Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terullianus, Qvintus Septimius Florens - Teruel. 1. Provins i Spanien - Teruel. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Tervakoski - Tervinger. Se Goter - Tervola - Tervueren - Terza rima. Se Terzin - Terzerol, Ital. terzuolo - Terzeron. Se Terseron - Terzett. Se Tersett och Terzin - Terzin, terzett - Terzka. Se Trzka - Terö - Tes - Teschen (P. Cieszyn) - Teschendorff, Emil - Tesdorph, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
traducianismen, eller den läran att själen i och med
kroppen fortplantas genom den naturliga aflelsen,
liksom han äfven i motsats till Origenes framhåller,
att den från Adam ärfda syndigheten utbreder sig i och
genom själens fortplantning genom födelsen. I Liber
adversus Marcionem gendrifver T. på ett grundligt och
uttömmande sätt gnostikernas irrläror, och i Adversus
Praxeam bekämpar han kraftigt den mot kyrkoläran
stridande patripassianismen. Bland den stora mängden
af T:s praktisk-asketiska skrifter märkas hans smärre
afhandlingar De oratione (om talet), De poenitentia
(om bot), De monogamia (om engifte), De pudicitia
(om blygsamhet), De patientia (om tålamod) m. fl. En
genomgående grundtanke i T:s alla praktiska skrifter
är nödvändigheten af det kristliga lifvets bevisande i
en verldsförsakande vandel. Nekas kan dock ej, att han
härunder ingalunda kunnat frigöra sig från en ensidigt
asketisk och lagisk uppfattning af kristendomen. –
T. antages hafva dött emellan åren 220 och 240.
J. H. B.
Teruel. 1. Provins i Spanien, en del af det
forna konungariket Aragonien, omgifves af
prov. Zaragoza, Tarragona, Castellon de la Plana,
Valencia, Cuenca och Guadalajara. Areal 14,818
qvkm. 241,865 innev. (1887). Landet genomskäres af
flere bergskedjor, bl. a. Albarracin och Gúdar,
hvilka gifva upphof åt flere stora floder: Tajo
och Guadalaviar samt Ebros tillflöden Jiloca och
Guadalope. Oaktadt slätternas bördighet och bergens
malmrikedom är befolkningen fattig och handeln
obetydlig till följd af bristen på företagsamhet och
kommunikationsmedel. – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
vid Guadalaviar. Omkr. 10,000 innev. Det är en gammal,
förfallen, af murar omgifven stad, med smala, dystra
gator. Märkligaste byggnaderna äro kyrkorna (med
åtskilliga konstverk) samt den af franske arkitekten
P. Bedel 1555–60 byggda stora aqvedukten. Biskopssäte.
Tervakoski, Finlands förnämsta pappersbruk, i
Janakkala socken, Tavastehus län, grundlades 1818. Der
tillverkas finare papperssorter, och jämte Frenckell &
sons pappersbruk i Tammerfors lemnar bruket sedan 1890
Finlands officiella skrifpapper. Bruket eges af ett
aktiebolag med styrelse i Helsingfors. Tillverkningen
uppgår årligen till inemot 1 mill. marks värde.
A. G. F.
Tervinger. Se Goter.
Tervola, socken invid Kemi elf i Uleåborgs län,
Finland, Kemi domsaga och härad, afskildes 1860
från Kemi till ett eget konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Kuopio stift, Kemi kontrakt. Areal
1,229 qvkm. 2,732 innev. (1888), finsktalande.
A. G. F.
Tervueren [-vy’rn], kommun i belgiska prov. Brabant,
13 km. ö. om Bruxelles, med hvilket den är förenad
genom jernväg. Der ligger den kungliga familjens
sommarresidens.
Terza rima. Se Terzin.
Terzerol, Ital. terzuolo (egentl. hökhanne; jfr
Falkon), benämning på en pistol af små dimensioner. Se
Pistol.
Terzeron. Se Terseron.
Terzett. Se Tersett och Terzin.
Terzin, terzett (Ital. terzina, terzetto, terza
rima, »tredje rim»), metr., strof, sammansatt af
endast 3 versrader, hvilka utgöras af femfotade
(mest elfvastafviga) jamber, med ett så beskaffadt
rimsystem, att hvarje strofs 1:sta och 3:dje
versrad rimma med midtraden i näst föregående strof,
enligt schemat aba, bcb, cdc, ded.... samt till
afslutning xyz, y. Sålunda bildar versmåttet en
fortlöpande kedja, i det att hvarje strof genom sitt
oafslutade rim visar öfver till den följande. Dante
anses vara terzinens uppfinnare; han har användt
den i »Commedia divina», hvarest den passar väl att
karakterisera den oupphörliga, stilla och grubblande
vandringen genom evighetens riken.
Terzka. Se Trzka.
Terö, ö i Härdangerfjorden, är en
bekant tilläggsplats för ångbåtarna
och berömdt för sin vackra natur.
Y. N.
Tes (Grek. thesis, egentl. sättning, uppställande),
sats, lärosats eller påstående, som framställes för
att med bevisningsgrunder försvaras, t. ex. vid en
disputation; ämne för ordskifte. Jfr Hypotes 2.
Teschen (P. Cieszyn), stad i österrikiska
Schlesien, vid Oders biflod Olsa och foten af
Beskiderna. 13,000 innev. (1880). Staden har 6
kyrkor, bl. a. stadskyrkan, som fordom tillhörde ett
dominikankloster, samt den på grund af konventionen
1707 (se Fredskyrkor) uppförda Gnadenkirche. Af det
gamla slottet återstår endast ett fyrkantigt torn
(från 12:te årh.). Industrien är obetydlig, och
handeln har väsentligt aftagit efter anläggningen
af jernvägen öfver Oderberg. Historiskt minnesvärdt
är T. genom den fred, som der slöts d. 13 Maj 1779
mellan Maria Teresia och Fredrik II, hvarigenom
bajerska arfföljdskriget afslutades. Staden är
hufvudort i hertigdömet T., som länge tillhörde
Böhmens krona. 1766–1822, då det tillhörde prins
Albrekt af Sachsen, som var förmäld med kejsar Frans
I:s dotter, kallades det Sachsen-T. Sedan 1847 har
det innehafts af ärkehertig Albert.
Teschendorff, Emil, tysk målare, f. 1823 i Stettin,
studerade först teologi, men blef sedan målare
(lärjunge af Piloty i München) och utförde till en
början naturalistiska bilder ur Luthers lif. Derefter
flyttade han till Berlin, der han började måla
porträtt. I synnerhet älskar han att framställa
enstaka figurer i pittoresk hållning, dels tagna
från antiken, dels från moderna skalder, såsom Julia
med sömndrycken, Kleopatra, Ariadne o. a. I det hela
visar han böjelse för sentimental uppfattning, men
höjer sig till mera kraft vid tragiska ämnen, såsom
Oidipus och Antigone (1879). Han har äfven målat en
romantisk historiebild, Konradins afsked från sin
moder (1868), och en antik genrebild, Idyll.
Tesdorph, Edvard, dansk landtbrukare, född i Hamburg
d. 27 Sept. 1817, blef 1837 förvaltare på Laaland
samt köpte 1840 herregården Ovrupgaard på Falster
och efter hand flere andra större egendomar, så att
han blef en af Danmarks störste godsegare. T. var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
