Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taffelmusik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Taffelmusik. Se Taffel.
Taffelpenningar. Se Taffel.
Taffelrunden, T. tafelrunde
(efterbildning af Fr. table ronde), »runda bordet».
Se Artur-sagan.
Taffelspat. Se Wollastonit.
Taffelsten, en i starkt afstympad oktaëderform slipad
diamant.
Taffeltäckare. Se Taffel.
Taffelverk (af
T. tafel, bräde, tafla), panelverk, en med skifvor
af trä i ramverk och fyllningar fördelad beklädnad
af en vägg eller en plafond.
Taffelvåg. Se Våg.
Taffetas vesicatorium. Se Dragtaft.
Tafi, Andrea, italiensk mosaikmålare,
f. i Florens efter 1250, d. efter 1320, angifves af
Vasari såsom upphofsman till sin tids största och
praktfullaste mosaik-komposition i Florens, nämligen
den väldiga kupolmosaiken i Baptisterium. Den
framställer en jättestor Kristus, en inom bysantinska
gränser högst betydande och af ett nytt och värdigt
lif fylld gestalt, uppträdande som verldsdomaren vid
yttersta domen, samt derjämte paradiset, helvetet
och änglakör er i koncentriska band.
Tafilet l. Tafilalet, en till Marokko hörande oas i
nordvestra Sahara s. om Atlas, vattnas af Wadi Gers
l. W. Zis, ett blott tidtals (till saltsjön Ed-Daura)
flytande vattendrag. Arealen uppgifves till närmare
1,400 qvkm. och folkmängden till omkr. 100,000
pers., berber och araber. Oasens hufvudort är
Abuam.
Tafjorden är den innersta, af vilda fjäll
omgifna och 7 km. långa delen af Norddalsfjorden
på Söndmöre, Norge. Från T. leder en intressant
fjällväg öfver till Grjotli i Gudbrandsdalen. I
Tafjordens närhet ligger den bekanta Muldalsfos.
Y. N.
Tafl. Se Tafel.
Taflackan. Se Gåsslägtet.
Tafletryckmaskin. Se Tygtryck.
Tafna, kustflod i vestra delen af prov. Oran i Algeriet.
I början af 1836 egde vid denna flod flere
strider rum mellan kabylerna och fransmännen,
och d. 30 Maj 1837 slöt generalguvernör Damrémont
med Abd-el-Kader en fred vid T., genom hvilken
emiren afträdde hela vestra delen af Algeriet med
undantag af några kustplatser.
Tafsa (aftafsa), sjöv., att, sedan garnen i
ändan af ett tåg blifvit uppsnodda, afskrapa dem
så, att de blifva finare mot ändan, hvarefter de
åter sammansnos till en spets, i och för splitsning,
knopning o. s. v. Jfr Pynta (under Pynt) och Tagla.
R. N.
Taft (Fr. taffetas, af Pers. tâftah, egentl.
»spunnet», »väfdt»). 1. En sort slätt siden, väfdt
såsom lärft. – 2. Se Dragtaft och Vaxtaft. –
Taftartade (l. lärftartade) väfnader. Se Lärft.
Tagala-språk. Se Tagaliska språk.
Tagaler, infödingar på Filippinerna (se d. o. och följ. art.).
Tagaliska språk (tagala-språk) kallas i vidsträckt
bemärkelse den ena af de två språkgrupper, som
innefattas i benämningen
malajiska språk (se d. o.), men i inskränkt och vanlig
mening betecknas härmed blott de på Filippinerna (se
d. o., sp. 1258) talade, till samma språkstam hörande
tungomål, till skilnad från de papúa-dialekter,
som talas af de äldre infödingarna, negritos. Till
tagala-språken i senare bemärkelsen, hvilka
af Fr. Müller anses vara de både fonetiskt och
formelt finast utvecklade af alla malajiska språk,
höra det egentliga tagala, vidare bisaya, ibanag,
ilocana, vicol, pampanga, panayana, zebuana
(för alla dessa språk finnas på spanska utgifna
grammatiker och lexika) och några andra, mindre
kända mål. För kännedomen om alla dessa språk hafva
vi uteslutande spanska, missionärer att tacka.
H. A.
Tagalma (Tagarma). Se Turkestan.
Tagan. Se Första tagan och Mantalsräntan.
Taganrog, en af de vigtigaste hamnstäderna i södra
Ryssland, ligger i guvern. Jekaterinoslav på en
i nordöstra delen af Azovska sjön utskjutande
landtunga, 32 km. v. om Dons mynning. Platsens
fördelaktiga läge var kändt redan i 13:de
årh., när pisanska köpmän der anlade en koloni,
Portus Pisanus, hvilken dock snart försvann under
mongolernas härnadståg.. Peter I anlade 1698 ett
fäste der, hvilket slopades efter Prutfreden 1711,
och först 1709 kommo ryssarna å nyo i besittning
af trakten. Stadens kommersiella betydelse började
först i senare hälften af 1800-talet. 1870 hade
staden 38,000 innev., och sedan den fått
jernvägsförbindelse med Charkov och Voronesj och
således med de rika spanmålstrakterna i södra och
sydöstra Ryssland, har tillväxten varit synnerligen
snabb. Nu har den omkr. 65,000 innev., deraf många
greker, judar, armenier och vesteuropéer. Oaktadt
redden är öppen och ganska grund, har staden en stor
utrikes handel, bestående hufvudsakligen i export af
spanmål och andra landtmannaprodukter till ett värde
af 40–50 mill. kr. Importen är mycket mindre. T. är
sedan 1802 hufvudort i ett municipalområde under
en stadsprefekt, hvilken har samma myndighet som
en guvernör. I T. dog kejsar Alexander I 1825, och
hans staty restes 1831 framför det grekiska klostret
(under patriarken af Jerusalem). Under Krimkriget
besköts T. af en fransk-engelsk flotta och blef dervid
delvis förstördt.
Tagel, håret i hästarnas svansar och manar, väfves
dels (lärft- eller kypertartadt) till såll, dels
(såsom enkeltrådigt inslag i en varp af lin-
eller bomullsgarn) till möbeltyg. (Jfr äfven
Krinolin.) Hvitt tagel nyttjas till violinsträngar,
kortare tagel till stoppning af sängkläder, till
snören, hårsulor o. s. v. – Om s. k. vegetabiliskt
tagel se Chamaerops, Beklädnadsväxter (sp. 151,
Tillandsiatågan) och Krollsplint.
Tagelgarn (taglingsgarn). Se Garn 2 och Tagla.
Tagel-orm (tagelmask), Gordius aquaticus Dujard.,
zool., en långsträckt (15–20 cm. lång), nästan
tagelfin, i vatten lefvande mask af mörkbrun eller
svartaktig färg, hörande till en egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
