Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tehuantepec ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin födelsestad och omvände många själar genom
sin trosglöd och renlefnad. Hon dog vid 90 års
ålder och begrofs i Selevkeia. T:s åminnelsedag är
d. 23 Sept. Hennes attribut är vanligen en orm. –
Källan till uppgifterna om T. är en kristen roman
från början af 2:dra årh., benämnd »Acta Pauli et
Theclae» (utg. af Tischendorf i »Acta apostolorum
apocrypha», 1851). Jfr Lipsius: »Die apokryphen
apostelgeschichten» (1883–84).
Tekmessa (Tecmessa). Se Ajax 2.
Tekke, turkisk stam. Se Turkmenerna.
Teknik (af Grek. techne, konst, handtverk;
skicklighet), konstlära, läran om det regelrätta
utöfvandet af en konst eller ett handtverk; det
praktiska tillvägagåendet vid utförandet af ett
arbete, i motsats till det andliga innehållet,
idén eller kompositionen; sammanfattningen af de
regler samt de särskilda grepp och färdigheter,
som härvid komma till användning. De deraf härledda
orden tekniker och teknisk hafva i sig sjelfva en
lika vidsträckt betydelse, och man kan sålunda säga
om en konstnär, att han är en framstående tekniker,
om en dikt, att den är i tekniskt afseende fulländad,
o. s. v. Men enligt vanligt språkbruk nyttjar man dock
orden företrädesvis om en sådan verksamhet, som faller
inom slöjdens, industriens eller ingeniörsfackets
(i motsats till vetenskapens eller konstens)
område, således liktydligt med slöjd-, yrkes-
etc. »Tekniska fabriker» är den vanliga benämningen
på kemisk-tekniska fabriker. Om »tekniska termer»
se Term 1.
Tekniska föreningar bildas i syfte att genom
diskussioner, föredrag, tidskrifters utgifvande
samt utbyte af rön och åsigter främja lösningen
af teoretiska och praktiska spörsmål inom
ingeniörsverksamhetens grenar. Bland sådana sällskap
i Norden märkas Ingeniörföreningen (se d. o.), som
i Jan. 1891 uppgick i Svenska teknologföreningen
(se d. o.) i Stockholm, Tekniska samfundet i Göteborg
(stift. 1882), Skånska ingeniörsklubben i Malmö (st. 1887)
och Tekniska föreningen Phoenix (T. F. P.) i
Norrköping (urspr. stiftad 1873, af lärjungarna vid
derv. Tekniska elementarskola), Den Polytekniske
förening i Kristiania (stiftad 1852), hvilken 1854–83
utgaf »Polyteknisk tidsskrift», Den norske Ingeniör-
og arkitektforening (stift. 1875), som 1878–83 utgaf
ett eget »Organ» (dessa två föreningar sammanslöto sig
1883 och utgifva numera »Norsk Teknisk tidsskrift»
samt »Teknisk ugeblad»), Tekniska föreningen i
Helsingfors (st. 1880), hvars »Förhandlingar»
utgifvas, och Den techniske förening i Köpenhamn
(st. 1877; utgifver en tidskrift).
Tekniska högskolan i Stockholm, den förnämsta
polytekniska läroanstalten i Sverige, har till
ändamål att åt unga män, som vilja egna sig åt
något tekniskt yrke, meddela derför erforderlig
vetenskaplig bildning. Genom högskolans föreståndare
och lärare skola afgifvas de yttranden och
upplysningar i tekniska ämnen, som K. M:t finner
behöfliga. Läroämnena vid högskolan äro ren matematik,
geodesi och topografi, beskrifvande geometri,
elementarmekanik, högre teoretisk mekanik, beskrifvande
maskinlära, konstruktion af enkla maskindelar,
teoretisk maskinlära och maskinbyggnadskonst,
bergsmekanik, läran om ångfartygs konstruktion,
mekanisk teknologi, allmän och tillämpad fysik,
allmän och analytisk kemi, kemisk teknologi,
kemiska laborationer, bergskemi, allmän metallurgi,
speciel metallurgi (jernets och öfriga metallers),
metallurgiska laborationer, mineralogi och geologi,
grufvetenskap, allmän byggnadslära, byggnadsstatik,
husbyggnadskonst, arkitektur, byggnadskonstens
historia, väg- och vattenbyggnadskonst,
linearritning, frihandsteckning, ornamentik,
modellering, nationalekonomi, näringslagstiftning
samt verkstadsarbete. Läroverket innehåller följande
fem fackskolor: 1) för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi, med dels tre-, dels fyraårig
kurs; 2) för kemisk teknologi, med treårig kurs;
3) för bergsvetenskap, med tre underafdelningar:
den första för bergsmekanik, med fyraårig kurs,
den andra för metallurgi och hyttkonst, den tredje
för grufvetenskap, de bägge senare med dels tre-,
dels fyraårig kurs; 4) för arkitektur, med fyraårig
kurs; 5) för väg- och vattenbyggnadskonst, med
likaledes fyraårig kurs. Undervisningen är under
den första lästermin, som eleverna tillbringa vid
högskolan, gemensam för samtliga ordinarie elever,
men sedermera lämpad efter de olika fackskolornas
behof. Högskolans läsår, som är indeladt i två
terminer, börjar d. 10 Sept. och slutar d. 10
Juni. Några veckor på försommaren öfvas geodesi
och topografi praktiskt på fältet. Lärjungarna
bese äfven, under lärares lödning, fabriker, bruk,
verkstäder och byggnadsföretag i Stockholm och i
landsorten. Eleverna i fackskolans för bergsvetenskap
sista årskurs idka under Maj–Juli praktiska öfningar
vid bruk och bergverk. – Tekniska högskolans lärare
äro dels professorer, hvilka utnämnas af K. M:t,
efter det att styrelsen bland de sökande upprättat
förslag, dels lektorer, som tillsättas af läroverkets
styrelse, dels extra lärare och biträdande underlärare
eller assistenter, hvilka i mån af behof förordnas af
styrelsen. Professorernas antal är 12, lektorernas
7 och extra lärarnas 7, hvarjämte under läsåret
1890–91 på grund af det stora antalet elever voro
anställda 2 biträdande lärare. Under sist nämnda
läsår var assistenternas antal 15. Inom de särskilda
fackskolorna förordnar lärarekollegiet föreståndare
för en tid af tre år. Styrelsen eger att till docenter
vid högskolan antaga dertill kompetenta personer för
att meddela enskild undervisning åt de elever, som
önska erhålla sådan på egen bekostnad. Läroanstaltens
elever äro dels ordinarie, som efter ådagalagda
förkunskaper följa undervisningen till den omfattning,
som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna
undfå fullständigt afgångsbetyg, dels specialelever,
som, sedan de ådagalagt sig ega ett af styrelsen
föreskrifvet kunskapsmått, åtnjuta undervisning
endast i ett mindre antal läroämnen och kunna
erhålla betyg öfver sina kunskaper i dessa, dels
extra elever, hvilka ej behöfva förete betyg öfver
inhemtade kunskaper eller undergå inträdesexamen,
och hvilka efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
