
af seglet och bildar liksom ett kapell till detsamma.
R. N.
Slätning, bergsv. Se Jern, sp. 1133.
Slätrockan, zool. Se Rockor.
Slätskonert, sjöv. Se Skonert.
Slätsnokar, Coronellidae, zool., en familj tillhörande
gruppen Colubriformia och ordningen ormar (Ophidia)
inom reptilernas klass. Hithörande ormar äro af
medelmåttig storlek; svansen kort, ej tydligt afsatt
från kroppen; hufvudet plattadt med vanligen rundad
nos. Fjällen släta, buksköldar utan köl. De främsta
tänderna äro de kortaste. Till denna familj hör den
i Sverige vanliga släta snoken (se Snokslägtet).
L-e.
Slätt, geogr., kallas hvarje landsträcka, inom hvilken
endast relativt små höjdskilnader förekomma. Ingen
slätt af större omfång eger en fullkomligt
horisontal yta. Man skiljer mellan vågformiga slätter,
hvilka genom en tämligen regelbunden vexling af
höjningar och sänkningar förete bilden af en vattenyta
i sakta vågrörelse, och slättland, hvilka här och
der afbrytas af lägre åsar, flodbäddar m.
m. Med afseende på sitt läge öfver hafvet delas
slätterna i högslätter (platåer) och lågslätter,
hvarvid äfven det omgifvande landets nivå är en
bestämmande faktor. Sålunda räknas sträckor af
omkr. 400 m. höjd och deröfver till lågslätter i de
land, der högslätter af 2–3,000 m. höjd utbreda sig,
under det att ytor med förstnämnda höjd på andra
håll i proportion till det kringliggande landet
blifva högslätter. Den ojämförligt största delen af
jorden upptages af slätter. De största högslätterna
äro: öknen Gobi i Asien, Sahara i Afrika, Kastiliens
högslätt och den schwabisk-bajerska i Europa, Anahuacs
och Quitos högslätter i Mejico och i Syd-Amerika. De
förnämsta lågslätterna äro den vestsibiriska i
Asien, den sarmatisk-germanska i Europa, de stora
flodområdena i Amerika och stora delar i det inre
af Australien. På några ställen sänka sig slätterna
t. o. m. under hafsytan, s. k. depressioner, af hvilka
den uralisk-kaspiska är den märkligaste. Slätternas
olika växtlighet framkallar skilnaden mellan
de fullkomligt ofruktbara öknarna, de stora
kulturslätterna samt de mer och mindre odlingsbara,
ofta gräsbärande hedarna, hvilka i olika land gå under
namn af landes, llanos, pampas, prärier, savanner,
stepper, tundror m. fl. (se dessa ord).
Slättackladt l. slättoppadt, sjöv., säges ett
fartyg vara, då det ej är försedt med rår, utan blott
förer gaffel- och stagsegel. R. N.
Slättbo, härad i Kalmar län, ingår i Ölands
domsaga. Ölands Norra mots fögderi samt omfattar
socknarna Alböke, Köping, Repplinge, Högsrum och
en del af Löt samt staden Borgholm. Areal 17,497
har. 5,162 innev. (1889).
Slätt-Dal, en del af landskapet Dal (se d. o.).
Slätthvaren, zool. Se Hvarslägtet.
Slätthög, socken i Kronobergs län, Allbo härad. Areal
13,810 har. 2,259 innev. (1889). S. bildar med
Mistelås ett konsistorielt pastorat af 2:dra klass,
Vexiö stift, Allbo kontrakt.
Slättåkra, socken i Hallands län,
Halmstads härad. Areal 13,049 har. 1,637
innev. (1889). S. bildar med Qvibille ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt.
Slättängs tingslag, i Skaraborgs län, ingår i Vartofta
och Frökinds domsaga 13,335 innev. (1889).
Slöinge, socken i Hallands län, Årstads härad. Areal
1,950 har. 964 innev. (1889). S. bildar med Eftra
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt.
Slöjd (Fornsv. slöghd, sedermera slögd) är ett
ord af rent nordiskt ursprung, hvilket, härledt
från det gamla adjektivet slög (skicklig, händig,
konstfärdig) egentligen betyder skicklighet,
händighet, konstfärdighet. Småningom har emellertid
begreppet slöjd fått en mera säregen betydelse, då
detsamma numera oftast användes för att beteckna
ett icke yrkesmässigt utöfvande af vissa kropps-
eller handarbeten. Under de senaste åren, efter
det utlandets uppmärksamhet blifvit riktad på den
svenska slöjdundervisningen, har man äfven börjat
öfverflytta uttrycket slöjd till andra språk, detta
dock uteslutande i den mera inskränkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
