Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timokrati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot n., under nedre delen af sitt lopp på gränsen
mellan Serbien och Bulgarien, samt faller ut i Donau
nedanför Radujevac.
Timokrati (Grek. timokratia, af time, värdering,
census, och kratein, herska), statsförfattning,
enligt hvilken politiska rättigheter, ämbeten och
hedersvärf utdelas efter förmögenhetsvilkor.
Timoleon (Lat. Timoleon), forngrekisk statsman
och frihetshjelte, föddes i Korint omkr. 411
f. Kr. af förnäm slägt. Han var till sin karakter
mild, fridsam och rättrådig, men högst af allt
skattade han den borgerliga friheten, och när det
gällde dess försvar, var han färdig till hvarje
offer. Han medverkade derför till sin egen broder
Timofanes’ mördande, då denne ville sätta sig i
besittning af en våldsmakten (364 f. Kr.). Länga
förde han sedan ett tillbakadraget privatlif, till
dess han år 344 med en här och en flotta afsändes
till Sicilien för att understödja Syrakusa, som
hos sin moderstad, Korint, anhöll om hjelp mot
tyrannen Dionysios d. y. och Hiketas, herskaren i
Leontinoi. Sedan T. förjagat såväl Dionysios som
Hiketas, återställde han den fria författningen,
ordnade lagväsendet och inkallade till befolkande
af den nästan ödelagda staden en mängd nybyggare
från Korint. Öfver kartagerna, hvilka de fördrifne
herskarna kallat till hjelp, vann han en lysande
seger vid floden Krimissos (342). Äfven Siciliens
öfriga städer befriades från sina våldskräktare och
upptogos i förbund med Syrakusa. T. fortfor, äfven
sedan han på sin ålderdom förlorat synen, att verka
för sitt nya fäderneslands utveckling, älskad och
ärad af syrakusanerna, hvilka efter hans död (337)
hedrade honom med en årlig minnesfest och en praktfull
grafvård, kallad Timoleonteion. Hans lefnadslopp
är tecknadt af Plutarchos och af Cornelius Nepos.
A. M. A.
Timomachos, grekisk målare från Bysans, antages af
Plinius hafva varit samtidig med Julius Caesar,
emedan denne köpt två af hans berömda taflor
(Ajas och Medea), men af nyare forskare anses
han med större sannolikhet såsom ett århundrade
äldre. T. var en af antikens målare, som förvärfvade
sig verldsrykte. De nämnda taflorna, Medea i begrepp
att mörda sina barn, som möjligen legat till grund
för pompejanska efterbildningar, och Ajas hvilande ut
efter sitt raseri, voro hans bästa verk. Men berömda
voro äfven hans Ifigeneia i Tauris och Gorgo samt
en »agilitatis exercitator» (gymnastiklärare?) och
ett familjeporträtt. Mest älskade han dock ämnen
ur mytologien och tragedierna. Han synes hafva egt
förmåga att lyckligt välja momentet för skildringen,
så att han icke framställde sina personer midt i deras
blodiga värf, utan genom psykologisk motivering
sökte åstadkomma en högre tragisk verkan.
C. R. N.
Timon. 1. T., kallad »misantropen», en mot slutet
af 5:te årh. f. Kr. i Athen lefvande, filosofiskt
bildad man, som af missnöje med hela den då rådande
tidsriktningen, men i synnerhet af grämelse öfver
vänners falskhet och otacksamhet greps af ett djupt
menniskohat, åt
hvilket han vid alla tillfällen gaf luft med den
största möjliga bitterhet. Han berättas hafva
undvikit allt umgänge med menniskor med undantag
af en viss Apemantos, i hvilken han trodde
sig finna en själsfrände, och den unge Alkibiades,
emedan han om denne förutsåg, att han skulle komma att
bringa förderf öfver sin fädernestad. Hans karakter
är tecknad i en af Lukianos’ satiriska dialoger, och
Shakspere har gjort honom till hufvudpersonen i sitt
drama »Timon of Athens». T. är den stående typen
af en med menniskorna och verldens gång missnöjd och
derigenom sig sjelf frätande natur. – 2. T.,
kallad »sillografen», grekisk filosof af den skeptiska
riktningen, lärjunge af Pyrrhon och Stilpon, lefde
omkr. 280 f. Kr. och är mest känd för sina satiriska
dikter (s. k. silloi; se Siller). Död i hög ålder
i Athen. 1. A. M. A.
Timor, den östligaste
och största af Små Sundaöarna, har en längd
af omkr. 480 km., en medelbredd af 100 km.
och en areal af 30,923 qvkm. Ön skiljer
sig från de andra Sundaöarna genom läget af
sin hufvudaxel (s. v.–n. ö. i st. f. v.–ö.),
genom den öfvervägande mängden af äldre bergarter,
såsom skiffrar, sandsten, kolförande kalksten och
andra yngre sedimentära bildningar, samt genom sin
mindre vulkaniska natur. Den ligger dock inom det
stora vulkaniska bälte, som går i en stor båge
från norra änden af Sumatra genom Java och de andra
Sundaöarna till Amboina, Tidor, Temate, Djilolo
och Filippinerna, och synes hafva åtminstone
två overksamma och några slocknade käglor. Ytan
är öfverallt ytterst ojämn och bergig, med en
mängd oregelbundna åsar af 1,200–2,400 m. höjd,
bildande ett mycket inveckladt orografiskt system.
Högsta punkten synes vara Allas (3,500 m.), nära
södra kusten. Till följd af de öfvervägande torra
östan vindarna från slätterna i norra Australien har
T. liksom Ombay, Flores och andra närliggande
öar ett mycket torrare klimat, men en motsvarande
fattigare vegetation, än Java och har få perenna
strömmar och ingen större flod. Derför är ön
fattig på naturalster, om man undantager de nästan
orörda och knappast undersökta mineralskatterna,
såsom jern, koppar och guld, hvilka synbarligen
finnas i stor mängd på flere ställen. Höglandet
producerar hvete och potates, medan skogslandet,
som icke innehåller några sammanhängande skogar,
har bl. a. sandelträ. Detta jämte hästar af
en härdig ponyras utgör öns förnämsta export.
Till sin naturalhistoria, fysiska bildning och
oceaniska omgifning är T. fullständigt skildt
från Australien. Massan af befolkningen utgöres
af papua, blandade med malajer, indokineser och
andra folkelement samt delade i ett stort antal
mer eller mindre fientliga stammar, som tala
omkr. 40 papuaiska och malajiska språk l. dialekter.
Några äro ytterligt råa. I politiskt hänseende
är T. deladt mellan Nederländerna (vestra delen,
14,700 qvkm., omkr. 300,000 innev.) och Portugal
(Östra delen, 16,223 qvkm., omkr. 300,000 innev.), men
en stor del utgöres faktiskt af små, oberoende stater.
Den nederländska delen bildar med Flores, Sumba, Savu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
