Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Themsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudstaden, der på grund af formfel den frihandels
vänliga majoriteten bland valmännen icke fick in några
af sina kandidater i kammaren. Ministèren begärde
sitt afsked, hvilket beviljades d. 6 Febr. 1888, då
T. utnämndes till landshöfding i Stockholms län. Vid
slutet af 1888 års riksdag afsade T. sig den plats
af ledamot i Första kammaren för Kristianstads län,
hvilken han innehaft sedan 1886. I den parlamentariska
debatten har T. visat sig lugn, human, klar och gående
rakt på sak.
Bland vigtigare styrelseåtgärder, utom de ofvan
nämnda, till hvilkas genomförande T. såsom finans-
eller statsminister väsentligen medverkat,
må nämnas Domänstyrelsens organisation (1882),
personliga skyddsafgiftens borttagande (1883),
höjning i bevillningsfria existensminimum och af de
bevillningsfria afdragen för de mindre skattebeloppen,
reglering af hoveriskyldigheten (1883 och 85),
postsparbankens inrättande (1883, på T:s initiativ),
skattefrälseräntors inlösen (1885) och anordnande
af kontroll öfver försäkringsanstalter.
Themsen. Se Thames.
Thenar (Grek., flata handen, fotsulan), anat.,
den i flata handen framskjutande, svällda, af små
muskler bildade delen långs tummens bas. Den mindre,
mot flata handens lillfingerkant belägna muskelknölen
kallas antithenar. G. v. D.
Thénard [tenär], Louis Jacques, baron, fransk
kemist, f. 1777, var först repetitör, sedan
professor i kemi vid École polytechnique (till
1837), derjämte professor vid Collége de France och
vid Faculté des sciences (till 1840). År 1810 blef
han medlem af Académie des sciences, baroniserades
1824 och var 1833–48 pär af Frankrike. Han afled
1857 i Paris. T. var lärjunge af Berthollet och
en af sin tids mest framstående kemister, utmärkt
både som forskare och som lärare. Bland hans många
undersökningar anföras här endast de vigtigaste. År
1818 upptäckte han, att väte med syre gifver utom
vatten ännu en oxid, vätesuperoxid, ett ämne, som
i våra dagar får allt större användning i tekniken
såsom blekningsmedel. Jämte Dulong utförde han 1826
en undersökning öfver platinans och andra metallers
förmåga att underlätta gasers förening. Tillsammans
med Gay-Lussac utarbetade han den ännu i dag
brukliga metoden för framställande af metallerna
kalium och natrium samt lärde känna dessa märkvärdiga
metallers vigtigaste förhållanden. 1808 framställde
han elementet bor i fritt tillstånd. Af största vigt
äro de undersökningar T. gemensamt med Gay-Lussac
1809 utförde öfver saltsyra och klor, genom hvilka de
vetenskapliga bevisen anskaffades emot den då rådande
uppfattningen af saltsyra som syresyra och klor som
en högre oxid deraf. Äfven på den organiska kemiens
område utförde han vigtiga arbeten. Gemensamt
med Gay-Lussac förbättrade han metoden för
organiska ämnens analys. Han undersökte den vid
torrdestillation af fett uppkomna sebacinsyran samt
verkställde försök öfver jäsningen, öfver eterarter,
galla m. m. T:s arbeten finnas offentliggjorda i
»Journal de physique», »Annales de
chimie» och »Ann. de chimie et de physique». De
gemensamt med Gay-Lussac utförda arbetena
finnas samlade i »Recherches physico-chimiques»
(1811). Han utgaf äfven en af samtidens mest
använda läroböcker i kemi, Traité de chimie
élémentaire (1813–16; 6:te uppl., 5 bd, 1833–36).
P. T. C.
Thénards blått [-nars]. Se Koboltblått.
Theobroma (af Grek. theos, gud, och broma, spis,
sal. »gudaspis»). Se Kakao.
Theodektes, forngrekisk skriftställare från
Lycien, lärjunge af Platon och Aristoteles,
lefde i 4:de årh. f. Kr. och egnade sig först åt
retoriken. Sedermera uppträdde han med framgång
såsom tragisk skald och vann segerpris bl. a. vid
den skaldetäflan, som drottning Artemisia i
Halikarnassos lät anställa för att hedra sin
aflidne gemål Mausolos’ minne (352 f. Kr.). Af hans
skrifter hafva endast fragment kommit till vår tid.
A. M. A.
Theodor. Se Teodor.
Theodora. Se Teodora.
Theodoretos, exeget och kyrkohistoriker, f. omkr. 390,
blef först diakon, sedan presbyter i Aritiochia samt
423 biskop i Kyrrhos i Syrien, i hvilken egenskap han
inlade stora förtjenster. Död omkr. 457. Till sin
teologiska riktning tillhörde han den antiochenska
skolan (se d. o.). Hans exegetiska arbeten omfatta
de flesta af Gamla och Nya testamentets skrifter
samt äro af varaktig betydelse, på samma gång som
de gåfvo en kraftig väckelse åt det exegetiska
studiet på hans tid. Bland hans historiska arbeten
är hans kyrkohistoria i fem böcker, omfattande
tiden 324–429, det mest betydande och utgör en högst
väsentlig komplettering af Sokrates’ och Sozomenos’
kyrkohistoria. T. författade äfven en mängd arbeten af
dogmatiskt innehåll äfvensom en stor samling »bref»
af högt värde. Öfver åtskilliga af hans skrifter
uttalades fördömelsedomen på det 5:te ekumeniska
mötet, i Konstantinopel 553. Samtliga hans arbeten
utgåfvos första gången af jesuiten J. Sirmond i 4
folioband (Paris, 1642). J. H. B.
Theodorich från Prag, målare, tillhörde den gamla
böhmiska skolan under 1300-talets senare hälft,
hvars utmärkande egenskaper voro mycken vekhet,
men också innerlighet i uttrycket, mycken finhet i
färgen, men breda och klumpiga former samt tafatthet i
hållningen. Skolans blomstring sammanfaller med kejsar
Karl IV:s regering och särskildt hans sträfvan att
värdigt pryda borgen Karlstein, der Heliga korsets
kapell för förvarande af riksklenodierna invigdes
1365. I detta kapell finnas öfver 130 i väggpanelen
insatta, på guldgrund målade bröstbilder af helgon,
utförda i den nyss antydda, för skolan egendomliga
karakteren och tillskrifna T. Huru högt kejsaren
skattade sin målare bevittnas af en urkund, enligt
hvilken han 1367 benådar T. med skattefrihet för en
landtgård till belöning för målningarna i Karlsteins
kapell. Två af dem befinna sig för närvarande i Wiens
kejserliga galleri. T. tillskrifves också en målning i
de patriotiske konstvännernas samling i Prag, Tronande
madonna, tillbedd af kejsar Karl IV och hans son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
