- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
29-30

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tepidarium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

floden Tordino. 9,340
innev. (1881). Biskopssäte. Tillverkning af ylle-
och sidenväfnader, lergods och halmhattar. Från
romarnas tid härröra rester af termer, en teater och
en port samt en mängd inskrifter. T. är forntidens
Interamna Praetutiana, pretutiernas hufvudstad, samt
kallades under medeltiden Teramne och Aprutium.

Terapevter (Grek. therapevtai, tjenare, näml. Guds)
benämnde sig medlemmarna af en kristlig munkförening i
slutet af 3:dje och början af 4:de årh. Terapevterna
vistades hufvudsakligen i närheten af sjön Mareotis
(Egypten). De utmärkte sig genom en ytterligt
sträng askes och tillbragte hela sin tid med
andaktsöfningar och kontemplation. Kyrkohistorikern
Eusebius är den förste, som omnämner dem. Åsigten
att de varit af judisk härkomst och egt sammanhang
med esséerna saknar stöd i verkliga förhållanden.
J. H. B.

Terapi, terapevtik (af Grek. therapeia, behandling,
vård, skötsel), den del af medicinen, som sysselsätter
sig med sjukdomarnas botande. – Terapevt, som
särskildt sysslar med terapien; praktiserande
läkare. – Adj. terapevtisk. Se Medicin, sp. 1214.

Teratologi. Se Missbildning.

Teratom. Se Tumor.

Terbinjord. Se Erbium.

Terbium. Se Erbium.

Ter Borch l. Terborch (tyskarna skrifva vanligen
hans namn Terburg), Gerard, holländsk målare,
f. i Zwolle, antagligen mellan 1614 och 1617, d. i
Deventer 1681, var först lärjunge af sin fader, Gerard
T. d. ä., men flyttade sedan till Haarlem, der han
utbildade sig under inflytande af Frans och Dirk Hals
och 1635 blef mästare i Lukasgillet. Samma år reste
han till England, och från detta år härstammar äfven
en af hans äldsta taflor, Konsultationen (Berlin),
som visar inflytande från Hals. För öfrigt höra
till 1630-talet åtskilliga smärre arbeten, målade
i Haarlem-skolans manér. Från England reste T. till
Italien, der han studerade Tizian, och bosatte sig
efter återkomsten till Holland i Amsterdam, der han
målade porträtt. Samma konst utöfvade han i Münster,
dit han flyttade 1646, och der han uppehöll sig under
den tid Westfaliska freden der förbereddes. Hans
förnämsta verk från denna tid är framställningen af
Fredskongressen, med 60 mästerligt utförda figurer
inom liten ram (köpt af markisen af Hertford för
220,000 francs och af hans son, sir Richard Wallace,
skänkt till National Gallery i London). En liknande,
men mindre tafla finnes i Louvre. Från Münster reste
T. till Spanien, der han fulländade sin utbildning
genom studium af Velasquez. 1650 begaf han sig hem,
blef 1655 borgare i Deventer, valdes längre fram till
borgmästare och tillbragte sina sista 26 lefnadsår
under stilla lycka och träget arbete såsom den
förnämare societetens genremålare, sammansmältande
sina olika intryck till en egendomligt intagande
totalverkan. Om hans kompositioner har anmärkts, att
figurerna genom sammanställningen gerna tyda på
psykologiskt intressanta förhållanden dem emellan, och
detta har gifvit anledning till underskjutande
af ett novellistiskt innehåll, såsom Göthe i
»Wahlverwandschaften» gjort med en flere gånger af
T. upprepad bild, känd under namn af Den faderliga
förmaningen
(i Berlin och Amsterdam). Till 1650-talet,
då T. ännu föredrog en något kraftigare verkan än
längre fram, höra framstående taflor i Paris, Haag,
Petersburg och London; men med 1660-talet antog han en
ljus och varm ton, som tillhör hans bästa skapelser,
af hvilka dock endast få äro daterade. Det senaste
årtalet, 1675, finnes på hans Duett (i Galleri
Six, Amsterdam). Bland hans mest berömda verk må
nämnas Trumpetaren, som framlemnar bref åt en dam
(München), Lutspelande dam, Officer, som får bref
af en trumpetare,
och Dam, som tvår sina händer (alla
tre i Dresden), Officer, som bjuder en flicka pengar
(i Louvre), Ung herre, som lagar limonad åt en ung
dam, Konserten
och Den gamle violinspelaren (alla tre
i Petersburg), Mor och dotter samt Herre och dam, som
tillsammans dricka ett glas vin
(i Buckingham Palace
i London). C. R. N.

Ter Brugghen (Terbruggen), Hendrik, holländsk
målare, f. 1587 i Deventer, d. i Utrecht 1629,
var lärjunge af Abraham Blomaert i Utrecht och
uppehöll sig derefter flere år i Italien. Han
återvände 1615 till Utrecht och blef der 1616 (1617)
mästare i målaregillet Hans taflor äro sällsynta. De
utmärka sig för plastisk formgifning och derjämte
klar, frisk färg. Säkra arbeten af hans hand äro De
fyra evangelisterna
(1621, i rådhuset i Deventer),
ett par Flöjtblåsare (s. å., Kassel), Frukostätare
(1627, Augsburg) och Petrus’ befrielse ur fängelset
(1629, Schwerin). C. R. N.

Terburg. Se Ter Borch.

Terceira, en af öarna i den till Portugal hörande
ögruppen Azorerna i Atlantiska hafvet, har en areal af
421 qvkm., med omkr. 45,000 innev. Liksom de öfriga
Azorerna är T. af vulkanisk natur, och jordskalf
förekomma ofta. 1761 uppstod på ön vulkanen Bagacina,
från hvilken ännu utströmma rök och gaser. Högsta
punkten på ön ligger 1,047 m. öfver hafvet. Ön
producerar rikligen spanmål och vin, men det senare
är af sämre beskaffenhet. Öns och förr hela ögruppens
hufvudstad är Angrado Heroismo på södra sidan,
11,070 innev. (1881). – I striden mellan Donna Maria
och Dom Miguel om portugisiska kronan var T. troget
den förra och motstod alla Dom Miguels angrepp. Der
upprättade grefve Villaflor (senare hertig af T.) ett
regentskap i den unga drottningens namn, och 1832
samlade der Dom Pedro de stridskrafter, med hvilka
han angrep Dom Miguel i Portugal.

Terceira, Antonio José de Souza, grefve af Villaflor,
hertig af T., portugisisk krigare och statsman,
f. 1792, gjorde sina lärospån i kriget emot Napoleon
samt utnämndes 1826 till generalmajor och för den
kraft, hvarmed han gång på gång tillbakaslog Dom
Miguels partigängare, markisen af Chaves, till
öfverbefälhafvare för nordarmén. Då migueliterna vunno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free