Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sollohub ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sandsten, hvilken är berömd för sin godhet. S. är
helt och hållet skogklädt och når sin högsta höjd
i Moosberg (515 m.) Utom sandsten lemnar det äfven
jern och torf.
Sollohub l. Sollogub, Vladimir Aleksandrovitj, grefve,
rysk skriftställare, född i Petersburg 1814, död i
Homburg 1882, var från 1850 statsråd och ledamot i
Transkaukasiens förvaltning. Hans förnämsta arbete är
Tarantas (1845), i hvilket han skildrar kontrasten
mellan en rysk patriarkalisk enfald och en modern
öfverförfining. För öfrigt författade han några
komedier, noveller och literaturhistoriska skizzer.
Solmaskin. Se Ericsson, John.
Solmikroskop (jfr Mikroskop), ett optiskt instrument,
med hvars tillhjelp man kan erhålla förstorade bilder
af föremål projicierade på en hvit skärm. Under det
att vid det vanliga mikroskopet endast en person i
sänder kan betrakta den förstorade bilden, blir man
genom användning af solmikroskopet i stånd att för
ett större publikum framställa bilder af mikroskopiskt
små föremål. Vid detta slags mikroskop blir föremålet
belyst af från en plan spegel reflekteradt solljus,
som medelst en samlingslins koncentreras på föremålet,
hvilket härigenom blir utsatt för ett intensivt
ljus. Detta starkt belysta föremål är placeradt något
framför brännpunkten till ett akromatiskt linssystem,
och härigenom uppstår en starkt förstorad, reel bild
på andra sidan dessa senare linser i förhållande till
föremålet, och denna bild kan uppfångas på en hvit
skärm. I allmänhet är den praktiska anordningen vid
solmikroskopet sådan, att belysningslinsen, tillika
med spegeln, är placerad vid ena änden af ett rör,
i hvars andra ände det belysta föremålet är placeradt,
under det att det förstorande linssystemet är anbragt
omedelbart framför föremålet. Detta gäller, när det är
fråga om genomskinliga eller genomlysande föremål. Om
man med solmikroskop önskar framställa en förstorad
bild af en fast, ogenomskinlig kropp, måste man ställa
så till, att den blir starkt belyst på den sida, som
är vänd åt det förstorande linssystemet till. Emedan
till följd af förstoringen det ursprungligen intensiva
ljuset blir betydligt försvagadt, komma bilderna att
blifva otydliga i samma mån som förstoringen ökas,
och då bilderna i allmänhet icke äro skarpa, hafva
dessa instrument ingen vetenskaplig betydelse, utan
användas hufvudsakligen för undervisningsändamål. Då
det är förenadt med stora svårigheter att begagna sig
af solljus som belysningsmedel, alldenstund solen
förflyttar sig och ofta är undanskymd af moln, har
man ersatt denna ljuskälla med hydrooxygenljus eller
en elektrisk lampa, Man erhåller då s. k.
hydrooxygen-mikroskop och fotoelektriska mikroskop.
Soimisation, den metod att inlära de musikaliska
intervallen, som tillskrifvas Guido från Arezzo,
och som indelar tonsystemet i tre sextoniga skalor
eller »hexakord», hvari de sex tonerna benämnas ut
re mi fa sol la, efter begynnelsestafvelserna i
följande verser till den
helige Johannes: »Ut queant laxis resonare fibris mira
gestorum famuli tuorum, solve polluti labii reatum,
sancte Johannes.» Hexakorden grepo in i hvarandra och
började på f, g och c. Så snart melodien öfversteg
sex toner, måste man öfvergå in i ett nytt hexakord,
och vid denna öfvergång eller »mutation» förändrade
tonerna sitt namn i enlighet med sin ställning i det
nya hexakordet, hvarjämte vid öfvergången från första
hexakordet till de andra tonen b förvandlades till h
och vice versa (jfr Hexakord och Mutation). Systemet
tydliggjordes derigenom att man uppskref tonernas
namn på lederna af en tecknad hand (»Guidoniska
handen»). Senare variationer af solmisation äro
bobisation, bebisation och damenisation. I 17:de
årh. förlorade metoden alltmer sin brukbarhet, ehuru
Italien och Frankrike bibehållit dess namn på skalans
toner, hvarvid såsom namn på sjunde tonen tillades
stafvelsen si, bildad af begynnelsebokstäfverna i
»Sancte Johannes». A. L.
Solmona [sålmåna], naturskönt belägen
stad i italienska provinsen Aquila degli
Abruzzi, vid Vellas inflöde i Gizzio
och Castellamare–Aquila-banan. 14,219
innev. (1881). Biskopssäte. Tillverkning af
papper, kläde, strängar och konfityrer. Staden
eger ett stadshus från början af 16:de årh. samt en
vattenledning, anlagd 1258. I S., det forna Sulmo,
föddes skalden Ovidius (43 f. Kr.).
Sol-motor (af Lat. motor, en, som sätter någonting
i rörelse), detsamma som solmaskin. Se Ericsson, John.
Solms, gammal tysk, från Wetterau härstammande, i de
furstliga linierna S.-Braunfels och S.-Hohensolms-Lich
samt flere grefliga linier delad slägt, hvars
riksomedelbarhet upphörde år 1806.
Solmånad, astron. Se Månad.
Solna, socken i Stockholms län, Danderyds
skeppslag. Areal 1,857 har. 2,553
innev. (1889). S. utgör ett patronelt-regalt
pastorat af 1:sta kl., Upsala stift, Östra Roslags
kontrakt. Till socknen höra Karlbergs och Ulriksdals
slott, med Ulriksdals kapell.
Solo (plur. soli, af Lat. solus, ensam), Ital.,
»ensam», benämning på ett musikstycke eller ställe
inom ett sådant, som skall utföras af en enda
person, eller vid hvars utförande en eller flere
personer skola mera framträda än de öfriga. (Jfr
Tutto.) – Solist, person, som utför ett soloparti.
A. L.
Sol- och lejonorden, persisk orden, stiftad
1808 af sjah Feth Ali, utdelas som belöning
för civila och militära förtjenster. Den har fem
klasser. Ordenstecknet är en silfverstjerna med rund
midtsköld, hvilken å grön grund visar ett upprätt
stående (eller, när orden gifves åt utländingar, ett
hvilande) lejon med lyft sabel i högra ramen och bakom
detsamma en uppgående sol. Det bäres af perser i ett
band af olika färg, af utländingar i ett grönt band.
Sologne [sålå’nj], område i franska landskapet
Orléanais, inom departementen Loir-et-Cher, Cher och
Loiret. Omkr. 5,000 qvkm. Fordom ett välodladt land,
blef S. fullkomligt ödelagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
