Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syssloman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskaplig. – Systematisera, ordna systematiskt,
sammanställa på ett vetenskapligt
sätt. 1. S-e. 2. L-e. 3. B. L-n.
Systema naturae, Lat., titel på Linnés berömdaste
arbete. Se Linné, sp. 1417.
Systeme de la nature [sistäm dö la natyr], Fr., titel
på ett ryktbart af baron Holbach författadt arbete
i de franske encyklopedisternas anda. Se Holbach.
Systerbäck (F. Rajajoki l. Siestarjoki),
gränsa mellan Finland och Ryssland, uppstår ur
Kuurikka mosse på Äyräpäänselkä och utrinner,
efter ett lopp af 64 km., i Kronstadtska viken vid
Systerbäcks gevärsfaktori, som tillhör ryska kronan.
A. G. F.
Systerkölsvin (Sidokölsvin), skeppsb.,
långskeppsförbindningar, som ligga på förbindningens
innersida, parallelt med midskeppskölsvinet på det
ställe bordvarts om sistnämnda kölsvin, der eljest
bottenstocks vägarna skulle ligga (jfr fig. 1 i
Bottenstock). J. G. B.
Systole (Grek. systole, sammandragning). 1. Fysiol.,
den rörelse af hjertats muskulösa väggar, hvarigenom
det sammandrager sig och sålunda med ett visst tryck
utpressar blodet i de från hjertkamrarna utgående
artererna. Se Blodomlopp och Hjertat, sp. 1319. –
2. Språkv., kort uttal af en lång stafvelse. –
Systoliskt biljud, patol., kallas hvarje abnormt
ljud, liknande en susning, blåsning, skafning
e. d., som höres i samband med den normala tonen af
hjertats sammandragning eller »första hjert-tonen»,
hvilka biljud vanligen uppkomma genom fel eller
sjukliga förändringar i de valvler eller klaflar,
som omvexlande öppna och stänga hjertkamrarnas
mynningar. (Jfr Hjertsjukdomar.) Biljud,
hvilka höras vid »andra hjert-tonen» kallas
diastoliska, emedan de framträda under hjertats
diastole eller utvidgning. Genom aktgifvande på
dessa biljuds säte och beskaffenhet samt olika
hörbarhet öfver olika delar af hjertat kan man
utröna sätet och beskaffenheten af det hjertlidande,
som föreligger. Det förekommer dock fall, der
biljud förefinnas vid första hjerttonen, beroende på
blodbrist utan något organiskt fel i hjertat.
Syv, Peder Pedersen, dansk språkforskare, född
d. 22 Febr. 1631 i byn Syv vid Roskilde, bondson,
blef student 1653, var en tid lärare vid Köpenhamns
latinskola, blef 1658 rektor i Næstved, 1663 pastor
i Hellested och dog d. 17 Febr. 1702. S. var en
lärd och flitig forskare i danska språket samt
torde med skäl kunna betecknas som den danska
språkforskningens fader, liksom han 1683 fick titeln
»Philologus regius linguae danicae». Han utgaf 1663
Bemærkninger om det cimbriske (d. v. s. nordiska)
sprog, i hvilket arbete han behandlade både detta
språks slägtskap med och ställning till andra språk
och rättskrifningsspörsmål. 1685 följde Den danske
sprogkunst eller grammatica (den första på danska
utgifna danska språklära). S. inlade dessutom stor
förtjenst genom sin samling af Danske ordsprog (2
delar 1682–88) och genom en ny upplaga af A. S. Vedels
»Hundrede kæmpeviser», tillökt med ett hundra nya
(1695). Vidare sysselsatte han sig
med arbeten till en dansk-latinsk ordbok (ett prof
utkom 1692, bokstafven A). Slutligen var han äfven
skald, den förste danske epigramdiktaren och den
förste originelle bukolikern. E. Ebg.
Syzran, stad i ryska guvernementet Simbirsk, vid
Volga. Omkr. 24,500 innev. Betydande handel med säd,
fisk och salt. Läderfabrikation.
Syzygier (Grek. syzygia, af syn, tillsammans, och
zygon, ok), astron., kallas de punkter af månbanan,
der månen befinner sig, då det är ny- och fullmåne,
i motsats till första och sista qvarteret, som
benämnas qvadraturer.
Syöjätär, Finsk mytol., ett ondt vattenrå, dotter
till Loviatar. Hon skildras i en trollruna såsom
mycket vederstygglig, med munnen midt i hufvudet,
tungan midt i gapet. Med Hiisi frambragte hon ormen;
äfven åt ödlan, tandvärksmasken och andra oting hade
S. gifvit upphof. Hennes parallelnamn äro Vetehinen,
Maajatar, Mammotar, Rakehetar, Lapalieto (den i
skuldran felaktiga) m. fl. O. G.
Szabolcs [sabåltsj], komitat i Ungern, på andra sidan
Teis. 4,917 qvkm. 214,008 innev. (1880), deraf
90,83 proc. magyarer och 6,37 proc. slovaker samt
25,6 proc. romerska katoliker, 18,6 proc. grekiska
katoliker och 39,6 proc. reformerta. Landet är
flackt med stora sandslätter och utsatt för
Teis’ öfversvämningar. Säd, tobak och frukt
odlas. Boskapsskötsel. Hufvudstad: Nyiregyháza.
Szajnocha [sjaj-], Karol, polsk historieskrifvare,
föddes 1818 i Galizien. Han studerade i Lemberg
och satt 1835–37 i fängelse för politiska
stämplingar. Efter att hafva utgifvit några
skönliterära arbeten egnade S. sig åt studier i Polens
historia. Han var 1853–58 kustos vid ossolinskiska
biblioteket och dog blind i Lemberg 1868. Af S:s
arbeten må nämnas Pierwsze odrodzenie Polski (Polens
första pånyttfödelse, 1849), en skildring af Kasimir
III:s tid, det genom en glänsande framställning
utmärkta verket Jadwiga i Jagiello (Hedvig och
Jagello, 1855, 2:dra uppl. 1861), Szkice historyczne
(4 del., 1854–69) och Dwa lata dziejów naszych
1646–48 (1869), hvari han skildrar Polens krig med
kosakerna. Hans samlade historiska arbeten utkommo
1876 i 10 bd under titeln Dziela.
Szalad [sa-] l. Zala, komitat i Ungern, på andra
sidan Donau samt på gränsen till Steiermark. 5,121
qvkm. 359,984 innev. (1880, militären oberäknad),
deraf 72,17 proc. magyarer och 19,6 proc. kroater
samt 91 proc. romerska katoliker. Landet är
dels genomdraget af de steiermarkska alpernas
förgreningar, dels bestående af vågiga slätter. I
s. flyter Mur till gränsfloden Drave; på södöstra
gränsen ligger Plattensjön. Jorden är fruktbar och
väl odlad; vigtigaste produkter äro hvete, vin och
tobak. Betydande boskapsskötsel. Hufvudstad: Szalad-
(l. Zala-) Egerszegh (5,905 innev. 1880).
Szalay [sa-], László, ungersk historieskrifvare och
politiker, född i Buda d. 18 April 1813, blef advokat
1833 och utgaf från 1837 någon tid den juridiska
tidskriften »Themis». Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
