Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stämning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myndigheter, med stämpelpapper, proportionell emot
det penningevärde, hvarå de lyda, ehuru ej alltid
efter samma beräkningsgrund. Besväret för myndigheten
står dock i intet förhållande till det ifrågavarande
penningevärdet; en stor del af stämpelafgiften måste
derför betraktas såsom en eller annan form af skatt af
förmögenhet. Detta visas ännu klarare, när handlingar
skola förses med stämpel, äfven då ingen myndighet
har någon befattning med dem. Charta sigillata å
karaktersfullmakter, adelsbref, ordensbref o. s. v. är
väsentligen att betrakta såsom en rangskatt.
Huruvida dylika stämpelpappersafgifter äro
berättigade och lämpliga måste bero icke blott deraf
om stämpelpapper är en lämplig form för utkräfvande af
skatt, utan ock på det teoretiska och praktiska värdet
af den skatteart, som utkräfves genom stämpelpapper.
Stämpelpapper uppgifves vara en holländsk
uppfinning. Det kom till användning först
i uppfinnarens fädernesland, 1624. Andra land
följde exemplet: England 1671, Frankrike 1673,
Österrike 1686. I Sverige utfärdades den första
»Ordning och stadga om insegladt papper eller
charta sigillata» d. 4 Dec. 1660. Afgiften har här,
ehuru ej alldeles utan afbrott, bestått till våra
dagar och behandlas efter 1809 års regeringsform
(§ 60) såsom en bevillning. Nu gällande förordning
utfärdades d. 5 Sept. 1890. I riksstaten för år 1891
äro stämpelpappersmedlen beräknade till 3,600,000 kr.
Stämpelverket. Se Manufakturstämpelverket.
Stämpfli, Jakob, schweizisk statsman, född 1820 i
Schupfen i kantonen Bern, var först advokat, hvarjämte
han uppträdde i »Bernerzeitung» som förkämpe för
politisk radikalism. Ifrigt yrkande på en reform af
författningen, inkallades han i författningsrådet
1846 och blef s. å. finansdirektor, i hvilken egenskap
han genomdref införandet af direkt beskattning. 1849
blef S. regeringspresident i Bern, men afgick 1850
tillika med hela den radikala regeringen och egnade
sig derefter å nyo åt advokatyrket. 1856–62 var han
president i förbundsrådet, och 1865 öfvertog han
ledningen af edsförbundets bank i Bern. Död 1879
i Bern.
Stämpling. 1. Skogsh. Alla träd, som utsynas
till afverkning å allmän skog, som af jägmästare
förvaltas, eller annorlunda än till husbehof
nyttjas å annan allmän skog, skola såväl vid roten
som å stammen vid manshöjd åsättas kronans märke,
bestående af en kunglig krona och derunder de
tvänne sista siffrorna i årtalet. Detta kallas
stämpling. – 2. Bergsv. Se Förstämpling. –
3. Detsamma som kröning (se d. o. 3). – 4. Om
stämpling af fabriksalster se Fabriksmärke (jfr
dock en k. förordn. af d. 28 Nov. 1884). – 5. Om
stämpling af ädla metaller se Kontrollstämpling. –
6. Om stämpling af kort se Kortstämplingsafgift.
1. C. G. Hz.
Ständer. Se Riksstånd och Stånd.
Ständigt vederlag, kamer. Se Kronotionde.
Stängbardun, sjöv. Se Barduner och Tackling.
Stängel (Lat. scapus), botanisk term, betecknande
en bladlös stjelk, uppbärande en eller flere
blommor. En sådan stängel är egentligen detsamma som
ett blomskaft utgående från en jordstam (rotstock,
lök o. s. v.), antingen från dess sidor eller från
en bladrosett i toppen af densamma. Jfr Stam 1.
O. T. S.
Stängsellinie, befästningsk., ett hindfer afsedt att
mot fientliga fartyg spärra inloppet till vigtigare
hamnar eller landningsplatser. En stängsellinie kan
anordnas på många olika sätt, t. ex. genom flere
rader grofva kedjor spända mellan stränderna;
stängselflottar, sammansatta af flere hvarf
fast sammanbundna stockar och säkert förankrade
medelst grofva kedjor och ankare; minlinier
(se Mina, sp. 33); sjöpalissader, flere rader i
bottnen nedslagna pålar med stenfyllning emellan;
stenkistor, försänkta bredvid hvarandra i en eller
flere rader, samt bankar eller försänkningar af grus
eller sten med minst 6 m. krönbredd, utfyllda till
en höjd af 1,5 m. under vattenytan. De tillfälliga
spärrningsmedlen, kedjor, stängselflottar och minor,
måste under fredstid anskaffas och å någon närbelägen
plats förvaras, för att vid krigstillfalle hastigt
kunna utläggas. De permanenta, sjöpalissader,
stenkistor och försänkningar, måste under fredstid
fullständigt utföras. Då inga förberedelser äro
träffade, kan ett farvatten, som ej är alltför djupt,
provisoriskt stängas medelst försänkta fartyg. I
stängsellinien lemnas en smal, under fredstid
utprickad inseglingsränna. Vid krigstillfälle
borttagas prickarna, och in seglingsrännan beskjutes
från fästningsverk och öppna kustbatterier. O. A. B.
Stängselskyldighet, detsamma som
hägnadsskyldighet. Se Hägnad.
Stängvant, sjöv., tåg, som sidovägen stötta
stängerna. Se Tackling. R. N.
Stängvindare l. stängvindarerep, sjöv., ett groft tåg,
hvarmed märsstänger upp- och nedtagas.
Stänkbord, skeppsb., en liten lös bräda, som sättes
ofvanpå relingen å båtar, vanligen endast för- och
akterut, för att skydda för stänk. R. N.
Stärkelse, kem., benämnas i allmänhet kolhydrat,
som hafva sammansättningen n C6 H10 O5 samt äro
amorfa, olösliga eller svällande i kallt vatten, men
lösliga eller starkt svällande i hett vatten. Till
stärkelsearterna räknar man inulin, lafstärkelse
och vanlig stärkelse l. amyium. Stärkelse förekommer
mycket allmänt i växternas celler, särdeles i sådana
väfnader, som äro afsedda för fortsatt utveckling,
såsom i frön och jordstammar. Den finnes i cellerna
alltid i form af större eller mindre korn, olika
hos olika växter. Ofta visa sig stärkelsekornen
sammansatta af tjockare och tunnare koncentriska
lager. Den i handeln förekommande stärkelsen beredes
dels af potates (potatesmjöl), dels af hvete (vanlig
stärkelse). Potatesen rifves till mos, som i en sil
tvättas med vatten. Stärkelsekornen medfölja vattnet
genom silens fina öppningar och afsätta sig ganska
snart. Efter upprepade afsköljningar torkas stärkelsen
i luften eller i torkrum. För att erhålla stärkelse
af hvete, uppblöter man kornen och krossar dem under
pågjutning af vatten, som får afrinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
