Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syssloman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Sparta, der dessa måltider buro det specifika namnet
fiditia (i äldre tider andreia, »mannasamqväm»),
voro alla medborgare förbundna att dagligen deltaga i
dem. Måltiderna intogos i slutna matlag af ungefär 15
personer, hvilka vid uppstående tomrum kompletterade
sig medelst omröstning med brödkulor. Medlemmarna
af ett sådant matlag kallades tältkamrater, och hela
inrättningen stod tydligen i nära samband med statens
militäriska organisation. Hufvudrätten utgjordes af
den berömda spartanska svartsoppan, i hvilken blod
ingick såsom en beståndsdel. Såsom dessert tjenade
ost, fikon och oliver. För öfrigt stod det hvarje
deltagare fritt att undfägna sina bordskamrater
med någon extra rätt af villebråd, bakverk eller
dylikt. Detta lär dock med tiden hafva urartat derhän
att den föreskrifna spisordningen iakttogs endast till
formen, hvaremot man i verkligheten njöt ett ganska
yppigt kosthåll. Till bestridandet af den gemensamma
mathållningen erlade hvarje deltagare ett visst
månatligt belopp af lifsmedel och penningar. Den,
som underlät eller af fattigdom var urståndsatt
att erlägga detta bidrag, var utesluten från
syssitierna, men på samma gång förlustig sina fulla
medborgerliga rättigheter. På Kreta voro syssitierna,
der kallade andreia, inrättade på mera kommunistisk
grundval. Åtminstone med afseende på staden Lyktos är
det nämligen meddeladt, att dessa måltider bekostades
af statskassan, som äfven lemnade bidrag till de
hemmavarande familjernas underhåll. A. M. A.
Syssloman kallas den, som fått i uppdrag att sköta
angelägenheter för en annan person; denne senare
åter hufvudman. I modern rätt förutsattes med
sådant uppdrag vara förenad fullmakt att uppträda
i hufvudmannens namn, så att denne omedelbart
förvärfvar rätt och iklädes förpligtelse på grund
af sysslomannens handlingar. Eljest torde ej
egentligt sysslomannaskap anses föreligga, utan
allenast ett enkelt uppdrag att uträtta något. Afser
fullmakten blott utförande af rättegång, talar man
ej häller om syssloman, utan om fullmäktig eller
ombudsman, af hvilka beteckningar den sistnämnda
dock jämväl användes i samma omfattande betydelse
som »syssloman». – Rättsförhållandet uppkommer enligt
regel genom aftal mellan vederbörande, s. k. mandat,
men kan äfven grundläggas på annat sätt och särskildt
genom förordnande af myndighet. Dock begagnas här
oftast benämningen god man (se dock Uts. L. §§
80, 81). Med afseende å konkurs kallas åter gode
män de, som i konkursens början tills vidare
taga boets förvaltning om händer, under det att
»sysslomän» är benämningen för dem, som på eller
efter inställelsedagen af borgenärerna utses till
verkställande af den egentliga utredningen. Jfr
Fullmäktig, God man, Konkursutredning, Mandat. Om
domkyrkosyssloman se Domkyrka, sp. 1357.
A. W.
System (Grek. systema, sammanställning), i
allmänhet en ordnad sammanställning af delar i ett
helt. Uttrycket är en allmänt vetenskaplig term,
som redan af Platon infördes i den
filosofiska terminologien. – 1. Filos. I formel
bemärkelse betecknar system formen af ett helt och
har af ålder inom den formella logiken uppstälts
såsom en af tankeformerna (jämte begrepp, omdöme
och slutledning). System i denna bemärkelse är den
tankeform, i och med hvilken det tänkta fattas såsom
ett sammanhängande, välordnadt och fullständigt
helt. När vetandet har denna form, utgör det
vetenskap. Härför fordras: 1:o att vetandet skall ega
enhet, derigenom att alla dess enskilda satser ytterst
grunda sig på en gemensam, sjelfklar eller inom annan
vetenskap bevisad grundsats, den s. k. principen,
hvaraf de alla i bestämd ordning härledas såsom
omedelbara eller medelbara följder (härigenom skiljes
det logiska systemet eller vetenskapen från aggregat
och rapsodiskt vetande); 2:o att deri skall ingå en
fullständig mångfald af moment, hvarigenom vetenskapen
skiljes från ett blott abstrakt vetande, som endast
innehåller några få insigter om sitt föremål; och
3:o logisk konseqvens eller sammanhang, hvarigenom
momenten verkligen sammanslutas till ett helt,
genom att inbördes stå i förhållande till hvarandra
af grund och följd. De tankeakter, genom hvilka
tänkandet uppfyller dessa fordringar äro: definition,
division och bevis l. demonstration. I likartad formel
bemärkelse fattas termen, då man talar t. ex. om
Linnés botaniska system, förstående dermed det
först af Linné använda sättet att tänka sig växterna
ordnade till ett sammanhängande klassifieradt helt. –
I reel bemärkelse betecknar man med system sjelfva
den systematiska verkligheten, den till ett verkligt
helt sammanslutna mångfalden. I denna bemärkelse talar
man t. ex. om himlakropparnas system, menande dermed
totaliteten af alla himlakroppar, och om ett system
af olika delar, som samverka inom en maskin och låta
denna verka såsom ett helt. Det är ock i en likartad
betydelse, som ordet fattas, när man talar om ett
visst filosofiskt system till skilnad från andra
tänkares system. Med t. ex. Kants system förstås i
denna bemärkelse samtliga hans filosofiska åsigter,
så vidt de utgöra ett sammanhängande helt, utgående
från den af Kant uppställda filosofiska principen. –
2. Biol. Det genetiska sambandet mellan de skilda
växt- och djurformerna, hvilket samband yttrar
sig genom större eller mindre öfverensstämmelse i
organisationen vare sig i embryonelt eller fullt
utveckladt tillstånd, får sitt uttryck i det
biologiska systemet. Detta blir sålunda – om ej
alltid i praxis, så dock till sin princip – tillika
ett uttryck för vår totaluppfattning af de organiska
varelserna. – 3. Geol. Inom geologien förstår man
numera med system den vigtigaste stratigrafiska
enheten eller inbegreppet af alla de bildningar,
som uppkommit under en och samma period af jordens
utvecklingshistoria. Förr använde man härför ordet
formation (se d. o.). – 4. Musikt. Se Liniesystem. –
Systematik, den systematiska framställningen såsom
vetenskap; anvisning till systematisk framställning af
någonting. – Systematisk, ordnad till ett helt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
